”Vi lever redan med klimatkonsekvenser”

Gabrielle Walker är strategiexpert, föreläsare och moderator. För en tid sedan föreläste hon om energiöverföring. Vi bad henne utveckla sina tankar kring hur vi kan råda bukt på klimatkrisen och samtidigt generera bra affärer.

Jag fick nyli­gen ett e‑mail från en kusin som bor i nor­ra Kalifornien. Ännu en gång hotas hen­nes hus av skogs­brän­der. Hon kan kän­na rökluk­ten från dem, och ser en kus­lig brand­gul glöd vid hori­son­ten. ”Det är som en åter­kom­man­de mar­dröm”, berät­tar hon.

Sådana mar­dröm­mar åter­kom­mer vart vi än tit­tar. När jag för ett tju­go­tal år sen bör­ja­de före­lä­sa och skri­va om kli­mat­för­änd­ring­ar var det svårt att hit­ta bil­der till att illu­stre­ra före­dra­gen. Numera är det sna­ra­re svårt att väl­ja. Förutom den för­ödan­de raden av brän­der i Kalifornien har vi ock­så de som nyli­gen har här­jat i Chile, Sverige, Australien och Ryssland. Vi har ock­så vär­me­böl­jor­na, som den i Europa 2019 som bland annat höll Paris i ett järn­grepp med de högs­ta upp­mät­ta tem­pe­ra­tu­rer­na någon­sin. Och de våld­sam­ma orka­ner som drab­bat Karibien, Japan och Sydostasien har dra­git fram läng­re norrut eller söderut än för­vän­tat, både tidi­ga­re och sena­re under säsong­en, och med en allt­mer destruk­tiv effekt. En före­ta­ga­re på en kon­fe­rens som jag nyli­gen före­läs­te på berät­ta­de att hans fri­tids­hus i Barbados full­stän­digt hade utplå­nats av orka­nen Dorian. ”Hela områ­det såg ut som om det träf­fats av en atom­bomb”, sade han. ”Jag var kli­mat­för­ne­ka­re för­ut. Det är jag inte läng­re.”

Bombanalogin är tyvärr gans­ka prick­sä­ker. Mänsklighetens utsläpp av växt­hus­ga­ser gene­re­rar vär­me i atmo­sfä­ren som mot­sva­rar fyra Hiroshima-bom­ber var­je sekund. Och vi lever redan med kli­mat­kon­se­kven­ser­na. De senas­te åren – från 2014 till 2019 – har varit de var­mas­te i histo­ri­en. Om det här tillåts att fort­sät­ta i ohej­dad takt kom­mer mar­dröm­men att sta­digt för­vär­ras. Det är insik­ten om det­ta som har fått ut demon­stran­ter på gator­na, ska­kat om poli­ti­ker till att age­ra, om än sent, och dra­git igång ett para­digm­skif­te där inve­ste­ra­re bör­jar ta hän­syn till kli­mat­för­änd­ring­ar när de för­de­lar kapi­tal.

Allt det­ta ska­par en käns­la av att det bråds­kar med ener­gi­om­ställ­ning­en. Världen är redan fullt uppe med att i grun­den för­änd­ra hur vi gene­re­rar och använ­der ener­gi, och över­gång­en sker allt snab­ba­re. Det med­för i sin tur sto­ra ris­ker för före­tag som inte kla­rar av för­änd­ring­en, men ock­så sto­ra möj­lig­he­ter för dem som fak­tiskt gör det.

I förs­ta hand har fokus legat på att mins­ka bero­en­det av fos­si­la ener­gikäl­lor i elnä­tet, vil­ket har fått myc­ket hjälp av de sjun­kan­de kost­na­der­na för för­ny­ba­ra ener­gikäl­lor som sol­cel­ler och vind­kraft­verk. Men nu rik­tas blic­ken även mot områ­den där det är svå­ra­re att mins­ka utsläp­pen, och bland des­sa skul­le jag vil­ja lyf­ta fram två vik­ti­ga sek­to­rer: bygg och trans­port.

Nyckelsektor ett: Bygg

Enligt EU-kom­mis­sio­nen står bygg­na­der för näs­tan 40 pro­cent av de ener­gi­re­la­te­ra­de kol­di­ox­id­ut­släp­pen och den ande­len kom­mer san­no­likt att öka. IEA, International Energy Agency, tror i sina pro­gno­ser att net­to­ök­ning­en av gol­vy­tan i fas­tig­he­ter var­je år över kom­man­de fyra decen­ni­er (med avdrag för riv­ning) kom­mer att mot­sva­ra hela Japans nuva­ran­de fas­tig­hets­be­stånd.

Detta bety­der att ener­gi­in­ten­si­te­ten per kvadrat­me­ter mås­te för­bätt­ras med 30 pro­cent under de kom­man­de tio åren för att hål­la tak­ten med Parisavtalet, och att alla bygg­na­der mås­te vara kol­di­ox­id­ne­utra­la år 2050. En del av det­ta kom­mer att upp­nås genom att avveck­la fos­sil­pro­du­ce­rad el och vär­me till bygg­na­der, men det kom­mer ock­så att krä­va en enorm ökning av använd­ning av smar­ta tek­ni­ker för att han­te­ra efter­frå­gan och öka effek­ti­vi­te­ten.

Nyckelsektor två: Transport

Här hand­lar allt om elekt­ri­fi­e­ring, och elfor­don blir allt van­li­ga­re på gator­na. På motorut­ställ­ning­en i Frankfurt härom året visa­de till exem­pel Volkswagen sin nya hele­lekt­ris­ka halv­kom­bi, ID3. (Siffran tre står för tred­je eran i utveck­ling­en av ”fol­kets bil”, där den klas­sis­ka bubb­lan var num­mer ett och lika klas­sis­ka Golf num­mer två.)

Dessutom har Volkswagen tagit på sig att göra alla sina for­don helt kol­di­ox­id­ne­utra­la fram till 2050. I det ingår att räk­na utsläpp inte bara när bilen är i drift, utan under hela till­verk­nings- och elpro­duk­tions­ked­jor­na. Att upp­märk­sam­ma utsläpp i hela vär­de­ked­jan är nytt och bety­del­se­fullt, sär­skilt för före­tag som ingår i ked­jan. Och Volkswagen är inte ensam­ma. Daimler har gjort sam­ma åta­gan­de, men häv­dar att hela deras for­dons­flot­ta kom­mer att vara kol­di­ox­id­ne­u­tral ännu tidi­ga­re – år 2039.

Minst lika bety­del­se­fullt är att det­ta inte bara är en euro­pe­isk strä­van. Kina domi­ne­rar mark­na­den för e‑fordon – näs­tan hälf­ten av elbi­lar­na på vägar­na 2018 fanns i Kina jäm­fört med cir­ka 40 pro­cent 2017, medan åter­sto­den för­de­la­des i stort sett jämnt mel­lan Europa och USA.

Det här är en maka­lös utveck­ling, och IEA kal­lar det för en ”sti­gan­de våg” av elfor­don. I ett sce­na­rio de målar upp kom­mer det att rul­la fler än 250 mil­jo­ner elfor­don på vägar­na om bara tio år.

Alla des­sa for­don kom­mer att behö­va till­gång till ladd­sta­tio­ner, vil­ket kom­mer att med­fö­ra kon­se­kven­ser för elför­sörj­ning­en, men med rätt sorts smart nätin­fra­struk­tur kan de poten­ti­ellt ock­så kom­ma att spe­la en vik­tig roll när det gäl­ler han­te­ring av efter­frå­gan och lag­ring. Omfattningen av och tak­ten i omställ­ning­en är och kom­mer för­bli häp­nads­väc­kan­de.

Det finns ytter­li­ga­re en anled­ning till att des­sa två sek­to­rer är vik­ti­ga. I bör­jan av tex­ten nämn­de jag den san­na åter­kom­man­de mar­dröm­men med de ona­tur­li­ga kli­mat­ka­ta­stro­fer som redan är över oss. De här två delar­na av ener­gi­om­ställ­ning­en visar oss ock­så dröm­men. De plat­ser där vi bor och arbe­tar, och de for­don som trans­por­te­rar oss, är två av de mest syn­li­ga aspek­ter­na av ener­gi­om­ställ­ning­en på indi­vid­ni­vå. De visar tyd­ligt att till­va­ron inte behö­ver bli säm­re bara för att man tän­ker grönt.

World Green Building Council har doku­men­te­rat ett antal fall där för­bätt­rad ener­gi­ef­fek­ti­vi­tet, smar­ta­re använd­ning av dags­ljus och bätt­re inom­hus­kli­mat har lett till att per­so­nal bli­vit såväl mer nöj­da som pro­duk­tiv.

Detsamma gäl­ler för bilar. De dagar då elfor­don bara var obe­tyd­ligt bätt­re än golf­bi­lar är sedan länge för­bi. På sam­ma motorut­ställ­ning där VW avtäck­te ID3 pre­sen­te­ra­de Porsche ock­så sin nya smäck­ra elekt­ris­ka Taycan, som fick moto­ren­tu­si­as­ter att dreg­la.

Det här är bara någ­ra få exem­pel, men de visar hur vi genom att lösa kli­mat­kri­sen ock­så byg­ger en värld som är bätt­re att leva, arbe­ta och röra sig i. Dessutom kom­mer ener­gi­om­ställ­ning­en att gene­re­ra bra busi­ness.

Gabrielle Walker

Strategiexpert, före­lä­sa­re och mode­ra­tor

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

”Elbranschen är en kvarleva av det förgångna” – Bergendahls El om jämställdhet

Endast två pro­cent av alla elekt­ri­ker är kvin­nor. Det vill Bergendahls El änd­ra på. Sedan fyra år till­ba­ka dri­ver de en kam­panj som ska öka kon­cer­nens kvinn­li­ga elekt­ri­ker till sex pro­cent.

Läs artikel »

Kampen om morgondagens smarta produkter

Sakernas inter­net (IoT) ger oss smar­ta lös­ning­ar. Denver i USA utveck­lar smar­ta sam­hälls­funk­tio­ner. Amazon öpp­nar en smart butik där du bara tar det du vill ha och får räk­ning hem. Och Uber expe­ri­men­te­rar med en smart drönar­taxi. Men vad avgör om använd­ning av IoT är smart eller inte? Emma Estborn på inUse hjäl­per oss att ta reda på vad en smart pro­dukt bör upp­fyl­la för att bli fram­gångs­rik.

Läs artikel »

IoT och den kommande guldåldern för installatörer

Utvecklingen inom IoT med­för enor­ma möj­lig­he­ter på områ­den som ener­gi­be­spa­ring, säker­het och kom­fort och där­med ock­så för instal­la­tö­rer.

Läs artikel »

Säkringen genom tiden – från fransk urmakaridé till smidiga dvärgbrytare

Ända sedan elekt­ri­ci­te­ten intro­du­ce­ra­des har den för­änd­rat vår var­dag. I takt med att vi bli­vit bero­en­de av elen har vi lyc­kats täm­ja den med allt smar­ta­re pro­duk­ter. Det här är berät­tel­sen om hur vi gått från 1800-talets smält­säk­ring till dagens snab­ban­slu­tan­de dvärg­bry­ta­re.

Läs artikel »

Vår dyrbara tid

Det finns bara ett visst antal tim­mar på en arbets­dag och vi har alla oli­ka för­håll­ning­sätt till hur vi han­te­rar dem. När vi är som mest effek­ti­va under dyg­nets 24 tim­mar är indi­vi­du­ellt. En del av oss är mor­gon­män­ni­skor och en del kvälls­män­ni­skor. Det du ska tän­ka på är att utnytt­ja den tiden på dyg­net då du är som mest pro­duk­tiv. Det är då du ska göra de saker som krä­ver mest av dig.

Läs artikel »

Nöjdare kunder genom merförsäljning

Ett givet sätt att öka lön­sam­he­ten är att säl­ja mer till var­je enskild kund. Vi hör­de av oss till säljträ­na­ren Kim von Walden för att ta reda på hur man kan öka för­sälj­ning­en.

Läs artikel »