Sömnbrist skapar stressade medarbetare

Aktuell forskning pekar på att när vi gör saker ofta spelar lika stor roll som vad eller hur vi gör dem. Vi satte oss ner med John Axelsson från Stressforskningsinstitutet och pratade om människans interna biologiska klocka och hur man som företagsledare kan förebygga stress bland sina anställda.

Nobelpriset i medi­cin 2017 gick till tre fors­ka­re som kun­de kon­sta­te­ra att män­ni­skans cel­ler har en liten kloc­ka som går i takt med jor­dens rota­tion. Genom att stu­de­ra banan­flu­gor kun­de de iden­ti­fi­e­ra att mole­kylä­ra meka­nis­mer styr en bio­lo­gisk kloc­ka som djur, väx­ter och män­ni­skor använ­der sig av för att sty­ra sin dygnsrytm.

Människans så kal­la­de cir­ka­dis­ka rytm styrs allt­så av skif­tet mel­lan ljus och mör­ker och regle­rar bland annat sömn, födo­in­tag, hor­mon­ni­vå­er, blod­tryck och kropps­tem­pe­ra­tur. Rytmen ser exem­pel­vis till så att mor­gon­män­ni­skor gene­rellt sett har högst upp­märk­sam­het på för­mid­da­gen och snab­bast reak­tions­tid mitt på efter­mid­da­gen. Upptäckten kan ock­så för­kla­ra var­för många upp­le­ver dip­par under sär­skil­da tider på dyg­net, och för­ut­sä­ga när på dyg­net man bör pla­ne­ra in upp­märk­sam­hets­krä­van­de akti­vi­te­ter. Skillnaden mel­lan per­son­li­ga top­par och dalar är mer extrem än man kan tro och gör att män­ni­skor kan vara mer käns­li­ga eller tåli­ga för stress under sär­skil­da tider på dygnet.

John Axelsson job­bar på Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Hans fokus­om­rå­den är just dygns­rytm och sömn.

– Stress är en akti­ve­ring av hjär­nan och krop­pen som för­be­re­der oss på fysis­ka och men­ta­la utma­ning­ar. Det är egent­li­gen en funk­tio­nell respons som gör oss mer foku­se­ra­de och pro­duk­ti­va. Problem upp­står först när man stres­sar för länge eller för myc­ket utan att åter­häm­ta sig tillräckligt.

En del funkar trots lite sömn

Människan har en bio­lo­gisk kloc­ka som regle­rar våra cel­lers pro­duk­ti­vi­tet, vil­ken i sin tur styrs av dags­ljus och mör­ker. Men hur kom­mer det sig då att män­ni­skor behö­ver så oli­ka myc­ket sömn för att fungera?

– När man har sömn­brist blir hjär­nan mer sår­bar. Vissa män­ni­skor fun­kar väl­digt bra trots lite sömn. De är helt enkelt bra på att regle­ra sina käns­lor och kan upp­rätt­hål­la upp­märk­sam­het även på nat­ten. Men bara för att man har bätt­re kog­ni­ti­va för­ut­sätt­ning­ar att pre­ste­ra kväl­lar och nät­ter så bety­der det inte att det är häl­so­samt, säger John.

John Axelsson job­bar med dygns­rytm och sömn på Stressforskningsinstitutet i Stockholm.
Hur påverkar stress vår förmåga att vara produktiva?

– Stress hjäl­per de fles­ta att ta sig an saker, men den fun­kar inte lika­dant för alla. Medan vis­sa blir akti­ve­ra­de så blir and­ra bloc­ke­ra­de. Det kan ver­ka kons­tigt, men i själ­va ver­ket så är det en med­född reak­tion som vi män­ni­skor och djur bär med oss i våra gener. Vid hot eller fara så är vår ini­ti­a­la reak­tion att fry­sa till och bli orör­li­ga en stund för att bedö­ma situ­a­tio­nen. Ska man spe­la död, slåss eller springa för livet? Det är nor­malt den förs­ta reak­tio­nen i en bio­lo­gisk stress­re­spons, men den är kanske inte så bra när man har and­ra för­vän­ta­de krav på sig.

Är vi mer känsliga för stress vissa tider på dygnet?

– Generellt kan man säga att vi har svå­ra­re att han­te­ra stress om vi har ett söm­nun­der­skott. Vi är ock­så oli­ka bra på att bry­ta ner gif­ter vid oli­ka tider på dyg­net och att ha sömn­brist är en påfrest­ning i sig, som då blir mer belas­tan­de än annars.

Vilka tecken ger kroppen vid överbelastning?

– Ospecifik huvud­värk, yrsel, tryck över brös­tet, hjärt­klapp­ning, sömn­svå­rig­he­ter och värk i nac­ke och axlar är van­li­ga tec­ken på stress. Vid lång­va­rig stress löper man ock­så risk för högt blod­tryck som i sin tur är en risk­fak­tor för fle­ra sjuk­do­mar, bland annat hjärt- och kärl­sjuk­do­mar och diabetes.

 

Så ser du till att din personal inte blir utbränd

 

1. Ja-sägare bränner ut sig

De som ald­rig tac­kar nej till jobb och inte kän­ner sina krop­par har stör­re risk att brän­na ut sig. Sådana med­ar­be­ta­re behö­ver du som chef ta ett betyd­ligt stör­re ansvar för. De som där­e­mot tac­kar nej emel­lanåt tar ett stör­re ansvar för sin häl­sa. Generellt gäl­ler det för dig att verk­li­gen ha koll på arbets­be­last­ning­en hos dina anställda.

2. Sätt gränser även för det fria arbetet

På fle­ra arbets­plat­ser i Frankrike har man infört ett för­bud mot att skic­ka jobb­mail efter arbets­tid. Detta för att und­vi­ka att per­so­na­len brän­ner ut sig. Vill man inte gå en lika hård väg så gör man ett mel­lan­ting och ser till så att skic­ka­de mail inte lan­dar i inkor­gen för­rän näs­ta var­dag. Att sät­ta upp rikt­lin­jer för mail är ett sätt att begrän­sa arbets­bör­dan i ett sam­häl­le som lutar allt­mer åt gräns­löst arbete.

3. Efter högt tempo kommer ledighet

Se till så att din per­so­nal får tid att åter­häm­ta sig. Har ni haft en lång peri­od med högt arbets­tryck så är det vik­tigt att per­so­na­len får tid att vara ledig, inte mer betalt. En män­ni­ska som job­bat myc­ket blir inte utvi­lad av att få extra peng­ar, det man behö­ver är återhämtning.

4. Erbjud lugna arbetsplatser

Många som arbe­tar i öpp­na kon­tors­land­skap upp­le­ver att de blir kon­stant avbrut­na och tap­par fokus fle­ra gång­er om dagen. En dansk rikstäc­kan­de stu­die visar ock­så att per­so­ner med enskilt kon­tor i genom­snitt har fem sjuk­da­gar per år, medan de som sit­ter i stör­re land­skap är bor­ta sju till åtta dagar. Aram Seddigh vid Stressforskningsinstitutet har stu­de­rat hur oli­ka typer av kon­tor påver­kar häl­sa och pro­duk­ti­vi­tet. När han till­frå­gat med­ar­be­ta­re vil­ken slags mil­jö de tror är bäst för ”triv­seln, häl­san och pro­duk­ti­vi­te­ten”, sva­rar näs­tan hälf­ten att det är bäst att ha ett eget kon­tor. Väldigt få skat­tar mel­lansto­ra och sto­ra kon­tors­land­skap som bäst. Måste ni ha öpp­na kon­tors­land­skap på er arbets­plats? Försök då däm­pa lju­det med mat­tor och and­ra lju­dab­sor­ben­ter. Ha bra till­gång på mötes­rum och tys­ta rum och pla­ce­ra de med­ar­be­ta­re som har störst behov av lugn i den tys­tas­te delen av kontoret.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Yrkes-EM nästa för elektrikern Dennis Svensson

Dennis Svensson vann Yrkes-SM i kate­go­rin instal­la­tions­e­lekt­ri­ker. Nu lig­ger han i hård­trä­ning inför Yrkes-EM i Graz, som för­hopp­nings­vis går av sta­peln 2021. Vi besök­te honom för att ta tem­pen på hans nerver.

Läs artikel »

9 orsaker varför era bästa medarbetare slutar

Riskerar du att för­lo­ra duk­ti­ga med­ar­be­ta­re? Management kon­sul­ten Donn Carr lis­tar nio skäl till var­för de bäs­ta med­ar­be­tar­na säger upp sig.

Läs artikel »

Projektet som satte Assemblin under tidspress

I cen­tra­la Göteborg lig­ger Mektagonen: en kon­tors­bygg­nad som nu växt ytter­li­ga­re i form av en till­bygg­nad för kon­torslo­ka­ler. Assemblin ansva­ra­de för instal­la­tio­ner­na och lyc­ka­des spa­ra vär­de­full tid, bland annat med hjälp av självjor­dan­de fönsterbänkskanaler.

Läs artikel »

Personskyddsbrytare så att sjuka inte blir utan medicin vid strömavbrott

Strömavbrott på apo­tek kan få för­ödan­de kon­se­kven­ser. Utan el slu­tar IT-system för recept­be­lagd medi­cin att fun­ge­ra och tem­pe­ra­tur­käns­li­ga läke­me­del ris­ke­rar att bli för­stör­da. Apotekens lös­ning mot fel i elan­lägg­ning­en: per­son­skydds­bry­ta­re (PSA).

Läs artikel »

Sju steg till vass projektledning enligt Bravida

Alla inblan­da­de vill att pro­jekt ska bli lyc­ka­de och lön­sam­ma – och för att nå dit krävs att pro­jekt­led­ning­en sit­ter som den ska. Hampus Hellgren, pro­jekt­le­da­re på Bravida, har varit i bran­schen i över tju­go år, de senas­te tio som pro­jekt­le­da­re. Här bju­der han på sina bäs­ta tips.

Läs artikel »

Hantera din tid effektivt – del 1

Med hjälp av någ­ra enk­la tips kan du job­ba både smar­ta­re och mind­re. Ledarskapscoachen Catharina Sjögren delar med sig av sina vik­ti­gas­te san­ning­ar för att slip­pa nega­tiv stress och få mer gjort utan att behö­va job­ba mer. 

Läs artikel »