Sömnbrist skapar stressade medarbetare

Aktuell forskning pekar på att när vi gör saker ofta spelar lika stor roll som vad eller hur vi gör dem. Vi satte oss ner med John Axelsson från Stressforskningsinstitutet och pratade om människans interna biologiska klocka och hur man som företagsledare kan förebygga stress bland sina anställda.

Nobelpriset i medi­cin 2017 gick till tre fors­ka­re som kun­de kon­sta­te­ra att män­ni­skans cel­ler har en liten kloc­ka som går i takt med jor­dens rota­tion. Genom att stu­de­ra banan­flu­gor kun­de de iden­ti­fi­e­ra att mole­kylä­ra meka­nis­mer styr en bio­lo­gisk kloc­ka som djur, väx­ter och män­ni­skor använ­der sig av för att sty­ra sin dygns­rytm.

Människans så kal­la­de cir­ka­dis­ka rytm styrs allt­så av skif­tet mel­lan ljus och mör­ker och regle­rar bland annat sömn, födo­in­tag, hor­mon­ni­vå­er, blod­tryck och kropps­tem­pe­ra­tur. Rytmen ser exem­pel­vis till så att mor­gon­män­ni­skor gene­rellt sett har högst upp­märk­sam­het på för­mid­da­gen och snab­bast reak­tions­tid mitt på efter­mid­da­gen. Upptäckten kan ock­så för­kla­ra var­för många upp­le­ver dip­par under sär­skil­da tider på dyg­net, och för­ut­sä­ga när på dyg­net man bör pla­ne­ra in upp­märk­sam­hets­krä­van­de akti­vi­te­ter. Skillnaden mel­lan per­son­li­ga top­par och dalar är mer extrem än man kan tro och gör att män­ni­skor kan vara mer käns­li­ga eller tåli­ga för stress under sär­skil­da tider på dyg­net.

John Axelsson job­bar på Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Hans fokus­om­rå­den är just dygns­rytm och sömn.

– Stress är en akti­ve­ring av hjär­nan och krop­pen som för­be­re­der oss på fysis­ka och men­ta­la utma­ning­ar. Det är egent­li­gen en funk­tio­nell respons som gör oss mer foku­se­ra­de och pro­duk­ti­va. Problem upp­står först när man stres­sar för länge eller för myc­ket utan att åter­häm­ta sig till­räck­ligt.

En del funkar trots lite sömn

Människan har en bio­lo­gisk kloc­ka som regle­rar våra cel­lers pro­duk­ti­vi­tet, vil­ken i sin tur styrs av dags­ljus och mör­ker. Men hur kom­mer det sig då att män­ni­skor behö­ver så oli­ka myc­ket sömn för att fun­ge­ra?

– När man har sömn­brist blir hjär­nan mer sår­bar. Vissa män­ni­skor fun­kar väl­digt bra trots lite sömn. De är helt enkelt bra på att regle­ra sina käns­lor och kan upp­rätt­hål­la upp­märk­sam­het även på nat­ten. Men bara för att man har bätt­re kog­ni­ti­va för­ut­sätt­ning­ar att pre­ste­ra kväl­lar och nät­ter så bety­der det inte att det är häl­so­samt, säger John.

John Axelsson job­bar med dygns­rytm och sömn på Stressforskningsinstitutet i Stockholm.
Hur påverkar stress vår förmåga att vara produktiva?

– Stress hjäl­per de fles­ta att ta sig an saker, men den fun­kar inte lika­dant för alla. Medan vis­sa blir akti­ve­ra­de så blir and­ra bloc­ke­ra­de. Det kan ver­ka kons­tigt, men i själ­va ver­ket så är det en med­född reak­tion som vi män­ni­skor och djur bär med oss i våra gener. Vid hot eller fara så är vår ini­ti­a­la reak­tion att fry­sa till och bli orör­li­ga en stund för att bedö­ma situ­a­tio­nen. Ska man spe­la död, slåss eller springa för livet? Det är nor­malt den förs­ta reak­tio­nen i en bio­lo­gisk stress­re­spons, men den är kanske inte så bra när man har and­ra för­vän­ta­de krav på sig.

Är vi mer känsliga för stress vissa tider på dygnet?

– Generellt kan man säga att vi har svå­ra­re att han­te­ra stress om vi har ett söm­nun­der­skott. Vi är ock­så oli­ka bra på att bry­ta ner gif­ter vid oli­ka tider på dyg­net och att ha sömn­brist är en påfrest­ning i sig, som då blir mer belas­tan­de än annars.

Vilka tecken ger kroppen vid överbelastning?

– Ospecifik huvud­värk, yrsel, tryck över brös­tet, hjärt­klapp­ning, sömn­svå­rig­he­ter och värk i nac­ke och axlar är van­li­ga tec­ken på stress. Vid lång­va­rig stress löper man ock­så risk för högt blod­tryck som i sin tur är en risk­fak­tor för fle­ra sjuk­do­mar, bland annat hjärt- och kärl­sjuk­do­mar och dia­be­tes.

 

Så ser du till att din personal inte blir utbränd

 

1. Ja-sägare bränner ut sig

De som ald­rig tac­kar nej till jobb och inte kän­ner sina krop­par har stör­re risk att brän­na ut sig. Sådana med­ar­be­ta­re behö­ver du som chef ta ett betyd­ligt stör­re ansvar för. De som där­e­mot tac­kar nej emel­lanåt tar ett stör­re ansvar för sin häl­sa. Generellt gäl­ler det för dig att verk­li­gen ha koll på arbets­be­last­ning­en hos dina anställ­da.

2. Sätt gränser även för det fria arbetet

På fle­ra arbets­plat­ser i Frankrike har man infört ett för­bud mot att skic­ka jobb­mail efter arbets­tid. Detta för att und­vi­ka att per­so­na­len brän­ner ut sig. Vill man inte gå en lika hård väg så gör man ett mel­lan­ting och ser till så att skic­ka­de mail inte lan­dar i inkor­gen för­rän näs­ta var­dag. Att sät­ta upp rikt­lin­jer för mail är ett sätt att begrän­sa arbets­bör­dan i ett sam­häl­le som lutar allt­mer åt gräns­löst arbe­te.

3. Efter högt tempo kommer ledighet

Se till så att din per­so­nal får tid att åter­häm­ta sig. Har ni haft en lång peri­od med högt arbets­tryck så är det vik­tigt att per­so­na­len får tid att vara ledig, inte mer betalt. En män­ni­ska som job­bat myc­ket blir inte utvi­lad av att få extra peng­ar, det man behö­ver är åter­hämt­ning.

4. Erbjud lugna arbetsplatser

Många som arbe­tar i öpp­na kon­tors­land­skap upp­le­ver att de blir kon­stant avbrut­na och tap­par fokus fle­ra gång­er om dagen. En dansk rikstäc­kan­de stu­die visar ock­så att per­so­ner med enskilt kon­tor i genom­snitt har fem sjuk­da­gar per år, medan de som sit­ter i stör­re land­skap är bor­ta sju till åtta dagar. Aram Seddigh vid Stressforskningsinstitutet har stu­de­rat hur oli­ka typer av kon­tor påver­kar häl­sa och pro­duk­ti­vi­tet. När han till­frå­gat med­ar­be­ta­re vil­ken slags mil­jö de tror är bäst för ”triv­seln, häl­san och pro­duk­ti­vi­te­ten”, sva­rar näs­tan hälf­ten att det är bäst att ha ett eget kon­tor. Väldigt få skat­tar mel­lansto­ra och sto­ra kon­tors­land­skap som bäst. Måste ni ha öpp­na kon­tors­land­skap på er arbets­plats? Försök då däm­pa lju­det med mat­tor och and­ra lju­dab­sor­ben­ter. Ha bra till­gång på mötes­rum och tys­ta rum och pla­ce­ra de med­ar­be­ta­re som har störst behov av lugn i den tys­tas­te delen av kon­to­ret.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Kontinuerlig utveckling är nyckeln till framgång

Det sägs att man lever så länge man lär och det får vi väl ändå anse vara en san­ning. Eller i alla fall väl­digt nära san­ning­en. Att kon­ti­nu­er­ligt utveck­las är något vi män­ni­skor gjort för att anpas­sa oss till oli­ka mil­jö­er. Och för före­tag är utveck­ling nyc­keln till fram­gång.

Läs artikel »

Hemautomation förändrar framtidens boende

Vi kan vara säk­ra på att IoT kom­mer påver­ka vår fram­tid. Men IoT är inte den förs­ta for­men av intel­li­gens som gör entré i bostä­der­na. Elektroniken har redan gjort bostä­der­na smar­ta­re i någ­ra årtion­den, något vi ock­så kal­lar hem­au­to­ma­tion.

Läs artikel »

Snårigt regelverk försvårar utveckling

Det svull­na och krång­li­ga regel­ver­ket är en bidra­gan­de orsak till att bygg­bran­schen har svårt att utveck­la sin pro­duk­ti­vi­tet och lön­sam­het. Det menar Mikael Anjou, tidi­ga­re vd på fle­ra av bola­gen i Einar Mattsson-grup­pen, och för­fat­ta­re till boken ”Den inef­fek­ti­va bygg­bran­schen”.

Läs artikel »

Därför blev personskyddsbrytaren standard i Norge

Personskyddsbrytaren eller dvärg­bry­ta­re? I Norge har per­son­skydds­bry­ta­ren i stort sett ersatt dvärg­bry­ta­ren men var­för har svensk instal­la­tions­kul­tur inte gått sam­ma väg till­mö­tes?

Läs artikel »

The Carpenters – byggfirman som håller tiden

Byggfirman The Carpenters i Göteborg har hit­tat ett arbets­sätt som upp­skat­tas av kun­der­na. Det gör att de blir kla­ra på utsatt tid och till utlo­vat pris. Något säll­synt i bran­schen. Därför är de ock­så myc­ket upp­skat­ta­de av kun­der­na. Men hur gör de…?

Läs artikel »

Tänk på ditt värdeerbjudande – det är viktigt

I dagens mediebrus är det ofta svårt att nå ut med sitt bud­skap till sina kun­der och då kan det vara smart att du foku­se­rar på value pro­po­si­tion, eller vär­de­er­bju­dan­de som det heter på svens­ka. I måna­dens krö­ni­ka tip­sar Johan om hur du kan lyc­kas med att ta fram ett fram­gångs­rikt vär­de­er­bju­dan­de till dina kun­der.

Läs artikel »