Snårigt regelverk försvårar utveckling

Den sam­la­de mas­san av reg­ler för byg­gen och pro­duk­ter stäl­ler till pro­blem för bygg­bran­schen. Det menar Mikael Anjou, som i ”Den effek­ti­va bygg­bran­schen” tar upp regle­ring­ar­na som en av huvud­or­sa­ker­na till var­för bygg­bran­schen har så svårt att utvecklas.

– Regelverket kom­mer till stor del från lag­stift­ning och myn­dig­hets­för­ord­ning­ar, men till viss del ock­så från bran­schens egna stan­dards. Regelverket är snå­rigt och del­vis mot­stri­digt, och öpp­nar för oli­ka tolk­ning­ar. Det ska­par en bransch som är mer foku­se­rad på syste­met än på kun­der­na eller inno­va­tion, säger Mikael Anjou.
Att ha reg­ler i sig är inte pro­ble­met, menar han. Regler fyl­ler en funktion.

– Alla reg­ler upp­kom­mer med gott upp­såt. Men det görs säl­lan kon­se­kvens­be­döm­ning­ar – jo, kanske av enskil­da reg­ler, men säl­lan för hela pake­tet av krav. De sam­la­de kra­ven kan vara oer­hört kost­sam­ma i både tid och peng­ar i ett enskilt pro­jekt. Det utreds säl­lan om kra­ven är kost­nads­ef­fek­ti­va, om de sam­man­ta­get ger den nyt­ta som krävs eller om stör­re nyt­ta hade kun­nat ska­pas om peng­ar­na använts på annat sätt. Får vi en mil­jönyt­ta, till­gäng­lig­hetsnyt­ta eller and­ra nyt­tor i pro­por­tion till de kost­na­der som läggs?

Ett annat pro­blem är att kom­mu­ner­nas detalj­pla­ner ofta, kanske lite mot­sä­gel­se­fullt, är allt­för detaljerade.

– En detalj­plan heter så för att den helt enkelt är mer detal­je­rad än en över­sikts­plan, men i många kom­mu­ner går detalj­pla­ner­na ner på en allt­för fin nivå. Till exem­pel kan det fin­nas krav på en exakt bredd på husen, vil­ket kan ge både ökad mil­jöpå­ver­kan och öka­de kost­na­der om hus­bred­den då inte är opti­me­rad efter hur den val­da stom­men kan till­ver­kas, säger Mikael Anjou.

Dessutom tol­kas bygg­reg­ler­na ibland oli­ka från kom­mun till kom­mun, och ofta till­kom­mer särkrav. I dag är reg­ler­na en röra av skall-krav och bör-krav, vil­ket öpp­nar upp för oli­ka tolk­ning­ar från kom­mu­ner­nas sida. Allt det­ta gör det svårt att ta med sig lär­do­mar från tidi­ga­re pro­jekt och hit­ta de posi­ti­va effek­ter­na av återupprepning.

– En ytter­li­ga­re punkt jag skul­le vil­ja ta upp är att pro­dukt­reg­ler­na, trots CE-märk­ning, ofta skil­jer sig mel­lan län­der­na. Det kan vara dimen­sio­ner­na på avlopps­rör, den exak­ta utform­ning­en på elkon­tak­ter och and­ra detal­jer, men som totalt gör det svå­ra­re att hand­la över grän­ser­na och som där­med stär­ker oligo­pol­struk­tu­rer­na i mate­ri­al­han­deln, säger Mikael Anjou.

Men det finns trots allt en liten möj­lig ljus­ning vid hori­son­ten. Boverket har sig­na­le­rat att man är på gång med en för­enk­ling av bygg­reg­ler­na, och även en obe­ro­en­de utred­ning har kom­mit med för­slag till hur regel­ver­ket bör reformeras.

– Det gör att jag hyser åtminsto­ne en svag opti­mism om fram­ti­den. Att skä­ra ner på anta­let krav och renod­la dem till skall-krav, plus öpp­na för fler alter­na­ti­va sätt att upp­fyl­la kra­ven, skul­le sti­mu­le­ra till inno­va­tion och att man kan åter­an­vän­da pro­duk­ter och lös­ning­ar i fle­ra pro­jekt, säger Mikael Anjou.