Snårigt regelverk försvårar utveckling

Det svullna och krångliga regelverket är en bidragande orsak till att byggbranschen har svårt att utveckla sin produktivitet och lönsamhet. Det menar Mikael Anjou, tidigare vd på flera av bolagen i Einar Mattsson-gruppen, och författare till boken ”Den ineffektiva byggbranschen”.

Mikael Anjou, tidi­ga­re vd på fle­ra av bola­gen i Einar Mattsson-gruppen

Den sam­la­de mas­san av reg­ler för byg­gen och pro­duk­ter stäl­ler till pro­blem för bygg­bran­schen. Det menar Mikael Anjou, som i ”Den effek­ti­va bygg­bran­schen” tar upp regle­ring­ar­na som en av huvud­or­sa­ker­na till var­för bygg­bran­schen har så svårt att utvecklas.

– Regelverket kom­mer till stor del från lag­stift­ning och myn­dig­hets­för­ord­ning­ar, men till viss del ock­så från bran­schens egna stan­dards. Regelverket är snå­rigt och del­vis mot­stri­digt, och öpp­nar för oli­ka tolk­ning­ar. Det ska­par en bransch som är mer foku­se­rad på syste­met än på kun­der­na eller inno­va­tion, säger Mikael Anjou.
Att ha reg­ler i sig är inte pro­ble­met, menar han. Regler fyl­ler en funktion.

– Alla reg­ler upp­kom­mer med gott upp­såt. Men det görs säl­lan kon­se­kvens­be­döm­ning­ar – jo, kanske av enskil­da reg­ler, men säl­lan för hela pake­tet av krav. De sam­la­de kra­ven kan vara oer­hört kost­sam­ma i både tid och peng­ar i ett enskilt pro­jekt. Det utreds säl­lan om kra­ven är kost­nads­ef­fek­ti­va, om de sam­man­ta­get ger den nyt­ta som krävs eller om stör­re nyt­ta hade kun­nat ska­pas om peng­ar­na använts på annat sätt. Får vi en mil­jönyt­ta, till­gäng­lig­hetsnyt­ta eller and­ra nyt­tor i pro­por­tion till de kost­na­der som läggs?

Ett annat pro­blem är att kom­mu­ner­nas detalj­pla­ner ofta, kanske lite mot­sä­gel­se­fullt, är allt­för detaljerade.

– En detalj­plan heter så för att den helt enkelt är mer detal­je­rad än en över­sikts­plan, men i många kom­mu­ner går detalj­pla­ner­na ner på en allt­för fin nivå. Till exem­pel kan det fin­nas krav på en exakt bredd på husen, vil­ket kan ge både ökad mil­jöpå­ver­kan och öka­de kost­na­der om hus­bred­den då inte är opti­me­rad efter hur den val­da stom­men kan till­ver­kas, säger Mikael Anjou.

Dessutom tol­kas bygg­reg­ler­na ibland oli­ka från kom­mun till kom­mun, och ofta till­kom­mer särkrav. I dag är reg­ler­na en röra av skall-krav och bör-krav, vil­ket öpp­nar upp för oli­ka tolk­ning­ar från kom­mu­ner­nas sida. Allt det­ta gör det svårt att ta med sig lär­do­mar från tidi­ga­re pro­jekt och hit­ta de posi­ti­va effek­ter­na av återupprepning.

– En ytter­li­ga­re punkt jag skul­le vil­ja ta upp är att pro­dukt­reg­ler­na, trots CE-märk­ning, ofta skil­jer sig mel­lan län­der­na. Det kan vara dimen­sio­ner­na på avlopps­rör, den exak­ta utform­ning­en på elkon­tak­ter och and­ra detal­jer, men som totalt gör det svå­ra­re att hand­la över grän­ser­na och som där­med stär­ker oligo­pol­struk­tu­rer­na i mate­ri­al­han­deln, säger Mikael Anjou.

Boken ”Den inef­fek­ti­va bygg­bran­schen” (Ekerlids för­lag, 2019) är skri­ven för att vara ett debat­tin­lägg om i vil­ken rikt­ning bran­schen bör gå i framtiden.

Men det finns trots allt en liten möj­lig ljus­ning vid hori­son­ten. Boverket har sig­na­le­rat att man är på gång med en för­enk­ling av bygg­reg­ler­na, och även en obe­ro­en­de utred­ning har kom­mit med för­slag till hur regel­ver­ket bör reformeras.

– Det gör att jag hyser åtminsto­ne en svag opti­mism om fram­ti­den. Att skä­ra ner på anta­let krav och renod­la dem till skall-krav, plus öpp­na för fler alter­na­ti­va sätt att upp­fyl­la kra­ven, skul­le sti­mu­le­ra till inno­va­tion och att man kan åter­an­vän­da pro­duk­ter och lös­ning­ar i fle­ra pro­jekt, säger Mikael Anjou.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Så ser framtidens installationsmarknad ut

Vilka utma­ning­ar vän­tar mor­gon­da­gens elin­stal­la­tö­rer? Vi frå­ga­de mark­nads­a­na­ly­ti­ker Bengt Henricson som är spe­ci­a­li­se­rad på att opti­me­ra lön­sam­he­ten och ta fram under­lag åt den nor­dis­ka byggmarknaden. 

Läs artikel »
Framtiden är elektrisk

Framtiden är elektrisk

Vi vet att vi lever i en värld som för­änd­ras allt snab­ba­re. Tillsammans med våra kun­der ska vi göra fram­ti­dens arbets­plat­ser och bostä­der säk­ra­re, rena­re och mer njut­ba­ra. För att hit­ta rätt har vi fin­juste­rat vår kompass.

Läs artikel »

Säkringen genom tiden – från fransk urmakaridé till smidiga dvärgbrytare

Ända sedan elekt­ri­ci­te­ten intro­du­ce­ra­des har den för­änd­rat vår var­dag. I takt med att vi bli­vit bero­en­de av elen har vi lyc­kats täm­ja den med allt smar­ta­re pro­duk­ter. Det här är berät­tel­sen om hur vi gått från 1800-talets smält­säk­ring till dagens snab­ban­slu­tan­de dvärgbrytare. 

Läs artikel »

Prefabricerade trähus – en framtidsspaning

Kort bygg­tid, mind­re kli­mat­på­ver­kan och läg­re kost­na­der; det finns fle­ra saker som talar för pre­fab­hus i trä. Alingsåshem har pro­vat meto­den och ser sto­ra möjligheter.

Läs artikel »

Avsätt energi för att forma framtiden

Morgondagens tek­nik kom­mer effek­ti­vi­se­ra alla möj­li­ga pro­ces­ser och sät­ta guld­kant på till­va­ron. Samtidigt mås­te vi se till så att de insat­ser vi gör i dag inte får en bit­ter efter­smak. Framtiden for­mas av oss nu. 

Läs artikel »

Kommer AI förbättra mänskligheten – eller rent av förstöra världen?

För ett tag sedan pra­ta­de Shivvy Jervis – inno­va­tions­fu­tu­rist och expert inom mänsk­lig poten­ti­al – om någ­ra av de mest fan­tas­tis­ka inno­va­tio­ner­na som kom­mer att ta mänsk­lig­he­ten fram­åt och för­änd­ra hur vi gör affä­rer. Detta visa­de hon exem­pel på i sitt kon­cept ”Mänskligheten 5.0”.

Läs artikel »