Snårigt regelverk försvårar utveckling

Det svullna och krångliga regelverket är en bidragande orsak till att byggbranschen har svårt att utveckla sin produktivitet och lönsamhet. Det menar Mikael Anjou, tidigare vd på flera av bolagen i Einar Mattsson-gruppen, och författare till boken ”Den ineffektiva byggbranschen”.

Mikael Anjou, tidi­ga­re vd på fle­ra av bola­gen i Einar Mattsson-gruppen

Den sam­la­de mas­san av reg­ler för byg­gen och pro­duk­ter stäl­ler till pro­blem för bygg­bran­schen. Det menar Mikael Anjou, som i ”Den effek­ti­va bygg­bran­schen” tar upp regle­ring­ar­na som en av huvud­or­sa­ker­na till var­för bygg­bran­schen har så svårt att utvecklas.

– Regelverket kom­mer till stor del från lag­stift­ning och myn­dig­hets­för­ord­ning­ar, men till viss del ock­så från bran­schens egna stan­dards. Regelverket är snå­rigt och del­vis mot­stri­digt, och öpp­nar för oli­ka tolk­ning­ar. Det ska­par en bransch som är mer foku­se­rad på syste­met än på kun­der­na eller inno­va­tion, säger Mikael Anjou.
Att ha reg­ler i sig är inte pro­ble­met, menar han. Regler fyl­ler en funktion.

– Alla reg­ler upp­kom­mer med gott upp­såt. Men det görs säl­lan kon­se­kvens­be­döm­ning­ar – jo, kanske av enskil­da reg­ler, men säl­lan för hela pake­tet av krav. De sam­la­de kra­ven kan vara oer­hört kost­sam­ma i både tid och peng­ar i ett enskilt pro­jekt. Det utreds säl­lan om kra­ven är kost­nads­ef­fek­ti­va, om de sam­man­ta­get ger den nyt­ta som krävs eller om stör­re nyt­ta hade kun­nat ska­pas om peng­ar­na använts på annat sätt. Får vi en mil­jönyt­ta, till­gäng­lig­hetsnyt­ta eller and­ra nyt­tor i pro­por­tion till de kost­na­der som läggs?

Ett annat pro­blem är att kom­mu­ner­nas detalj­pla­ner ofta, kanske lite mot­sä­gel­se­fullt, är allt­för detaljerade.

– En detalj­plan heter så för att den helt enkelt är mer detal­je­rad än en över­sikts­plan, men i många kom­mu­ner går detalj­pla­ner­na ner på en allt­för fin nivå. Till exem­pel kan det fin­nas krav på en exakt bredd på husen, vil­ket kan ge både ökad mil­jöpå­ver­kan och öka­de kost­na­der om hus­bred­den då inte är opti­me­rad efter hur den val­da stom­men kan till­ver­kas, säger Mikael Anjou.

Dessutom tol­kas bygg­reg­ler­na ibland oli­ka från kom­mun till kom­mun, och ofta till­kom­mer särkrav. I dag är reg­ler­na en röra av skall-krav och bör-krav, vil­ket öpp­nar upp för oli­ka tolk­ning­ar från kom­mu­ner­nas sida. Allt det­ta gör det svårt att ta med sig lär­do­mar från tidi­ga­re pro­jekt och hit­ta de posi­ti­va effek­ter­na av återupprepning.

– En ytter­li­ga­re punkt jag skul­le vil­ja ta upp är att pro­dukt­reg­ler­na, trots CE-märk­ning, ofta skil­jer sig mel­lan län­der­na. Det kan vara dimen­sio­ner­na på avlopps­rör, den exak­ta utform­ning­en på elkon­tak­ter och and­ra detal­jer, men som totalt gör det svå­ra­re att hand­la över grän­ser­na och som där­med stär­ker oligo­pol­struk­tu­rer­na i mate­ri­al­han­deln, säger Mikael Anjou.

Boken ”Den inef­fek­ti­va bygg­bran­schen” (Ekerlids för­lag, 2019) är skri­ven för att vara ett debat­tin­lägg om i vil­ken rikt­ning bran­schen bör gå i framtiden.

Men det finns trots allt en liten möj­lig ljus­ning vid hori­son­ten. Boverket har sig­na­le­rat att man är på gång med en för­enk­ling av bygg­reg­ler­na, och även en obe­ro­en­de utred­ning har kom­mit med för­slag till hur regel­ver­ket bör reformeras.

– Det gör att jag hyser åtminsto­ne en svag opti­mism om fram­ti­den. Att skä­ra ner på anta­let krav och renod­la dem till skall-krav, plus öpp­na för fler alter­na­ti­va sätt att upp­fyl­la kra­ven, skul­le sti­mu­le­ra till inno­va­tion och att man kan åter­an­vän­da pro­duk­ter och lös­ning­ar i fle­ra pro­jekt, säger Mikael Anjou.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Därför ska du rekommendera personskyddsbrytare

Personskyddsbrytare eller jord­fels­bry­ta­re? Svaret är enkelt. Med per­son­skydds­bry­ta­re blir elan­lägg­ning­en mer drift­sä­ker och lät­ta­re att hantera.

Läs artikel »

Ökad elsäkerhet med ljusbågsdetektorn AFDD

AFDD, (ljus­bågs­de­tek­torn) mäter spän­ning och ström­kur­va för att upp­täc­ka iso­la­tions­fel och glapp­kon­takt – det vill säga gnistbildningar/​ljusbågar.

Läs artikel »

Så handskas du med negativ stress

Stress kan vara posi­tiv – det kan få oss att bli effek­ti­va och hand­lings­kraf­ti­ga. Men stress kan ock­så vara vår värs­ta fien­de. Enligt hjärn-forsk­ning kan nega­tiv stress lik­nas vid att ”dric­ka gift”. Ledarskapscoachen Catharina Sjögren tip­sar om hur du ska göra för att und­vi­ka stressfällorna. 

Läs artikel »
Leo Johnson

Energins framtid

Hur ska vi tän­ka om ener­gins fram­tid och vil­ka kon­kre­ta exem­pel på lös­ning­ar finns idag och i framtiden?

Läs artikel »

Jag blickar framåt, lever nu och dör sen

Coronaviruset har fär­gat de senas­te måna­der­na, men jag vill inte låta viru­set döda min tro på fram­ti­den. På Hager job­bar vi hårt för att färg­läg­ga en lju­sa­re fram­tid. Nu blic­kar jag fram­åt och inspi­re­ras av Miss Li …

Läs artikel »

Hemautomation för villakunder

ISO-stan­dar­den KNX fyl­ler 29 år i år. Störst genom­slag har den fått i kom­mer­si­el­la fas­tig­he­ter, men enkla­re KNX-paket har gjort att en del vil­laä­ga­re intres­se­rat sig för tek­ni­ken. Håkan Pettersson pre­miärinstal­le­ra­de nyli­gen en KNX-lös­ning i en vil­la, nu tror han att för­fråg­ning­ar­na från vil­la­kun­der kom­mer öka. 

Läs artikel »