Säkringen genom tiden – från fransk urmakaridé till smidiga dvärgbrytare

Ända sedan elektriciteten introducerades har den förändrat vår vardag. I takt med att vi blivit beroende av elen har vi lyckats tämja den med allt smartare produkter. Det här är berättelsen om hur vi gått från 1800-talets smältsäkring till dagens snabbanslutande dvärgbrytare.

Utmakaren Louis Breguet var först med tan­ken att använ­da smält­säk­ring­ar som skydd i elekt­ris­ka strömkretsar

Många tror att det var Thomas Edison som var först med tan­ken att använ­da smält­säk­ring­ar som skydd i elekt­ris­ka ström­kret­sar. Faktum är att det var den frans­ke upp­fin­na­ren och urma­ka­ren Louis Breguet som var först med den tan­ken. Fransmannen som bland annat upp­fann en elektro­mag­ne­tisk tele­graf insåg att han behöv­de skyd­da den från överström.
Så, för att skyd­da tele­gra­fen kon­stru­e­ra­de han en anord­ning bestå­en­de av tun­na leda­re som smäl­ter vid fel­ström. Breguet beskrev sin smält­säk­ring i en rap­port år 1847.

Under 1800-talet bör­ja­de man ock­så täm­ja elekt­ri­ci­te­ten på and­ra håll i värl­den. Thomas Edison intro­du­ce­ra­de en fun­ge­ran­de glöd­lam­pa och tog i sam­ma veva paten­tet på säk­ring­en, upp­fun­nen av Breguet.

Första glödlampan i Sverige

Det fashio­nab­la Blanch’s Café i Kungsträdgården blev den förs­ta plat­sen där en eldri­ven ljus­käl­la instal­le­ra­des inom­hus i Sverige.

Under de föl­jan­de åren gick utveck­ling­en snabbt. Nikola Tesla, som elbi­len Tesla fått sitt namn från, ska­pa­de väx­el­ström­men. Detta sat­te fart på sam­häl­lets utveck­ling under 1900-talet. Under 1930-talet kom pro­duk­tio­nen av de svens­ka IFÖ:s kera­mis­ka säk­ring­ar igång. 

Blanch’s Café i Kungsträdgården blev den förs­ta plat­sen där en eldri­ven ljus­käl­la instal­le­ra­des inom­hus i Sverige.
Dessa kom att domi­ne­ra de svens­ka hus­hål­lens elcen­tra­ler. Nästa sto­ra epok inom elcen­tra­lens utveck­ling utspe­lar sig under slu­tet av nit­ton­hund­ra­ta­let. Det var då som auto­mat­säk­ring­ar, även kal­la­de dvärg­bry­ta­re, blev vanliga.

Skruvteknik och brandrisk

I dag sit­ter det dvärg­bry­ta­re i majo­ri­te­ten av Sveriges elcen­tra­ler, men mon­te­rings­tek­ni­ken är inte opti­mal ur ett säkerhetsperspektiv.

– Har du 13 säk­ring­ar på en rad i elcen­tra­len mås­te du använ­da din skruv­mej­sel 13 gång­er så att de dras åt mot kop­par­s­ke­nan, säger Niklas Melin, affärs­ut­veck­la­re på Hager. Han fortsätter:

– Är du stres­sad finns risk att du glöm­mer en av skru­var­na. Då upp­står ett glapp som kan leda till vär­me­ut­veck­ling. Så små­ning­om kan det leda till brand.

En annan säker­hets­a­spekt är fasske­nan. Om mon­tö­ren skru­var åt säk­ring­en för hårt kan gaf­feln runt skru­ven vikas åt sidan – även det­ta är en orsak till brand. Enligt Installatörsföretagens pro­to­koll ”Kontroll efter fär­dig­stäl­lan­de” ska instal­la­tö­ren åter­vän­da till en utförd instal­la­tion för att efter­dra skru­var för anslut­ning av fasskenor.

– Det är en säker­hets­re­kom­men­da­tion från Installatörsföretagen och leve­ran­tö­rer, men i ärlig­he­tens namn vet jag ing­en elekt­ri­ker som gör så, säger Niklas.

Säkrare och snabbare teknik

För att kun­na göra säk­ra­re för­bind­ning­ar med tryg­ga­re anslut­ning­ar utveck­la­des snab­ban­slut­nings­tek­ni­ken Quickconnect av Hager 2005. Sedan dess har 65 pro­cent av Hagers för­sälj­ning av dvärg- och jord­fels­bry­ta­re gått från skruv- till snabbanslutningstekniken.

– Med Quickconnect-fasske­nan tas en av dagens störs­ta fel­käl­lor i cen­tra­ler bort. Tekniken gör så att du inte läng­re behö­ver tän­ka på åtdrag­nings­mo­men­tet. Och eftersom Quickconnect-fasske­nan ansluts i slu­tet av mon­te­ring­en är den inte i vägen vid övrig anslut­ning, säger Niklas.

Tekniken ger ock­så en märk­bar bespa­ring i tid, om man jäm­för med pro­duk­ter som har skruvanslutning.

– Man kan räk­na med en unge­fär­ligt tids­be­spa­ring på 25 pro­cent. Så även om Quickconnect är något dyra­re än säk­ring­ar med skruv­tek­nik så kom­mer du som mon­tör att få bätt­re eko­no­mi eftersom du spar arbets­tid, säger Niklas avslutningsvis.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Med digitalisering kommer sårbarhet

Skickar din vär­me­pump dina per­son­upp­gif­ter till brotts­ling­ar? Är din kaf­fe­ko­ka­re en del av en mas­siv cybe­r­at­tack? För att und­vi­ka att någon utnytt­jar säker­hets­bris­ter­na i IoT-enhe­ter krävs åtgär­der, både från till­ver­ka­re och användare.

Läs artikel »

KNX – det logiska valet för installatörer

Om du väger alla för- och nack­de­lar mot varand­ra är det ett pro­to­koll som fram­står som det bäs­ta valet för pro­fes­sio­nel­la tillämp­ning­ar. KNX är just nu det natur­li­ga valet för pro­fes­sio­nel­la och drift­säk­ra hem­au­to­ma­tions­lös­ning­ar. KNX har helt enkelt flest fördelar.

Läs artikel »

Kampen om morgondagens smarta produkter

Sakernas inter­net (IoT) ger oss smar­ta lös­ning­ar. Denver i USA utveck­lar smar­ta sam­hälls­funk­tio­ner. Amazon öpp­nar en smart butik där du bara tar det du vill ha och får räk­ning hem. Och Uber expe­ri­men­te­rar med en smart drönar­taxi. Men vad avgör om använd­ning av IoT är smart eller inte? Emma Estborn på inUse hjäl­per oss att ta reda på vad en smart pro­dukt bör upp­fyl­la för att bli framgångsrik.

Läs artikel »

Så behåller du din personal

För Hagers läsa­re delar före­tagscoachen Catharina Sjögren med sig av kun­skap om hur du kan ska­pa enga­ge­ra­de, moti­ve­ra­de och driv­na med­ar­be­ta­re som stan­nar kvar på företaget.

Läs artikel »

KNX är redo för framtiden

Hur fun­kar KNX och integ­ra­tio­nen av IoT? Det finns två sätt att göra det på i dag: via gate­ways från en av de många KNX-till­ver­kar­na eller via KNX Web Services, lös­ning­en från KNX Association.

Läs artikel »

Tekniken som förbättrar för de äldre

Gardiner som fladd­rar när nya med­de­lan­de finns att läsa på en skärm eller trälå­dor som skic­kar med­de­lan­de när man knac­kar på dem. Att bäd­da in tek­nik i var­dag­li­ga pry­lar är en del i det som kal­las acti­ve assisted living (AAL) internationellt.

Läs artikel »