Säkringen genom tiden – från fransk urmakaridé till smidiga dvärgbrytare

Ända sedan elektriciteten introducerades har den förändrat vår vardag. I takt med att vi blivit beroende av elen har vi lyckats tämja den med allt smartare produkter. Det här är berättelsen om hur vi gått från 1800-talets smältsäkring till dagens snabbanslutande dvärgbrytare.

Utmakaren Louis Breguet var först med tan­ken att använ­da smält­säk­ring­ar som skydd i elekt­ris­ka ström­kret­sar

Många tror att det var Thomas Edison som var först med tan­ken att använ­da smält­säk­ring­ar som skydd i elekt­ris­ka ström­kret­sar. Faktum är att det var den frans­ke upp­fin­na­ren och urma­ka­ren Louis Breguet som var först med den tan­ken. Fransmannen som bland annat upp­fann en elektro­mag­ne­tisk tele­graf insåg att han behöv­de skyd­da den från över­ström.
Så, för att skyd­da tele­gra­fen kon­stru­e­ra­de han en anord­ning bestå­en­de av tun­na leda­re som smäl­ter vid fel­ström. Breguet beskrev sin smält­säk­ring i en rap­port år 1847.

Under 1800-talet bör­ja­de man ock­så täm­ja elekt­ri­ci­te­ten på and­ra håll i värl­den. Thomas Edison intro­du­ce­ra­de en fun­ge­ran­de glöd­lam­pa och tog i sam­ma veva paten­tet på säk­ring­en, upp­fun­nen av Breguet.

Första glödlampan i Sverige

Det fashio­nab­la Blanch’s Café i Kungsträdgården blev den förs­ta plat­sen där en eldri­ven ljus­käl­la instal­le­ra­des inom­hus i Sverige.

Under de föl­jan­de åren gick utveck­ling­en snabbt. Nikola Tesla, som elbi­len Tesla fått sitt namn från, ska­pa­de väx­el­ström­men. Detta sat­te fart på sam­häl­lets utveck­ling under 1900-talet. Under 1930-talet kom pro­duk­tio­nen av de svens­ka IFÖ:s kera­mis­ka säk­ring­ar igång.

Blanch’s Café i Kungsträdgården blev den förs­ta plat­sen där en eldri­ven ljus­käl­la instal­le­ra­des inom­hus i Sverige.
Dessa kom att domi­ne­ra de svens­ka hus­hål­lens elcen­tra­ler. Nästa sto­ra epok inom elcen­tra­lens utveck­ling utspe­lar sig under slu­tet av nit­ton­hund­ra­ta­let. Det var då som auto­mat­säk­ring­ar, även kal­la­de dvärg­bry­ta­re, blev van­li­ga.

Skruvteknik och brandrisk

I dag sit­ter det dvärg­bry­ta­re i majo­ri­te­ten av Sveriges elcen­tra­ler, men mon­te­rings­tek­ni­ken är inte opti­mal ur ett säker­hets­per­spek­tiv.

– Har du 13 säk­ring­ar på en rad i elcen­tra­len mås­te du använ­da din skruv­mej­sel 13 gång­er så att de dras åt mot kop­par­s­ke­nan, säger Niklas Melin, affärs­ut­veck­la­re på Hager. Han fort­sät­ter:

– Är du stres­sad finns risk att du glöm­mer en av skru­var­na. Då upp­står ett glapp som kan leda till vär­me­ut­veck­ling. Så små­ning­om kan det leda till brand.

En annan säker­hets­a­spekt är fasske­nan. Om mon­tö­ren skru­var åt säk­ring­en för hårt kan gaf­feln runt skru­ven vikas åt sidan – även det­ta är en orsak till brand. Enligt Installatörsföretagens pro­to­koll ”Kontroll efter fär­dig­stäl­lan­de” ska instal­la­tö­ren åter­vän­da till en utförd instal­la­tion för att efter­dra skru­var för anslut­ning av fasske­nor.

– Det är en säker­hets­re­kom­men­da­tion från Installatörsföretagen och leve­ran­tö­rer, men i ärlig­he­tens namn vet jag ing­en elekt­ri­ker som gör så, säger Niklas.

Säkrare och snabbare teknik

För att kun­na göra säk­ra­re för­bind­ning­ar med tryg­ga­re anslut­ning­ar utveck­la­des snab­ban­slut­nings­tek­ni­ken Quickconnect av Hager 2005. Sedan dess har 65 pro­cent av Hagers för­sälj­ning av dvärg- och jord­fels­bry­ta­re gått från skruv- till snab­ban­slut­nings­tek­ni­ken.

– Med Quickconnect-fasske­nan tas en av dagens störs­ta fel­käl­lor i cen­tra­ler bort. Tekniken gör så att du inte läng­re behö­ver tän­ka på åtdrag­nings­mo­men­tet. Och eftersom Quickconnect-fasske­nan ansluts i slu­tet av mon­te­ring­en är den inte i vägen vid övrig anslut­ning, säger Niklas.

Tekniken ger ock­så en märk­bar bespa­ring i tid, om man jäm­för med pro­duk­ter som har skru­van­slut­ning.

– Man kan räk­na med en unge­fär­ligt tids­be­spa­ring på 25 pro­cent. Så även om Quickconnect är något dyra­re än säk­ring­ar med skruv­tek­nik så kom­mer du som mon­tör att få bätt­re eko­no­mi eftersom du spar arbets­tid, säger Niklas avslut­nings­vis.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Prognos: Så påverkas installatörerna av lågkonjunkturen

Prognosen visar att lokal­byg­gan­det mins­ka­de på bred front under 2018, och att kon­junk­tu­ren fort­sät­ter att kylas av. Den lång­sik­ti­ga tren­den pekar dock upp­åt.

Läs artikel »

Det smarta hemmet – därför ska du välja ett öppet system

Slutna system som är kopp­la­de till en enda till­ver­ka­re kan ver­ka loc­kan­de för kon­su­men­ten. Det finns många skäl till att du som instal­la­tör inte ska rekom­men­de­ra såda­na system. Tillverkaren kan gå i kon­kurs eller bli upp­köpt, då ham­nar du i en besvär­lig situ­a­tion som instal­la­tör.

Läs artikel »

Så blir ni lönsamma genom tidseffektivisering

Tiden är kanske det mest vär­de­ful­la ni har i er verk­sam­het. Då den både är en färskva­ra såväl som en brist­va­ra gör man bäst i att vår­da den väl.

Läs artikel »

”Vi lever redan med klimatkonsekvenser”

Gabrielle Walker är stra­te­gi­ex­pert, före­lä­sa­re och mode­ra­tor. För en tid sedan före­läs­te hon om ener­giö­ver­fö­ring. Vi bad hen­ne utveck­la sina tan­kar kring hur vi kan råda bukt på kli­mat­kri­sen och sam­ti­digt gene­re­ra bra affä­rer.

Läs artikel »

Personskyddsbrytare ger sinnesro

Med per­son­skydds­bry­ta­re hjäl­per elekt­ri­kern Jonathan Palm vil­la­kun­der som har pro­blem med åter­kom­man­de strö­mav­brott.

Läs artikel »

När hemmets prylar byter sida

I sep­tem­ber 2016 slog Mirai till. En rekord­stor över­be­last­ning­s­at­tack med kapa­de IT-pry­lar som sat­te sto­ra delar av inter­net ur balans. Cybersäkerhetsexperten Jonas Lejon, med bak­grund inom FRA och Försvarsmakten, hjäl­per oss att ta reda på hur KNX-system står sig mot lik­nan­de attac­ker.

Läs artikel »