Så ser framtidens installationsmarknad ut

Vilka utmaningar väntar morgondagens elinstallatörer? Vi frågade marknadsanalytiker Bengt Henricson som är specialiserad på att optimera lönsamheten och ta fram underlag åt den nordiska byggmarknaden.

Stora sam­hälls­för­änd­ring­ar sker ofta i en takt som gör dem svå­ra att iden­ti­fi­e­ra i det var­dag­li­ga livet. Dessa för­änd­ring­ar har dock poten­ti­al att få sto­ra kon­se­kven­ser på sikt. Prognoscentret i Stockholm har sedan mit­ten av 1970-talet sam­lat in sta­tistik, ana­ly­se­rat tren­der och tagit fram pro­gno­ser för den nor­dis­ka bygg­bran­schen. I sina treå­ri­ga pro­gno­ser ana­ly­se­rar de bland annat den demo­gra­fis­ka och tek­nis­ka utveck­ling­en, bete­en­de­för­änd­ring­ar, mil­jö- och kli­mat­driv­na för­änd­ring­ar och bygg­kost­na­der­nas utveck­ling. Därtill de spe­ci­fi­ka driv­kraf­ter­na för respek­ti­ve bransch.

– På ett gene­rellt plan kan man säga att byggsek­torn hål­ler på att bli allt­mer seg­men­te­rad, främst när det gäl­ler bostads­byg­gan­det, säger Bengt Henricson och fort­sät­ter:

– Inkomstklyftorna mel­lan hus­håll, men ock­så mel­lan regi­o­ner, påver­kar bygg­fö­re­ta­gen som mer och mer nischar sig mot spe­ci­fi­ka inkomst­grup­per. Efterfrågan på byggak­tö­rer som kan leve­re­ra kom­pak­ta och bil­li­ga bostä­der för sing­el- eller små­hus­håll väx­er. Utvecklingen stärks av att befolk­ning­en blir allt äld­re och många hus­håll mås­te över­le­va på en inkomst istäl­let för två.

Bengt Henricson är spe­ci­a­li­se­rad på att opti­me­ra lön­sam­he­ten och ta fram under­lag åt den nor­dis­ka bygg­mark­na­den.

Solfångare på taket

En annan stark trend som påver­kar bygg­bran­schen är för­vand­ling­en av den tra­di­tio­nel­la arbets­plat­sen. Allt fler väl­jer att job­ba från and­ra plat­ser än just kon­to­ret. Bostäder och bygg­na­der som tidi­ga­re haft en tyd­lig och spe­ci­fik funk­tion smäl­ter ihop i takt med att fler job­bar mobilt. I dag tjänst­gör många kafé­er som arbets­plat­ser, vil­ket stäl­ler krav på robus­ta upp­kopp­ling­ar och mer flex­ib­la bygg­na­der.

I Prognoscentrets ana­ly­ser av ener­gi­om­rå­det fram­går att allt fler fas­tig­hets­ä­ga­re, främst såda­na med sto­ra inne­hav av indu­stri, affär- och lager­bygg­na­der, vill utnytt­ja sina sto­ra taky­tor för att pro­du­ce­ra egen ener­gi som kan gene­re­ra intäk­ter men ock­så öka vär­det på fas­tig­he­ten.

– Här hand­lar det främst om sol­fång­a­re som pla­ce­ras på taken för att alst­ra vär­me eller elekt­ri­ci­tet åt verk­sam­he­ten. Solfångare har bli­vit betyd­ligt bil­li­ga­re sam­ti­digt som det bli­vit enkla­re att säl­ja till­ba­ka över­skotts­el till ener­gi­bo­la­gen. Många fler fas­tig­hets­ä­ga­re och köpa­re kom­mer att för­vän­ta sig att elin­stal­la­tö­ren kan möj­lig­gö­ra såda­na här lös­ning­ar.

Hus på tidigare otänkbara platser

Även om det byggs gans­ka få pas­siv­hus och off grid-hus (hus från­kopp­lat från elnä­tet) så gör dagens tek­nik­ut­veck­ling det möj­ligt att byg­ga bostä­der och bygg­na­der på för­ut helt otänk­ba­ra plat­ser. Enligt Bengt kom­mer allt fler entu­si­as­ter från turist­in­du­strin att under­sö­ka möj­lig­he­ten att pla­ce­ra bygg­na­der på väl­digt iso­le­ra­de plat­ser.

– Redan i slu­tet på 1990-talet var det tal om intel­li­gen­ta, upp­kopp­la­de hem, själv­kö­ran­de bilar och det som vi i dag kal­lar för saker­nas inter­net (Internet of things, IoT). Tekniken fanns i stor utsträck­ning redan då, men tiden var inte mogen för den. Det är först nu vi ser hur saker­nas inter­net form­li­gen explo­de­rar och här mås­te instal­la­tions­mark­na­den hänga med och inte­gre­ra sig med inne­hålls­tjäns­ter, intel­li­gen­ta upp­kopp­ling­ar för bygg­na­der och pake­te­ra tek­ni­ken på ett attrak­tivt sätt.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Kampen om morgondagens smarta produkter

Sakernas inter­net (IoT) ger oss smar­ta lös­ning­ar. Denver i USA utveck­lar smar­ta sam­hälls­funk­tio­ner. Amazon öpp­nar en smart butik där du bara tar det du vill ha och får räk­ning hem. Och Uber expe­ri­men­te­rar med en smart drönar­taxi. Men vad avgör om använd­ning av IoT är smart eller inte? Emma Estborn på inUse hjäl­per oss att ta reda på vad en smart pro­dukt bör upp­fyl­la för att bli fram­gångs­rik.

Läs artikel »

Med digitalisering kommer sårbarhet

Skickar din vär­me­pump dina per­son­upp­gif­ter till brotts­ling­ar? Är din kaf­fe­ko­ka­re en del av en mas­siv cybe­r­at­tack? För att und­vi­ka att någon utnytt­jar säker­hets­bris­ter­na i IoT-enhe­ter krävs åtgär­der, både från till­ver­ka­re och använ­da­re.

Läs artikel »

Själv är bästa dräng, eller?

Ensam är stark är ett gam­malt och väl­känt mot­to. Men stäm­mer det i dagens sam­häl­le? Jag tyc­ker sna­ra­re livet hand­lar om att byg­ga lång­sik­ti­ga rela­tio­ner och utveck­las till­sam­mans med and­ra. Både pri­vat och i arbets­li­vet.

Läs artikel »

PSA så att sjuka inte blir utan medicin vid strömavbrott

Strömavbrott på apo­tek kan få för­ödan­de kon­se­kven­ser. Utan el slu­tar IT-system för recept­be­lagd medi­cin att fun­ge­ra och tem­pe­ra­tur­käns­li­ga läke­me­del ris­ke­rar att bli för­stör­da. Apotekens lös­ning mot fel i elan­lägg­ning­en: per­son­skydds­bry­ta­re (PSA).

Läs artikel »

”Vi lever redan med klimatkonsekvenser”

Gabrielle Walker är stra­te­gi­ex­pert, före­lä­sa­re och mode­ra­tor. För en tid sedan före­läs­te hon om ener­giö­ver­fö­ring. Vi bad hen­ne utveck­la sina tan­kar kring hur vi kan råda bukt på kli­mat­kri­sen och sam­ti­digt gene­re­ra bra affä­rer.

Läs artikel »

Så handskas du med negativ stress

Stress kan vara posi­tiv – det kan få oss att bli effek­ti­va och hand­lings­kraf­ti­ga. Men stress kan ock­så vara vår värs­ta fien­de. Enligt hjärn-forsk­ning kan nega­tiv stress lik­nas vid att ”dric­ka gift”. Ledarskapscoachen Catharina Sjögren tip­sar om hur du ska göra för att und­vi­ka stress­fäl­lor­na.

Läs artikel »