Robotarnas intrång i byggbranschen

Prefabricerade hus, automatiserade arbetsprocesser och ökade samhällsklyftor. Så ser framtiden ut enligt marknadsanalytiker Bengt Henricson på Prognoscentret. Frågan är hur dessa samhällsförändringar kommer påverka installatörsbranschen.

1811 gav sig en grupp män med svart­må­la­de ansik­ten ut i den eng­els­ka novem­ber­nat­ten. De bröt sig in i en väv­fa­brik, slog sön­der sex maski­nel­la väv­sto­lar och för­svann sedan ut i nat­ten igen. Under de kom­man­de måna­der­na slogs väv­ma­ski­ner sön­der över i stort sett hela England. Upprorsmännen vil­le för­stö­ra maski­ner­na som tagit deras jobb och effek­ti­vi­se­rat bran­schen. I dag fort­sät­ter maski­ner­na att effek­ti­vi­se­ra våra arbe­ten. Men vad hän­der med yrkes­grup­per­na som ersätts av maski­ner?

1942 myn­ta­de den öster­ri­kis­ke natio­na­le­ko­no­men Joseph Schumpeter begrep­pet ”kre­a­tiv destruk­tion”. Han mena­de att utveck­ling­en ska­par nya för­ut­sätt­ning­ar som slår sön­der exi­ste­ran­de affärsmo­del­ler men att det sam­ti­digt öpp­nas upp nya möj­lig­he­ter. Han häv­da­de att tem­pot i pro­ces­sen kon­stant skul­le öka, vil­ket i kom­bi­na­tion med svå­rig­he­ter­na att omsko­la de som drab­bas steg­vis skul­le ska­pa en allt stör­re popu­la­tion som mer eller mind­re ham­nar utan­för arbets­mark­na­den. På sikt ansåg han att pro­ces­sen skul­le kun­na utgö­ra ett hot mot både demo­kra­tin och den öpp­na mark­nads­e­ko­no­min.

Enligt Bengt Henricson, som är spe­ci­a­li­se­rad på att ana­ly­se­ra och ta fram under­lag åt den nor­dis­ka bygg­mark­na­den, befin­ner vi oss i inled­ning­en till en ny era – den digi­ta­la. I den senas­te ver­sio­nen av hans lång­sik­ti­ga pro­gnos för bygg­bran­schen får auto­ma­ti­se­rad arbets­kraft myc­ket utrym­me.

– Forskare häv­dar att vartan­nat tjäns­te­man­na­jobb kan bli auto­ma­ti­se­rat inom 20 år, säger Bengt.

En omvänd klassresa

Om man utgår ifrån det spann av pro­gno­ser som gjorts, ris­ke­rar mel­lan 435 000 och 2,5 mil­jo­ner jobb att slås ut de när­mas­te 20 åren i Sverige och betyd­ligt fler kom­mer påver­kas av nya kom­pe­tenskrav. En rap­port från Tjänstemännens cen­tral­or­ga­ni­sa­tion (TCO) 2018 visar att när­ma­re två mil­jo­ner per­so­ner på den svens­ka arbets­mark­na­den kan behö­va vida­re­ut­bild­ning som de inte räk­nar med att få av sina arbets­gi­va­re.

– Det vi ser nu bru­kar kal­las ”Den and­ra maskin­ål­dern” vil­ken i sin tur ska­par en så kal­lad ”Mid skil­led sque­e­ze”. Det bety­der att det främst är de rutinar­ta­de job­ben med medel­hög utbild­ning som slås ut. Personerna som blir av med sina jobb ten­de­rar att röra sig mot de jobb som krä­ver läg­re utbild­ning, vil­ket allt ofta­re ska­par en omvänd klass­re­sa eftersom få har möj­lig­het att åter­i­gen utbil­da sig till de arbe­ten som då efter­frå­gas, säger Bengt.

Bengt Henricsson är spe­ci­a­li­se­rad på att ana­ly­se­ra och ta fram under­lag åt den nor­dis­ka bygg­mark­na­den.

Exempelvis kan man se att före­tag som Uber, Lyft och Foodora erbju­der en extremt låg trös­kel in på arbets­mark­na­den, men intäk­ter­na och anställ­nings­for­mer­na är myc­ket osäk­ra. I San Fransisco till exem­pel fanns det för tio år sedan 3 000 hel­tids­an­ställ­da tax­i­fö­ra­re, i dag är de 1 500 styc­ken. Samtidigt finns det 50 000 Uber- och Lyftförare som pres­sat pri­ser­na.

– Installatörer kom­mer för­mod­li­gen inte gå sam­ma öde till mötes inom en snar fram­tid. Orsaken är att bygg­bran­schen inte effek­ti­vi­se­rats likt and­ra bran­scher även om det san­no­likt hän­der mer nu än någon­sin tidi­ga­re, säger Bengt.

Byggbranschen har halkat efter

Att köpa en ny Volvo Amazon 1970 kos­ta­de 0,70 års­lö­ner för en arbe­ta­re och 0,51 års­lö­ner för en tjäns­te­man. År 2016 var mot­sva­ran­de siff­ra för mot­sva­ran­de bil, (en Volvo V60), 0,92 respek­ti­ve 0,64 års­lö­ner. Det köpa­ren beta­la­de för att byg­ga en ny vil­la på 145 kvadrat­me­ter mot­sva­ra­de år 1970 5,5 års­lö­ner för en arbe­ta­re och 4,1 års­lö­ner för en tjäns­te­man. I dag är mot­sva­ran­de siff­ra näs­tan för­dubb­lad, 10,5 respek­ti­ve 7,3 års­lö­ner, tomt­pri­ser exklu­de­ra­de.

Kostnaderna har ökat för både hus och bil men en vil­la från 1970 är i stort sett sam­ma pro­dukt i dag, möj­li­gen något mer ener­gi­ef­fek­tiv, mer avan­ce­ra­de vit­va­ror och kakel och klin­ker i våt­rum. Å and­ra sidan var käl­la­re, tak- och fasadte­gel van­ligt då vil­ket anses vara dyra val i dag. En lägen­het har varit mer påkostad de senas­te åren, när det gäl­ler ytskikt och föns­te­ry­tor men man kan inte säga att de har en hög­re kva­li­tet ur ett bygg­tek­niskt per­spek­tiv, kanske är det rent av tvärtom.

– En Volvo V60 är där­e­mot över­läg­sen en Volvo Amazon, undan­ta­get utse­en­det. Den har kraft­ful­la­re motor som drar mind­re ben­sin, den släp­per ut betyd­ligt mind­re skad­li­ga avga­ser, den har enormt myc­ket mer funk­tio­ner och fines­ser och när det gäl­ler kom­fort och säker­het går des­sa bilar inte ens att jäm­fö­ra, säger Bengt.

Han menar dock att pris­ut­veck­ling­en inom byggsek­torn nått taket. Kostnadsutvecklingen har ”maske­rats” de senas­te dry­ga tio åren med en serie jobb­skat­te­av­drag och extremt låga rän­tor. En annan fak­tor är att det är van­li­ga­re med två inkoms­ter hos fram­för allt vil­lakö­par­na i dag jäm­fört med hur det såg ut år 1970. Det har stärkt hus­hål­lens eko­no­mi, där­för har boen­de­kost­na­dens andel av den tota­la hus­håll­sin­koms­ten ännu inte påver­kats så myc­ket för de som köper en ny bostad.

– Möjligheterna att kom­pen­se­ra bygg­kost­nads­ök­ning­ar­na genom att stär­ka hus­hål­lens eko­no­mi har san­no­likt nått vägs ände. Nu kan rän­tor­na bara röra sig upp­åt, det är svårt att höja sys­sel­sätt­nings­gra­den ännu mer och det är osä­kert vil­ka utrym­men som finns för vida­re skat­te­sänk­ning­ar, säger Bengt.

Byggbranschen måste digitaliseras

Han menar att det som byggs mås­te anpas­sas till en verk­lig­het med en allt stör­re andel eko­no­miskt sva­ga hus­håll på ena kan­ten och lite mind­re del star­ka hus­håll på den and­ra. Vid nypro­duk­tion kom­mer instal­la­tö­rer steg­vis behö­va accep­te­ra en till­verk­nings­pro­cess och en sam­ar­bets­form med sina kun­der som lik­nar det vi ser inom for­donsin­du­strin i dag. Byggbranschen kom­mer på sikt att tving­as auto­ma­ti­se­ra, digi­ta­li­se­ra och indust­ri­a­li­se­ra bygg­pro­ces­sen om man ska kun­na nå en bre­da­re mark­nad, eller behål­la den man har.

– Tänk dig själv om du skul­le byg­ga en Volvo ute i sko­gen. Beställa del för del som du anpas­sar på plats. Det skul­le bli en jät­te­dyr bil. Den logis­ka utveck­ling­en är att vi kom­mer se mer pre­fab­ri­ce­ra­de hus som leve­re­ras kom­plet­ta med el- och ven­ti­la­tions­lös­ning­ar, säger Bengt och fort­sät­ter:

– Det blir inte lika sto­ra för­änd­ring­ar inom reno­ve­rings­mark­na­den av natur­li­ga skäl då man inte har sam­ma för­ut­sätt­ning­ar att auto­ma­ti­se­ra bygg­pro­ces­sen där. Däremot kom­mer det leda till att det allt ofta­re blir bil­li­ga­re att riva och byg­ga nytt. Där kan vi ta lik­nel­sen med bil­in­du­strin igen. Det är inte värt att reno­ve­ra en 15 år gam­mal Volvo till ny.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Tekniken som förbättrar för de äldre

Gardiner som fladd­rar när nya med­de­lan­de finns att läsa på en skärm eller trälå­dor som skic­kar med­de­lan­de när man knac­kar på dem. Att bäd­da in tek­nik i var­dag­li­ga pry­lar är en del i det som kal­las acti­ve assisted living (AAL) inter­na­tio­nellt.

Läs artikel »

Därför blev personskyddsbrytaren standard i Norge

Personskyddsbrytaren eller dvärg­bry­ta­re? I Norge har per­son­skydds­bry­ta­ren i stort sett ersatt dvärg­bry­ta­ren men var­för har svensk instal­la­tions­kul­tur inte gått sam­ma väg till­mö­tes?

Läs artikel »

Skjuter du upp saker?

Är du en av dem som skju­ter upp saker? Du vet att du bor­de ta tag i tids­rap­por­te­ring­en, men i stäl­let skju­ter du upp den till kväl­len, näs­ta dag, näs­ta vec­ka. Sedan gör du upp­gif­ten när det är akut och far­ligt nära dead­li­ne. Eller i värs­ta fall inte alls. Ledarskapscoachen Catharina Sjögren tip­sar om hur du ska tän­ka för att slu­ta skju­ta saker på fram­ti­den.

Läs artikel »

Så skapar fastighetsbolaget lojala hyresgäster

Kvalitet och håll­bar­het står i fokus när Aspelin Ramm byg­ger nytt och ger tom­ma fas­tig­he­ter nytt kom­mer­si­ellt vär­de.
– Vi tror på arki­tek­tur som både är håll­bar och vac­ker att tit­ta på, säger Mathias Vårström.

Läs artikel »

Själv är bästa dräng, eller?

Ensam är stark är ett gam­malt och väl­känt mot­to. Men stäm­mer det i dagens sam­häl­le? Jag tyc­ker sna­ra­re livet hand­lar om att byg­ga lång­sik­ti­ga rela­tio­ner och utveck­las till­sam­mans med and­ra. Både pri­vat och i arbets­li­vet.

Läs artikel »

Öka arbetsglädjen med handfasta tips

Vill du kän­na hög­re grad av moti­va­tion, arbets­lust och gläd­je på job­bet? Ledarskapscoachen Catharina Sjögren delar med sig av sina bäs­ta knep för att hit­ta arbets­gläd­jen. Tipsen bidrar dess­utom till att du kan pre­ste­ra bätt­re.

Läs artikel »
accumsan sit elit. dapibus leo. leo adipiscing mattis Praesent libero consectetur id

Prenumerera!

Missa inte nästa artikel! Fyll i din mejladress så skickar vi varje månad ett mejl med de senaste artiklarna.

Den här sidan använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen. Genom att fortsätta använda webbsidan godkänner du detta. Du kan gå in under säkerhetsinställningarna i din webbläsare och välja att rensa cookies eller helt stänga av dem. Läs mer om vår policy här.

Pin It on Pinterest