Prefabricerade trähus – en framtidsspaning

Kort byggtid, mindre klimatpåverkan och lägre kostnader; det finns flera saker som talar för prefabhus i trä. Alingsåshem har provat metoden och ser stora möjligheter.
– Vi är jättenöjda och kommer säkert att fortsätta bygga i trä, säger projekt- och utvecklingschefen Måns Werner.

Att pro­du­ce­ra bra bostä­der som många män­ni­skor har råd med har länge varit en utma­ning för bygg­bran­schen. I klar­text: det finns behov av att pres­sa pri­set. En väg att gå är att öka auto­ma­ti­se­ring­en och indust­ri­a­li­se­ra byg­gan­det, inte minst genom pre­fab­ri­ce­ring. Att byg­ga sto­ra delar av husen i fabrik och sedan mon­te­ra oli­ka sor­ters ele­ment på plats spa­rar både tid och pengar.

Måns Werner, pro­jekt- och utveck­lings­chef på Alingsåshem

Ett aktu­ellt exem­pel på meto­den finns i Alingsås. I sep­tem­ber invig­de Alingsåshem Pumpan, ett två­vå­nings­hus vid foten av Nolhaga berg. Det är byggt av pre­fab­ri­ce­ra­de trä­mo­du­ler som till 96 pro­cent är gjor­da i fabrik hos Nock Massiva Trähus i Älvängen. Att Alingsåshem val­de att sat­sa på trä är ing­en tillfällighet.

– Enligt vårt ägar­di­rek­tiv ska vi arbe­ta för att få in mas­siv­trä i vår nypro­duk­tion, säger Måns Werner, pro­jekt- och utvecklingschef.

– Vi har byggt med pre­fab tidi­ga­re men Pumpan är det förs­ta trä­hu­set. Väggarna är gjor­da i kors­lim­mat trä som har vit­la­se­rats och är syn­ligt både i trapp­hu­sen och i inne i lägen­he­ter­na. Det blir en spe­ci­ell käns­la med trä, och dess­utom mins­kar vi vårt klimatavtryck.

Huset består av 26 hyres­rät­ter med så kal­la­de ung­doms­kon­trakt, där upp­läg­get är att den bostads­sö­kan­de blir erbju­den en lägen­het, och sam­ti­digt får behål­la sin plats i bostads­kön, mot att man avsä­ger sig besitt­nings­rät­ten. När man söker lägen­het får man inte ha fyllt 25 år och man får bo kvar i högst fyra år.

Varje lägen­het är en egen modul som till­ver­ka­des på fabrik och sedan mon­te­ra­des på plats. Lägenheterna var allt­så helt kla­ra invän­digt när de kom till Alingsås. Det som åter­stod var bara att iso­le­ra­de huset utvän­digt, sät­ta på fasa­den (som består av skif­fer­mönst­rad fiber­ce­ment) och läg­ga tak.

– Det inne­bar att bygg­ti­den kun­de kor­tas och även att huset var mer väder­skyd­dat under upp­fö­ran­det, säger Måns Werner. Hela pro­ces­sen var väl­digt smi­dig och vi är jät­te­nöj­da med slut­re­sul­ta­tet. Detta var säkert inte sista gång­en vi byg­ger på det här sättet.

Nock Massiva Trähus ägna­de sig från bör­jan åt att plats­byg­ga hus, men bör­ja­de för snart tio år sedan till­ver­ka i fabrik. Vd:n Örjan Landström beskri­ver kors­lim­ma­de trä­e­le­ment som syn­ner­li­gen väl läm­pa­de för indu­stri­pro­duk­tion – anta­let kom­po­nen­ter är fär­re än när man byg­ger med trä­re­gel­stom­me, vil­ket gör pro­ces­sen snab­ba­re – och kan kon­sta­te­ra att man lig­ger rätt i tiden.

– Intresset för trä­bygg­na­tion ökar kraf­tigt, säger han. Det gäl­ler såväl bygg­her­rar som bestäl­la­re och bygg­bo­lag. Och även på vår leve­ran­törs­si­da. Vi köper huvud­de­len av vårt CLT-mate­ri­al (cross-lami­na­ted tim­ber) från Österrike, men nu dyker det upp fler svens­ka tillverkare.

Örjan Landström, VD på Nock Massiva Trähus

Hela 96 pro­cent av arbe­tet med det fär­di­ga huset sker allt­så i fabri­ken i Älvängen. De fär­di­ga lägen­hets­mo­du­ler­na inne­hål­ler till exem­pel kana­li­sa­tion och säk­rings­skåp, så att det enda som åter­står är att anslu­ta elen till det inkom­man­de nätet. Alla elar­be­ten utförs av inhyr­da exper­ter på plats i Nocks fabrik.

– De finns med under hela till­verk­ning­en, säger Örjan Landström.

Han kon­sta­te­rar att före­ta­get, och dess del av hus­bran­schen, står inför vis­sa utma­ning­ar på elsi­dan. Eftersom träpre­fab är gans­ka nytt finns inte all­tid anpas­sa­de produkter.

– Det mesta är anpas­sat efter hus bygg­da i betong- eller trä­re­gel­stom­me, eller att instal­la­tio­ner­na ska plats­byg­gas. Om du jäm­för med bil­byg­gan­de, så behö­ver vi ibland job­ba på ett sätt som är jäm­för­bart med att Volvo klip­per kab­lar­na på bilar­na på plats hos sig.

Han fort­sät­ter:
– Eftersom vi vill hål­la så hög pre­fabgrad som möj­ligt vill vi kun­na mon­te­ra fär­di­ga kabe­lin­stal­la­tio­ner och slip­pa klip­pa och anpas­sa. Så det finns abso­lut poten­ti­al för effek­ti­vi­se­ring. Vi hop­pas att leve­ran­tö­rer för­äd­lar pro­duk­ter så de pas­sar till det vi tillverkar.

Örjan Landström hop­pas och tror, föga för­vå­nan­de, på att vi är i bör­jan av ett skif­te i bygg­bran­schen. Hårdare utsläppskrav gör att fram­ti­den i hög­re utsträck­ning än i dag kan sta­vas trä.

– Många bygg­her­rar kom­mer, om än mot­vil­ligt, att behö­va tit­ta på alter­na­tiv till betong, säger han. Det finns fort­fa­ran­de myc­ket okun­skap och miss­upp­fatt­ning­ar om byg­gan­de i trä, men tiden talar för oss.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Kontinuerlig utveckling är nyckeln till framgång

Det sägs att man lever så länge man lär och det får vi väl ändå anse vara en san­ning. Eller i alla fall väl­digt nära san­ning­en. Att kon­ti­nu­er­ligt utveck­las är något vi män­ni­skor gjort för att anpas­sa oss till oli­ka mil­jö­er. Och för före­tag är utveck­ling nyc­keln till framgång.

Läs artikel »

Hemautomation för villakunder

ISO-stan­dar­den KNX fyl­ler 29 år i år. Störst genom­slag har den fått i kom­mer­si­el­la fas­tig­he­ter, men enkla­re KNX-paket har gjort att en del vil­laä­ga­re intres­se­rat sig för tek­ni­ken. Håkan Pettersson pre­miärinstal­le­ra­de nyli­gen en KNX-lös­ning i en vil­la, nu tror han att för­fråg­ning­ar­na från vil­la­kun­der kom­mer öka. 

Läs artikel »

Därför är svenskarna skeptiska till det smarta hemmet

Fastighetsbolaget Swebostad sat­sat på smar­ta hem-lös­ning­ar i sina bostä­der och tror på en stark utveck­ling inom seg­men­tet. Samtidigt upp­ger majo­ri­tet av svens­kar­na att de inte vill ha fler upp­kopp­la­de pry­lar i sina hem. 

Läs artikel »

Miljarder sammankopplade apparater

Iot (inter­net of things) har fun­nits i decen­ni­er men det är främst under de senas­te åren det verk­li­ga genom­brot­tet kom­mit och ännu stör­re kom­mer det bli.

Läs artikel »

Snårigt regelverk försvårar utveckling

Det svull­na och krång­li­ga regel­ver­ket är en bidra­gan­de orsak till att bygg­bran­schen har svårt att utveck­la sin pro­duk­ti­vi­tet och lön­sam­het. Det menar Mikael Anjou, tidi­ga­re vd på fle­ra av bola­gen i Einar Mattsson-grup­pen, och för­fat­ta­re till boken ”Den inef­fek­ti­va byggbranschen”.

Läs artikel »

Öppna standarder för det smarta hemmet

Utbudet av öpp­na stan­dar­der för bygg­nads- och hem­au­to­ma­tion har ökat enormt de senas­te åren. Här har vi sam­man­ställt en kort över­sikt över de van­li­gas­te standarderna.

Läs artikel »