Kommer AI förbättra mänskligheten – eller rent av förstöra världen?

För ett tag sedan pratade Shivvy Jervis – innovationsfuturist och expert inom mänsklig potential – om några av de mest fantastiska innovationerna som kommer att ta mänskligheten framåt och förändra hur vi gör affärer. Detta visade hon exempel på i sitt koncept ”Mänskligheten 5.0”.

Under live-före­läs­ning­en kom det upp en hel del frå­gor. Nu besva­rar hon de frå­gor som fort­fa­ran­de vän­tar på svar i en arti­kel i två delar.

I den förs­ta delen foku­se­rar hon på frå­gor om mil­jöpå­ver­kan från väx­an­de tek­nik, bris­tan­de jäm­lik­het i värl­den, samt faror­na och för­de­lar­na med den­na nya teknik.

Hur resonerar du kring internets miljöpåverkan och utvecklingen av tekniken?

Internet, och dess till­hö­ran­de tek­nik som maski­nin­lär­ning och Internet of Everything (IoE), har en mil­jöpå­ver­kan som vis­sa inte är med­vet­na om. Tekniken är bero­en­de av serv­rar och enhe­ter som står i sto­ra hal­lar och drar otro­li­ga mäng­der ström för att tug­ga siff­ror och föra över data.

Exakt hur myc­ket ström de drar kan vara choc­ke­ran­de för många. Nya upp­skatt­ning­ar som pub­li­ce­ra­des under 2019 tyder på att det krävs 284 ton kol­di­ox­id för att trä­na upp en enda AI-enhet. Som refe­rens kan näm­nas att det är lika myc­ket som fem bilar gör av med under hela sina livscykler.

Jag tror att vi mås­te bör­ja ta itu med den­na nya käl­la till mil­jöska­dor innan vi tap­par kon­trol­len. Lyckligtvis är det inte för sent att bör­ja göra det än. Nya mil­jö­vän­li­ga algo­rit­mer som använ­der ener­gi på ett bätt­re sätt hål­ler på att utveck­las, och sto­ra före­tag som Amazon och Google inve­ste­rar sto­ra sum­mor och myc­ket forsk­ning för att kun­na dri­va sina moln­tjäns­ter med för­ny­bar energi.

Vi mås­te fort­sät­ta på den här banan för att utjäm­na den poten­ti­el­la mil­jö­ska­dan som ny tek­nik för med sig.

Det verkar som att IoT har riktat in sig på att förbättra affärer. Hur blir det med de större problemen som mänskligheten står inför? Hur kan IoT-teknik hjälpa oss att leva bättre tillsammans, ha bättre kontakt med andra, med vår miljö, att leva och agera mer hållbart?

Sakernas inter­net (Internet of Things, IoT) har jag döpt om till IoE – all­tings inter­net (inter­net of eve­ryt­hing). För att sva­ra på den­na frå­ga använ­der jag IoT eftersom det är en term som de fles­ta fort­fa­ran­de använ­der. Detta hand­lar om hur objekt ”pra­tar” med varand­ra – en bil med ett tra­fik­ljus, en dörr­kloc­ka eller en teko­ka­re med din mobil­te­le­fon, en bil med äga­rens and­ra enhe­ter, och i indu­stri­mil­jö­er ”pra­tar” sto­ra mäng­der sam­man­kopp­la­de maski­ner med varand­ra om sitt häl­so­till­stånd! Detta kan hjäl­pa oss att före­byg­ga fel innan de väx­er till ett stör­re pro­blem. Exempelvis kan vi få en var­ning när enhe­ter eller maski­ner utveck­lar ett fel eller inte fun­ge­rar som de ska.

IoT beskrivs ofta i en affärs­mil­jö men påver­kar fak­tiskt våra var­dags­liv mer. IoT är bero­en­de av sen­so­rer som finns inte­gre­ra­de i ett objekt – din teko­ka­re, bil eller köks­ut­rust­ning till exem­pel – och pro­du­ce­rar rele­vant infor­ma­tion om det­ta objekt via en anslut­ning. Dessa data omvand­las och utlö­ser oli­ka alter­na­tiv för använ­da­ren, och det finns många exem­pel på hur IoT kan använ­das för mänsk­lig­he­tens bäs­ta. Nedan föl­jer fem:

1) Livsmedelskedjor: Ett bra exem­pel är hur IoE kan använ­das till­sam­mans med drö­na­re för att över­va­ka skör­dens till­stånd, vil­ket hjäl­per jord­bru­ka­re att gå mis­te om fär­re grö­dor på grund av ska­de­djur, sjuk­do­mar och till och med stöld. I den rika­re väst­värl­den inne­bär det­ta en ökad vinst­mar­gi­nal, men för sto­ra delar av värl­den där en enda dålig skörd kan få för­ödan­de kon­se­kven­ser för den loka­la befolk­ning­en kan den­na tek­nik göra skill­na­den mel­lan att få mat på bor­det och att svälta.

2) Energiförbrukning och mil­jö­vins­ter: IoE används ock­så ofta för att mins­ka ener­gi­för­bruk­ning­en av meka­nis­ka verk­tyg eller for­don, samt för att mins­ka slös­ak­ti­ga pro­ces­ser inom indu­stri och trans­port, och för att över­va­ka luft­för­ore­ning­ar. Städer är ansva­ri­ga för så myc­ket som 70 pro­cent av värl­dens utsläpp av skad­li­ga växt­hus­ga­ser och var­je år dör mer än tre mil­jo­ner män­ni­skor av luftföroreningar.
Anslutna sen­so­rer kan spå­ra luft­för­ore­ning­ar och gif­ti­ga gaser och iden­ti­fi­e­ra vil­ka gator i en stad som är ohäl­so­sam­ma för invå­nar­na, och hjäl­pa rege­ring­en och kom­mun­full­mäk­ti­ge att åtgär­da detta.

3) Biologisk mång­fald: IoE används i nulä­get inom indust­ri­el­la mil­jö­er för att mäta oli­ka vari­ab­ler som väder­lek, djurs bete­en­de­möns­ter, bio­lo­gisk mång­fald och myc­ket annat. Detta hjäl­per oss att hål­la koll på hur vi påver­kar vår mil­jö på ett sätt som vi ald­rig tidi­ga­re har kun­nat före­stäl­la oss. Det kan där­för hjäl­pa oss att inse vil­ken påver­kan vi har, sam­ti­digt som det hjäl­per oss att max­i­me­ra vins­ter och mins­ka föroreningar.

4) Personlig häl­sa: Cyrcadia Health hål­ler på att utveck­la ett behå­in­lägg som är fullt av säk­ra sen­so­rer som regi­stre­rar onor­ma­la möns­ter som asso­cie­ras med tidi­ga sta­di­er av bröst­can­cer. Dessa bär­ba­ra inlägg iden­ti­fi­e­rar för­änd­ring­ar i dygns­tem­pe­ra­tu­ren över tid inom bröstvävnaden.
Under 2018 gjor­des tes­ter med can­cer­pa­ti­en­ter som fick behand­ling och man såg att de som fick efter­vård med hjälp av bär­ba­ra IoT-enhe­ter led av fär­re biverk­ning­ar både från själ­va can­cern och behand­ling­en, tack vare en mer per­son­lig vård. Under 2017 utveck­la­des IoT-sen­so­rer, som när de bars kun­de detek­te­ra ett ast­maan­fall innan det ens påbör­ja­des. Detta betyd­de att pati­en­ten kun­de utfö­ra före­byg­gan­de åtgär­der för att mot­ver­ka ett all­var­ligt anfall och istäl­let göra det milt.

5) Säkerhet: Ansluten tek­nik används för att hjäl­pa rädd­nings­per­so­nal att under­rät­tas och kom­ma fram till olyc­kor och nödsi­tu­a­tio­ner snab­ba­re. Användningen inom rädd­nings­tjäns­ter och i rädd­nings­for­don är ett bra exem­pel på hur IoT kan påver­ka i det verk­li­ga livet.

Sen kan ock­så IoT och avan­ce­rad AI arbe­ta till­sam­mans. Där har vi exem­pel­vis auto­ma­ti­se­ra­de eller semi-auto­ma­ti­se­ra­de for­don – där bilar­na kan syn­kas med tra­fik­lju­sen, koor­di­ne­ra broms­ning­en med and­ra bilar och för­ut­se när ett annat for­don är på väg in i vår fil. Inom det­ta områ­de har vi ock­så ener­gi­för­bruk­ning via anslu­ten heme­lekt­ro­nik, som exem­pel­vis termostater.

Finns det en risk att förlora mänsklig kontakt med ansluten teknik? Finns det en risk att man blir en slav under maskinen?

Jag påstår all­tid att tek­nis­ka fram­steg endast är vär­de­ful­la när de väx­er i sam­ma takt som mänsk­lig­he­ten. Innovation mås­te för­stär­ka den mänsk­li­ga pre­sta­tio­nen, inte tränga undan den.

IoT och till­hö­ran­de tek­nik med­för många för­de­lar för vår häl­sa, allt från att för­byg­ga till dia­gnostik och behand­ling. Det finns dock all­tid en risk att ensta­ka indi­vi­der blir bero­en­de av tek­nik. Detta är egent­li­gen inte tek­ni­kens fel, utan beror på omstän­dig­he­ter­na och indi­vi­dens mot­tag­lig­het. Det finns många per­so­ner som vi kanske kän­ner som spen­de­rar ohäl­so­samt myc­ket tid på soci­a­la medi­er eller på spel­si­dor, något som påver­kar deras liv negativt.

”Innovation mås­te för­stär­ka den mänsk­li­ga pre­sta­tio­nen, inte tränga undan den.” 

Nyckeln är att lära män­ni­skor hur de använ­der tek­nik ansvars­fullt, och kanske till och med utfor­ma system i fram­ti­den som gör det svå­ra­re att använ­da den på ohäl­so­sam­ma sätt. Istället för att vara orsa­ken kan anslu­ten tek­nik vara bote­med­let mot många lik­nan­de räds­lor som ”slav under en maskin”. På arbets­plat­sen skul­le tek­ni­ken kun­na se till att de anställ­da inte är över­ar­be­ta­de, att stress­ni­vå­er­na hålls låga och att säker­hetsru­ti­ner efter­följs. Den skul­le kun­na möj­lig­gö­ra till­för­lit­lig­het och säker­stäl­la att arbe­tar­nas häl­sa togs om hand.

I våra pri­vat­liv över­vä­ger för­de­lar­na verk­li­gen nack­de­lar­na, så länge anslu­ten tek­nik fort­sät­ter vara ett mänsk­ligt verk­tyg och inte något som ersät­ter mänsk­lig interaktion.

Fungerar känslomedveten AI på samma sätt runt om i världen? Vissa kulturer är exempelvis motvilliga att visa sina känslor – skulle det kunna skapa problem för tekniken?

Känslomedveten AI, som jag har kal­lat det under de senas­te fem åren, är när ett system kan upp­fat­ta, tol­ka och sva­ra på mänsk­li­ga käns­lor. Det är en form av käns­lo­a­na­lys som använ­der den­na infor­ma­tion på ett säkert sätt för att ge använ­da­ren inter­ak­tion i helt rätt sam­man­hang, med per­so­nens sin­nes­stäm­ning invägt i hur den sva­rar. Detta är myc­ket använd­bart i system som har en dia­log med oss som smar­ta hemas­si­sten­ter, e‑handelsrobotar och till och med pro­gram­va­ra för trafiksäkerhet.

Nyckeln till AI, som många glöm­mer bort, är att den bara är en reflek­tion av de data den matas med. Detta har länge varit en brist, inte hos AI, men hos de som utfor­mar den. Som tur är, tack vare många upp­märk­sam­ma­de dis­kri­mi­ne­rings­ex­em­pel inom HR (Amazons dis­kri­mi­ne­ran­de rekry­te­rings­verk­tyg) och poli­sen (Detroit-poli­sens oav­sikt­ligt rasis­tis­ka pro­gram­va­ra för ansikt­s­i­gen­kän­ning), tän­ker vi myc­ket mer på vil­ken typ av soci­a­la data vi använ­der inom AI – och det­ta ser vi nu reflek­te­ras i AI-enhe­ter som är utfor­ma­de att använ­das med regi­o­nalt eller lokalt fokus.

Att utbil­da AI med data från det nät­verk där den är avsedd att använ­das bety­der att känslo­mäs­sig AI kan visa prov på det loka­la språ­ket, sed­va­nor och nyan­ser som den behö­ver för att vara effek­tiv. Den skul­le till och med kun­na lära sig regi­o­nal dia­lek­ter – även om det­ta skul­le begrän­sa använd­bar­he­ten av AI till en spe­ci­fik sek­tor. Många ame­ri­ka­na­re skul­le ha svårt att använ­da en Alexa med Geordie-dia­lekt, till exempel!

Ett histo­riskt fokus på brit­tisk eng­els­ka och utbild­ning inom kom­mer­si­el­la data har gjort att myc­ket tek­nik är känd för att vara svå­ran­vänd för per­so­ner med star­ka dia­lek­ter (exem­pel­vis skotsk, indisk, Geordie- eller Cornish-dia­lekt). Som tur är har man tagit itu med des­sa pro­blem och moder­na system är myc­ket bätt­re på detta.

I fram­ti­den är det tro­ligt att sto­ra inter­na­tio­nel­la före­tag kom­mer att utveck­la känslo­mäs­si­ga AI-enhe­ter för var­je regi­on istäl­let för en enda över­gri­pan­de, eftersom det­ta skul­le öka använ­dar­vän­lig­he­ten och där­med kva­li­te­ten väsent­ligt. Detta skul­le vara myc­ket använd­bart i kul­tu­rer som har myc­ket oli­ka kul­tu­rel­la reg­ler sinse­mel­lan, för att und­vi­ka förolämpningar.

Shivvy Jervis, inno­va­tions­fu­tu­rist och huvudtalare

 

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

9 orsaker varför era bästa medarbetare slutar

Riskerar du att för­lo­ra duk­ti­ga med­ar­be­ta­re? Management kon­sul­ten Donn Carr lis­tar nio skäl till var­för de bäs­ta med­ar­be­tar­na säger upp sig.

Läs artikel »

Ökad elsäkerhet med ljusbågsdetektorn AFDD

AFDD, (ljus­bågs­de­tek­torn) mäter spän­ning och ström­kur­va för att upp­täc­ka iso­la­tions­fel och glapp­kon­takt – det vill säga gnistbildningar/​ljusbågar.

Läs artikel »

Så behåller du din personal

För Hagers läsa­re delar före­tagscoachen Catharina Sjögren med sig av kun­skap om hur du kan ska­pa enga­ge­ra­de, moti­ve­ra­de och driv­na med­ar­be­ta­re som stan­nar kvar på företaget.

Läs artikel »

Därför är moderna strömskensystem säkrare

Effektiv och säker ener­gi­för­del­ning i sto­ra pro­jekt är något som både elkon­sul­ter och fas­tig­hets­ä­ga­re strä­var efter. Med moder­na ströms­ken­sy­stem är det­ta fullt möj­ligt. Vi tog oss ett snack med Ingemar Malmland som varit del­ak­tig i fram­ta­gan­det av ett av lan­dets moder­nas­te och kanske säk­ras­te system för strömskenor.

Läs artikel »

Så ska du prissätta dina tjänster

Hur ska du prissä­ta dina varor och tjäns­ter? Per Sjöfors ger tips på hur du kan hit­ta rätt pris­ni­vå­er för att dub­ble­ra vinst­mar­gi­na­len och tillväxttakten.

Läs artikel »

Avsätt energi för att forma framtiden

Morgondagens tek­nik kom­mer effek­ti­vi­se­ra alla möj­li­ga pro­ces­ser och sät­ta guld­kant på till­va­ron. Samtidigt mås­te vi se till så att de insat­ser vi gör i dag inte får en bit­ter efter­smak. Framtiden for­mas av oss nu. 

Läs artikel »