Kina och Indien knappar in på väst – dags att haka på kvalitetstänket

Västvärlden har blivit lat och svenska bolag går miste om hundratals miljarder om året, det menar Lars Sörqvist som är professor och docent i kvalitetsledning.
– Kvalitetsfrågor måste prioriteras på ledningsnivå, det är avgörande för Sveriges utveckling och framtid, säger Lars.

Det som kal­las för det japans­ka und­ret tog väst­värl­den med storm på 1970-talet. På kort tid hade Japan häm­tat sig eko­no­miskt från svi­ter­na efter and­ra världs­kri­get. De hade kom­mit i kapp väst för att sedan pas­se­ra kva­li­tets­mäs­sigt på en del mark­na­der. Företag som Toyota, Canon och Sony blev ledan­de i sina bran­schen. Orsaken sägs vara ett fli­tigt kva­li­tets­ar­be­te.

Enligt fors­ka­re och and­ra verk­sam­ma inom kva­li­tets­om­rå­det hand­lar kva­li­tet om att möta kun­ders behov och för­vänt­ning­ar. Att man genom ett sys­te­ma­tiskt för­bätt­rings­ar­be­te ver­kar för att utveck­la verk­sam­he­ten uti­från vad som är vik­tigt för kun­der­na. Att stän­digt för­bätt­ra är grun­den för fram­gång då det som är bra uti­från kun­dens behov i dag knap­past lär vara det i fram­ti­den.

Svenska bolag slarvar bort hundratals miljarder

Lars Sörqvist är en av Sveriges främs­ta exper­ter på kva­li­tet. Utöver tjäns­ten som vd på Sandholm Associates är han docent vid Kungliga Tekniska Högskolan samt pro­fes­sor vid Shanghai University i Kina. Bland myc­ket annat.

I sam­band med hans dis­pu­ta­tion och dok­tors­av­hand­ling för 20 år sedan rön­te han stor upp­märk­sam­het i media. I avhand­ling­en lade Lars fram bevis för att svens­ka före­tag sat­sa­de för lite på för­änd­rings- och för­bätt­rings­ar­be­te. I run­da släng­ar kos­ta­de kva­li­tets­brist bola­gen 10–30 pro­cent av verk­sam­he­tens tota­la omsätt­ning. Dubbelarbete, byrå­kra­ti och onö­di­ga ruti­ner bidrog då till att svens­ka före­tag slar­va­de bort hund­ra­tals mil­jar­der kro­nor.

Lars Sörqvist är pro­fes­sor och docent i kva­li­tets­led­ning.

– Man för­stod inte kun­der­nas behov till­räck­ning bra och där­för gjor­de man ofta fel saker. Det sor­li­ga är att det fort­fa­ran­de är lika dåligt ställt. Det går inte att sät­ta en exakt prislapp på vad som går för­lo­rat, men det är gigan­tis­ka belopp som defi­ni­tivt påver­kar eko­no­min, säger Lars.

Lider av Made in Sweden-mentaliteten

Lars menar att det inte bara är de svens­ka bola­gen som gör fel. Många bolag i väst­värl­den har bli­vit nöj­da och lata.

– För att vil­ja utveck­las och för­bätt­ras måsta man se det beho­vet. Visst ska man fira sina fram­gång­ar, men man ska inte ta fram­gång som en själv­klar­het. Då stan­nar man av. Kina och Indien är två län­der där kva­li­tets­tän­ket i dag är väl för­ank­rat på en abso­lut topp­ni­vå. Mycket talar för att de kom­mer rege­ra mark­na­der­na i fram­ti­den, säger Lars.

– De hål­ler på att stäl­la om sina eko­no­mi­er från låg­lö­ne­till­verk­ning till pro­duk­tion och utveck­ling av pro­duk­ter med högs­ta kva­li­tet. De har en stark vil­ja att lära och för­bätt­ra. I Sverige lider vi av Made in Sweden-men­ta­li­te­ten, att det var bätt­re förr. Det har inte bli­vit säm­re här, det är and­ra som bli­vit bätt­re och vi har utveck­lats för lång­samt, säger Lars och fort­sät­ter:

– Men ännu finns det hopp. Västvärlden har suc­ce­sivt hal­kat efter, Sverige lig­ger inte efter i väst. Vi mås­te ska­pa en stör­re för­stå­el­se för kva­li­tets­frå­gor i våra före­tags all­ra högs­ta led­ning­ar, det är avgö­ran­de för lan­dets utveck­ling, säger Lars.

Badwill kan bli dyrt

För att öka kva­li­te­ten på före­ta­get krävs ett mål­med­ve­tet arbe­te. Det hand­lar om att kom­ma nära kun­den och för­stå deras behov och för­vänt­ning­ar. Företagets led­ning mås­te ta kva­li­tets­frå­gan på all­var och job­ba lång­sik­tigt i stäl­let för reak­tivt. Att arbe­ta med ett sys­te­ma­tiskt för­bätt­rings­ar­be­te krä­ver meto­dik, som finns att lära från kon­cept som Lean eller Sex Sigma. Sist men inte minst mås­te man byg­ga in kva­li­tets­tän­ket i före­tagskul­tu­ren.

– För att lyc­kas krävs en rejäl upp­ryck­ning av de kun­ska­per och den kom­pe­tens som finns i våra orga­ni­sa­tio­ner gäl­lan­de kva­li­tet och kund­o­ri­en­te­rat för­bätt­rings­ar­be­tet. Framgång nås inte bara genom sunt för­nuft. Här krävs gedig­na kun­ska­per om hur man ska göra, beto­nar Lars och fort­sät­ter:

– Risken är annars stor att man bara för­sö­ker effek­ti­vi­se­ra genom att springa for­ta­re.

Att job­ba fram­gångs­rikt med kva­li­tet påver­kar både kost­na­der och intäk­ter. Som sagt har vi mätt kost­nads­ni­vå­er på 10–30 pro­cent. Men för­mod­li­gen är nivå­er­na hög­re eftersom vi inte kan mäta vad en miss­nöjd kund kos­tar. I dag kan en upp­rörd kon­su­ment nå ut till hela värl­den och tala om hur dåligt ett före­tag är. Det går inte att sät­ta en prislapp på bad­will. Samtidigt går det inte att möta varen­da kunds behov. Du mås­te till­ver­ka en pro­dukt som hål­ler en rim­lig nivå uti­från vad kon­kur­ren­ter­na leve­re­ra. Så någon­stans är det kon­kur­ren­ter­na som bestäm­mer kva­li­te­ten ihop med kun­dens behov och för­vänt­ning­ar.

Kvalitet i elbranschen

Att inve­ste­ra i en kva­li­tets­pro­dukt bety­der i de fles­ta fall en hög­re kost­nad ini­ti­alt. Men i det långa lop­pet lönar det sig oftast att inte väl­ja det bil­li­gas­te alter­na­ti­vet.

– För en elekt­ri­ker kan det hand­la om tid. Säg att det finns en dyra­re jord­fels­bry­ta­re som är enkla­re att instal­le­ra. Tiden som elekt­ri­kern tjä­nar på den smi­di­ga instal­la­tio­nen gör så att han hin­ner med ytter­li­ga­re upp­gif­ter som för­bätt­rar hans affär. Den dyra­re pro­duk­ten kanske ock­så hål­ler läng­re vil­ket bety­der att den blir bil­li­ga­re i läng­den för slut­kun­den. Kvalitet är där­i­ge­nom även en vik­tig del av en verk­sam­hets mark­nads­stra­te­gi. Men då gäl­ler det verk­li­gen att ock­så veta hur man ska göra så att det inte bara blir tomt snack, säger Lars.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Precis som Alfons Åberg

I mor­gon, på mån­dag, eller näs­ta månad då ska ni få se! Är du som jag? Det vill säga att du fal­ler för fres­tel­sen att skju­ta upp saker som känns lite job­bi­ga. Det behö­ver givet­vis inte vara jobb­re­la­te­rat utan kan hand­la om att för­änd­ra livs­stil, kost, motions­va­nor, famil­je­si­tu­a­tio­nen eller helt enkelt om att bry­ta en dålig vana.

Läs artikel »

KNX är redo för framtiden

Hur fun­kar KNX och integ­ra­tio­nen av IoT? Det finns två sätt att göra det på i dag: via gate­ways från en av de många KNX-till­ver­kar­na eller via KNX Web Services, lös­ning­en från KNX Association.

Läs artikel »

Förstå dig själv, organisationen och kollegorna – Effektivitet genom självinsikt – del 2

Ledarskapscoachen Catharina Sjögren delar med sig av experttip­sen för ökad effek­ti­vi­tet genom bätt­re kom­mu­ni­ka­tion och team work.

Läs artikel »

Sju steg till vass projektledning enligt Bravida

Alla inblan­da­de vill att pro­jekt ska bli lyc­ka­de och lön­sam­ma – och för att nå dit krävs att pro­jekt­led­ning­en sit­ter som den ska. Hampus Hellgren, pro­jekt­le­da­re på Bravida, har varit i bran­schen i över tju­go år, de senas­te tio som pro­jekt­le­da­re. Här bju­der han på sina bäs­ta tips.

Läs artikel »
Leo Johnson

Energins framtid

Hur ska vi tän­ka om ener­gins fram­tid och vil­ka kon­kre­ta exem­pel på lös­ning­ar finns idag och i fram­ti­den?

Läs artikel »

”Elbranschen är en kvarleva av det förgångna” – Bergendahls El om jämställdhet

Endast två pro­cent av alla elekt­ri­ker är kvin­nor. Det vill Bergendahls El änd­ra på. Sedan fyra år till­ba­ka dri­ver de en kam­panj som ska öka kon­cer­nens kvinn­li­ga elekt­ri­ker till sex pro­cent.

Läs artikel »