Skip to content

Kina och Indien knappar in på väst – dags att haka på kvalitetstänket

Västvärlden har blivit lat och svenska bolag går miste om hundratals miljarder om året, det menar Lars Sörqvist som är professor och docent i kvalitetsledning.
– Kvalitetsfrågor måste prioriteras på ledningsnivå, det är avgörande för Sveriges utveckling och framtid, säger Lars.

Det som kal­las för det japans­ka und­ret tog väst­värl­den med storm på 1970-talet. På kort tid hade Japan häm­tat sig eko­no­miskt från svi­ter­na efter and­ra världs­kri­get. De hade kom­mit i kapp väst för att sedan pas­se­ra kva­li­tets­mäs­sigt på en del mark­na­der. Företag som Toyota, Canon och Sony blev ledan­de i sina bran­schen. Orsaken sägs vara ett fli­tigt kva­li­tets­ar­be­te.

Enligt fors­ka­re och and­ra verk­sam­ma inom kva­li­tets­om­rå­det hand­lar kva­li­tet om att möta kun­ders behov och för­vänt­ning­ar. Att man genom ett sys­te­ma­tiskt för­bätt­rings­ar­be­te ver­kar för att utveck­la verk­sam­he­ten uti­från vad som är vik­tigt för kun­der­na. Att stän­digt för­bätt­ra är grun­den för fram­gång då det som är bra uti­från kun­dens behov i dag knap­past lär vara det i fram­ti­den.

Svenska bolag slarvar bort hundratals miljarder

Lars Sörqvist är en av Sveriges främs­ta exper­ter på kva­li­tet. Utöver tjäns­ten som vd på Sandholm Associates är han docent vid Kungliga Tekniska Högskolan samt pro­fes­sor vid Shanghai University i Kina. Bland myc­ket annat.

I sam­band med hans dis­pu­ta­tion och dok­tors­av­hand­ling för 20 år sedan rön­te han stor upp­märk­sam­het i media. I avhand­ling­en lade Lars fram bevis för att svens­ka före­tag sat­sa­de för lite på för­änd­rings- och för­bätt­rings­ar­be­te. I run­da släng­ar kos­ta­de kva­li­tets­brist bola­gen 10–30 pro­cent av verk­sam­he­tens tota­la omsätt­ning. Dubbelarbete, byrå­kra­ti och onö­di­ga ruti­ner bidrog då till att svens­ka före­tag slar­va­de bort hund­ra­tals mil­jar­der kro­nor.

Lars Sörqvist är pro­fes­sor och docent i kva­li­tets­led­ning.

– Man för­stod inte kun­der­nas behov till­räck­ning bra och där­för gjor­de man ofta fel saker. Det sor­li­ga är att det fort­fa­ran­de är lika dåligt ställt. Det går inte att sät­ta en exakt prislapp på vad som går för­lo­rat, men det är gigan­tis­ka belopp som defi­ni­tivt påver­kar eko­no­min, säger Lars.

Lider av Made in Sweden-mentaliteten

Lars menar att det inte bara är de svens­ka bola­gen som gör fel. Många bolag i väst­värl­den har bli­vit nöj­da och lata.

– För att vil­ja utveck­las och för­bätt­ras måsta man se det beho­vet. Visst ska man fira sina fram­gång­ar, men man ska inte ta fram­gång som en själv­klar­het. Då stan­nar man av. Kina och Indien är två län­der där kva­li­tets­tän­ket i dag är väl för­ank­rat på en abso­lut topp­ni­vå. Mycket talar för att de kom­mer rege­ra mark­na­der­na i fram­ti­den, säger Lars.

– De hål­ler på att stäl­la om sina eko­no­mi­er från låg­lö­ne­till­verk­ning till pro­duk­tion och utveck­ling av pro­duk­ter med högs­ta kva­li­tet. De har en stark vil­ja att lära och för­bätt­ra. I Sverige lider vi av Made in Sweden-men­ta­li­te­ten, att det var bätt­re förr. Det har inte bli­vit säm­re här, det är and­ra som bli­vit bätt­re och vi har utveck­lats för lång­samt, säger Lars och fort­sät­ter:

– Men ännu finns det hopp. Västvärlden har suc­ce­sivt hal­kat efter, Sverige lig­ger inte efter i väst. Vi mås­te ska­pa en stör­re för­stå­el­se för kva­li­tets­frå­gor i våra före­tags all­ra högs­ta led­ning­ar, det är avgö­ran­de för lan­dets utveck­ling, säger Lars.

Badwill kan bli dyrt

För att öka kva­li­te­ten på före­ta­get krävs ett mål­med­ve­tet arbe­te. Det hand­lar om att kom­ma nära kun­den och för­stå deras behov och för­vänt­ning­ar. Företagets led­ning mås­te ta kva­li­tets­frå­gan på all­var och job­ba lång­sik­tigt i stäl­let för reak­tivt. Att arbe­ta med ett sys­te­ma­tiskt för­bätt­rings­ar­be­te krä­ver meto­dik, som finns att lära från kon­cept som Lean eller Sex Sigma. Sist men inte minst mås­te man byg­ga in kva­li­tets­tän­ket i före­tagskul­tu­ren.

– För att lyc­kas krävs en rejäl upp­ryck­ning av de kun­ska­per och den kom­pe­tens som finns i våra orga­ni­sa­tio­ner gäl­lan­de kva­li­tet och kund­o­ri­en­te­rat för­bätt­rings­ar­be­tet. Framgång nås inte bara genom sunt för­nuft. Här krävs gedig­na kun­ska­per om hur man ska göra, beto­nar Lars och fort­sät­ter:

– Risken är annars stor att man bara för­sö­ker effek­ti­vi­se­ra genom att springa for­ta­re.

Att job­ba fram­gångs­rikt med kva­li­tet påver­kar både kost­na­der och intäk­ter. Som sagt har vi mätt kost­nads­ni­vå­er på 10–30 pro­cent. Men för­mod­li­gen är nivå­er­na hög­re eftersom vi inte kan mäta vad en miss­nöjd kund kos­tar. I dag kan en upp­rörd kon­su­ment nå ut till hela värl­den och tala om hur dåligt ett före­tag är. Det går inte att sät­ta en prislapp på bad­will. Samtidigt går det inte att möta varen­da kunds behov. Du mås­te till­ver­ka en pro­dukt som hål­ler en rim­lig nivå uti­från vad kon­kur­ren­ter­na leve­re­ra. Så någon­stans är det kon­kur­ren­ter­na som bestäm­mer kva­li­te­ten ihop med kun­dens behov och för­vänt­ning­ar.

Kvalitet i elbranschen

Att inve­ste­ra i en kva­li­tets­pro­dukt bety­der i de fles­ta fall en hög­re kost­nad ini­ti­alt. Men i det långa lop­pet lönar det sig oftast att inte väl­ja det bil­li­gas­te alter­na­ti­vet.

– För en elekt­ri­ker kan det hand­la om tid. Säg att det finns en dyra­re jord­fels­bry­ta­re som är enkla­re att instal­le­ra. Tiden som elekt­ri­kern tjä­nar på den smi­di­ga instal­la­tio­nen gör så att han hin­ner med ytter­li­ga­re upp­gif­ter som för­bätt­rar hans affär. Den dyra­re pro­duk­ten kanske ock­så hål­ler läng­re vil­ket bety­der att den blir bil­li­ga­re i läng­den för slut­kun­den. Kvalitet är där­i­ge­nom även en vik­tig del av en verk­sam­hets mark­nads­stra­te­gi. Men då gäl­ler det verk­li­gen att ock­så veta hur man ska göra så att det inte bara blir tomt snack, säger Lars.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Vikten av att bygga ett starkt varumärke

En snygg gra­fisk iden­ti­tet kan hjäl­pa dig en bra bit på vägen. Men det egent­li­ga varu­mär­ket mås­te byg­gas från insi­dan av före­ta­get.

Läs artikel »

Tekniken som förbättrar för de äldre

Gardiner som fladd­rar när nya med­de­lan­de finns att läsa på en skärm eller trälå­dor som skic­kar med­de­lan­de när man knac­kar på dem. Att bäd­da in tek­nik i var­dag­li­ga pry­lar är en del i det som kal­las acti­ve assisted living (AAL) inter­na­tio­nellt.

Läs artikel »

9 orsaker varför era bästa medarbetare slutar

Riskerar du att för­lo­ra duk­ti­ga med­ar­be­ta­re? Management kon­sul­ten Donn Carr lis­tar nio skäl till var­för de bäs­ta med­ar­be­tar­na säger upp sig.

Läs artikel »

Skjuter du upp saker?

Är du en av dem som skju­ter upp saker? Du vet att du bor­de ta tag i tids­rap­por­te­ring­en, men i stäl­let skju­ter du upp den till kväl­len, näs­ta dag, näs­ta vec­ka. Sedan gör du upp­gif­ten när det är akut och far­ligt nära dead­li­ne. Eller i värs­ta fall inte alls. Ledarskapscoachen Catharina Sjögren tip­sar om hur du ska tän­ka för att slu­ta skju­ta saker på fram­ti­den.

Läs artikel »

Så handskas du med negativ stress

Stress kan vara posi­tiv – det kan få oss att bli effek­ti­va och hand­lings­kraf­ti­ga. Men stress kan ock­så vara vår värs­ta fien­de. Enligt hjärn-forsk­ning kan nega­tiv stress lik­nas vid att ”dric­ka gift”. Ledarskapscoachen Catharina Sjögren tip­sar om hur du ska göra för att und­vi­ka stress­fäl­lor­na.

Läs artikel »

Hemautomation förändrar framtidens boende

Vi kan vara säk­ra på att IoT kom­mer påver­ka vår fram­tid. Men IoT är inte den förs­ta for­men av intel­li­gens som gör entré i bostä­der­na. Elektroniken har redan gjort bostä­der­na smar­ta­re i någ­ra årtion­den, något vi ock­så kal­lar hem­au­to­ma­tion.

Läs artikel »
nec adipiscing libero sed ante. ut non felis at

Den här sidan använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen. Genom att fortsätta använda webbsidan godkänner du detta. Du kan gå in under säkerhetsinställningarna i din webbläsare och välja att rensa cookies eller helt stänga av dem. Läs mer om vår policy här.

Pin It on Pinterest