Hemma hos Arkitekten Andreas Martin-Löf

Andreas Martin-Löf är en av Sveriges stjärnarkitekter. För Hager Magasin berättar Andreas om hur han hittade tillbaka till arbetsglädjen och om strömbrytarens betydelse när det kommer till rummets upplevelse.

Andreas Martin-Löf, för den sto­ra mas­san kanske mest känd från SVT-pro­duk­tio­nen Hemma hos arkitekten.

Hans arki­tekt­kon­tor har nischat sig mot det övre seg­men­tet av mark­na­den för nypro­du­ce­ra­de bostä­der. Kontoret lig­ger bland annat bakom utform­ning­en av lyx­lä­gen­he­ter­na i de fjor­ton övers­ta våning­ar­na i Karlatornet i Göteborg. Det lig­ger ock­så bakom lägen­hets­ut­form­ning­ar­na i det som kal­lats Sveriges dyras­te bostads­rätts­för­e­ning, Continental apart­ments i cen­tra­la Stockholm. För den sto­ra mas­san är Andreas Martin-Löf kanske mest känd från SVT-pro­duk­tio­nen Hemma hos arki­tek­ten.

Efter fle­ra års hög­kon­junk­tur med allt stör­re och fler jobb kän­de Andreas att han slog knut på sig själv rent konst­när­ligt. Stress föder säl­lan bra arki­tek­tur så han vil­le ska­la ned. Så när inbroms­ning­en i kon­junk­tu­ren nåd­de bostads­mark­na­den 2017–2018 fick Andreas en väl­be­höv­lig paus.

– Då kän­de jag mig rätt slut­körd. Mitt arki­tekt­kon­tor blev allt stör­re och tem­pot öka­de hela tiden. Tricket när man är stres­sad som arki­tekt är att upp­re­pa lös­ning­ar istäl­let för att nyfi­ket utfors­ka nya, jag gil­lar inte när det blir model­len så jag tröttnade.

Så efter att ha gått på hög­varv ett par år bör­ja­de job­ben sina och Andreas kun­de änt­li­gen trap­pa ned på tem­pot. Under den här peri­o­den fick Andreas erbju­dan­de om att ta över plan tre och fyra i fas­tig­he­ten där hans befint­li­ga kon­tor vid Norr Mälarstrand låg. De nya utrym­me­na utgjor­des av 420 kvadrat­me­ter som inte varit reno­ve­ra­de sedan 1970-talet. Eftersom det moj­nat lite med upp­drag kun­de Andreas foku­se­ra på reno­ve­ring­en. Det hela blev ett and­rum där han kun­de häm­ta ny inspiration.

– Jag bru­kar ibland säga att vi ritar i tran­si­tio­nal sty­le på kon­to­ret. Det är sam­ti­da arki­tek­tur med influ­en­ser från histo­ri­en – ofta från pro­jek­tens ome­del­ba­ra kontext.

Så jag bestäm­de mig för att tit­ta noga på husets ori­gi­nal­in­red­ning, detal­jer och rit­ning­ar­na från 1936. Där hit­ta­de jag fem mate­ri­al att job­ba med, säger Andreas.

Han fann gam­la hand­dukstor­kar i nic­kel, tam­bur­dör­rar i alm, ett grått ori­ginal­föns­ter i käl­la­ren, en smuts­gul färg och två sor­ters svensk mar­mor. Tillsammans utgjor­de des­sa åter­fun­na mate­ri­al en all­de­les ny palett.

– Det här var ett helt nytt spår för mig. Att jag lyc­ka­des kläc­ka ett nytt uttryck, det var kul, säger Andreas och fortsätter:

– I trapp­hu­set hit­ta­de jag såda­na där gam­la svar­ta ström­bry­ta­re med röd knapp på. Den ström­bry­tar­se­rie som föll nära till hands att använ­da var ber­ker 1930 i svart pors­lin. Det är en pro­dukt som tar avstamp i 1930-talet och sam­ti­digt visar på en ny rikt­ning – kva­li­tet i mate­ri­a­let som för mig är dis­kret lyx.

För dig som en av Sveriges främs­ta arki­tek­ter, hur vik­tigt är utse­en­det på ström­bry­ta­re och eluttag?

– När ström­bry­tar­na kom till värl­den desig­na­des de med en otro­lig omsorg. Därefter följ­de en peri­od då de bara var själv­klar­he­ter man skul­le ha. Trenden som nu är till­ba­ka är att de ska var form­giv­na på ett fint sätt. Personligen tyc­ker jag det är roligt att ber­ker finns i pors­lin, vil­ket ger en tak­til käns­la till rum­met. Jobbar man med inred­ning så har mate­ri­al en stor bety­del­se när det kom­mer till upp­le­vel­sen av rum­met. Därför tyc­ker jag att ström­bry­ta­ren är en vik­tig del av ett hem.

Alla ström­bry­ta­re hos Andreas kan dim­ras. För att slip­pa dra så myc­ket kab­lar och göra åver­kan i väg­gar­na val­de Andreas att kopp­la ihop all­ting med quick­link. Belysningen kan ock­så sty­ras via covi­va appstyrning.

– I ett så här stort hem och kon­tor behö­ver man intel­li­gent styr­ning. Det går inte att springa runt för att tän­da och släc­ka i alla rummen.

De två våning­ar­na på Kungsholmstorg 1 är nu helt fär­dig­ställ­da. De övre 210 kvadrat­met­rar­na har bli­vit kon­tor och de ned­re 210 kvadrat­met­rar­na utgör Andreas bostad. När vi gör inter­vjun sit­ter Andreas avslapp­nad i sitt vardagsrum.

– Att ha bostad och kon­tor så nära varand­ra har sina för- och nack­de­lar. Visst kan det vara så att job­bet kom­mer lite för nära. Men jag tyc­ker att det ska­par en när­het till vila och avskild­het som är behag­lig. Jag kan ta på mig en t‑shirt på mor­go­nen och om det är ett vik­tigt möte på efter­mid­da­gen kan jag gå hem och ta på mig skjor­ta, säger Andreas och adderar.

– Att ha när­het till job­bet är prak­tiskt. Förr i tiden bod­de baga­rens familj ovan­för bage­ri­et och sko­ma­ka­ren ovan­på sitt sko­ma­ke­ri. Mitt före­tag job­bar i dag myc­ket med pri­va­ta hem så att enkelt kun­na visa upp sitt hem kan vara gans­ka bra i mötet med pre­sum­ti­va bestäl­la­re. Mina hem har all­tid varit en expe­ri­ment­verk­stad för nya arki­tek­to­nis­ka idéer. Det blir en sorts kors­ning av hem, showroom och kon­tor, avslu­tar Andreas.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Projektpackade leveranser sparar tid och pengar

Vid omfat­tan­de instal­la­tio­ner på sto­ra byg­gen blir logisti­ken, när det gäl­ler för­sörj­ning av mate­ri­al och verk­tyg, enormt vik­tig. Risken för svinn och fel när man han­te­rar sto­ra lager är all­tid stor. Den ris­ken kan mins­kas genom att utnytt­ja pro­jekt­pac­ka­de leve­ran­ser med pre­cis det som behövs för dagen.

Läs artikel »

Den personliga klockan 

Många närings­livstop­par går upp i ottan och beskri­ver sig själ­va som mor­gon­män­ni­skor. Ledarskapscoachen Catharina Sjögren häv­dar dock att för tidi­ga morg­nar kan leda till oba­lans som i sin tur kan vara far­ligt för häl­san. Hon före­språ­kar istäl­let en helt annan rutin.

Läs artikel »

Ökad elsäkerhet med ljusbågsdetektorn AFDD

AFDD, (ljus­bågs­de­tek­torn) mäter spän­ning och ström­kur­va för att upp­täc­ka iso­la­tions­fel och glapp­kon­takt – det vill säga gnistbildningar/​ljusbågar.

Läs artikel »

Microgrid – det lokala elnät du bör ha koll på

Allt fler aktö­rer väl­jer att byg­ga fri­ståen­de ener­gi­nät, så kal­la­de microgrids, som gör använ­da­ren mind­re bero­en­de av extern ener­gi­till­för­sel. Vi pra­ta­de med Per Löveryd, inno­va­tions­sam­ord­na­re på Akademiska hus, som dri­ver den stor­ska­li­ga microgri­den FED på Chalmers i Göteborg.

Läs artikel »

Därför blev personskyddsbrytaren standard i Norge

Personskyddsbrytaren eller dvärg­bry­ta­re? I Norge har per­son­skydds­bry­ta­ren i stort sett ersatt dvärg­bry­ta­ren men var­för har svensk instal­la­tions­kul­tur inte gått sam­ma väg tillmötes?

Läs artikel »

Hantera din tid effektivt – del 2

Med hjälp av någ­ra enk­la tips kan du job­ba både smar­ta­re och mind­re. Ledarskapscoachen Catharina Sjögren delar med sig av sina vik­ti­gas­te san­ning­ar för att slip­pa nega­tiv stress och få mer gjort utan att behö­va job­ba mer.

Läs artikel »