Hemautomation förändrar framtidens boende

Vi kan vara säkra på att IoT kommer påverka vår framtid. Men IoT är inte den första formen av intelligens som gör entré i bostäderna. Elektroniken har redan gjort bostäderna smartare i några årtionden, något vi också kallar hemautomation.

Domotik är en sam­man­sätt­ning av lati­nets ord för bostad, ”domus”, och gre­kis­kans ”automá­ti­ca” som bety­der ”en funk­tion som går av sig själv”. Domotik bru­kar vi i van­ligt tal kal­la hem­au­to­ma­tion eller fas­tig­hets­au­to­ma­tion. Ett enkelt exem­pel på hem­au­to­ma­tion är belys­ning som styrs auto­ma­tiskt av rörel­ser (i stäl­let för med en av- och påknapp).

Hemautomation kan vi kort beskri­va som att oli­ka kom­po­nen­ter i en bostad sam­ar­be­tar. Komponenter som alla har sen­so­rer och aktö­rer som utfor­mar ett intel­li­gent system. Flera av de här syste­men kan sedan sam­ver­ka inbör­des. Exempel på det är belys­ning, vär­me, kyla och ven­ti­la­tion samt kon­su­men­te­lekt­ro­nik. Med hjälp av ett hem­au­to­ma­tions­sy­stem kan man göra om en bostad till en smart bostad där alla appa­ra­ter kom­mu­ni­ce­rar med varand­ra. De som bor där hål­ler koll på syste­men via appar på surf­plat­tan eller smartp­ho­nen. Syftet är att för­bätt­ra den egna boen­de­mil­jön på ett intel­li­gent, begrip­ligt och till­gäng­ligt sätt med hjälp av tek­nis­ka lösningar.

Möjligheterna ter sig i dag oänd­li­ga tack vare elekt­ro­nik­ut­veck­ling­en, och var­je appa­rat i bosta­den kan bli en del av auto­ma­ti­se­ring­en. Det är hel­ler ing­en slump att anta­let till­ver­ka­re som erbju­der hem­au­to­ma­tions­lös­ning­ar form­li­gen har explo­de­rat. Även före­tag som Google, Amazon, Apple och Microsoft har gett sig in på mark­na­den. All den här utveck­ling­en bidrar till att hem­au­to­ma­tion snart är var mans egen­dom, för­mod­li­gen snab­ba­re än någon kan ana. 

Hemautomation för spädbarnet

I Holland har famil­jen Broekhuizen nya till­skott Emma, som är någ­ra måna­der gam­mal, bör­jat göra sig hem­mas­tadd. Där har man kopp­lat ihop ljud med belys­ning­en. När Emma vak­nar på nat­ten och bör­jar grå­ta tänds belys­ning­en med en dim­rad lam­pa i hen­nes rum. Då är det lätt för hen­ne att hit­ta nap­pen och gose­dju­ret. Om det inte räc­ker för att trös­ta Emma tänds även lam­por­na i hal­len och i mam­mas och pap­pas sov­rum med ett däm­pat sken. Föräldrarna har tele­fo­nen bred­vid säng­en, och på den kan de tit­ta ner i Emmas säng och föl­ja hur hon rör sig. Det känns tryggt för Emmas mam­ma, som annars kan kän­na sig lite oro­lig. Om Emma inte lig­ger kvar under sitt täc­ke är det till­räck­ligt ljust för att mam­ma och pap­pa ska kun­na gå in till hen­ne, utan att stö­ras av ett starkt sken från lam­por­na. 

Så används hemautomation i dag

Många säl­jer hem­au­to­ma­tions­sy­stem på mark­na­den nuför­ti­den, till exem­pel inom elektroteknik‑, säker­hets- och it-bran­schen. Systemen erbju­der funk­tio­ner i bosta­den men de är ofta slut­na och svå­ra eller omöj­li­ga att kopp­la ihop med and­ra system. Lyckligtvis är det för­änd­ring på väg.

Tillverkarna använ­der sig allt mer av stan­dar­der. Systemutvecklarna erbju­der nu ofta möj­lig­he­ter för använ­da­ren att själv kopp­la ihop oli­ka enhe­ter. Ett exem­pel är Philips Hue-lam­por­na. De fun­ge­rar utmärkt som fri­ståen­de system som går att sty­ra stan­dard­mäs­sigt via en app. Men det kom­mer allt fler pro­duk­ter på mark­na­den från and­ra till­ver­ka­re som är enk­la att kopp­la ihop med Philips Hue.

Produkter som kan utby­ta data sinse­mel­lan blir bara fler, och det kan ska­pa myc­ket mer­vär­de i vårt dag­li­ga liv. Men hem­au­to­ma­tion är mer än bara sum­man av de enskil­da appa­ra­ter­na. Det illu­stre­rar Nest som lan­se­rat en rökvar­na­re, ter­mostat och kame­ra. Varje enskild pro­dukt har sin begrän­sa­de funk­tion, men kopp­lar man ihop dem får man ett verk­ligt mer­vär­de. Om det bör­jar brin­na lar­mar inte bara rökvar­na­ren, utan den akti­ve­rar ock­så kame­ran som bör­jar fil­ma. Samtidigt kan ter­mo­sta­ten med hjälp av sin inbygg­da rörel­se­de­tek­tor regi­stre­ra om det finns män­ni­skor i huset.

Exemplet bely­ser på ett bra sätt dagens utveck­ling av hem­au­to­ma­tion. Sakta men säkert blir hem­au­to­ma­tion mer och mer inte­gre­rad i det genom­snitt­li­ga hus­hål­let tack vare sjun­kan­de pri­ser och enkla­re instal­la­tio­ner. Men det är lång väg kvar. Systemens ful­la poten­ti­al utnytt­jas inte än. Framför allt vet vi inte rik­tigt vil­ken den ful­la poten­ti­a­len kan bli. Företag fort­sät­ter kom­ma på nya tillämp­ning­ar som gör till­va­ron hem­ma lät­ta­re eller roli­ga­re för oss.

Läs hela rapporten

I vår rap­port Sakernas inter­net och hem­au­to­ma­tion beskri­ver vi vad saker­nas inter­net är, vad hem­au­to­ma­tion inne­bär och hur des­sa två häng­er ihop. Rapporten bely­ser hur saker­nas inter­net gör sitt inträ­de i våra bostä­der tack vare hem­au­to­ma­tio­nen, hur det påver­kar dig som instal­la­tör och vil­ka möj­lig­he­ter det kan ge dig. I rap­por­ten tar vi oss ock­så en när­ma­re titt på KNX: en glo­bal, till­ver­karo­be­ro­en­de stan­dard för hem­au­to­ma­tion. Om du vill stic­ka ut inom ditt kom­pe­tens­om­rå­de, då ska du fram­för allt för­dju­pa dig i saker­nas inter­net. En bra bör­jan är att klic­ka på län­ken nedan och läsa rapporten.

Ladda ner ”Sakernas inter­net och hemautomation”

I den här rap­por­ten kan du läsa om den spän­nan­de värld som utgör saker­nas inter­net och hem­au­to­ma­tion samt vil­ka möj­lig­he­ter de ska­par för dig som installatör.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Enkla och vackra detaljer i Köpenhamns senaste hotell-juvel

Petter Stordalens hotell Villa Copenhagen har pre­cis reno­ve­rats för 1,7 mil­jar­der kro­nor. Allt är väl genom­tänkt, in på mins­ta detalj. Hagers matar­ka­na­ler och design­se­rie ber­ker beto­nar design­fi­lo­so­fin bakom Köpenhamns nya hotell-juvel.

Läs artikel »

Elinstallationer och bättre skolresultat

Betygen på Svartedalsskolan har under en läng­re tid legat under snit­tet i lan­det. Under de senas­te åren har Göteborgsregionen där­för sat­sat för att höja ele­ver­nas resul­tat. Bland annat har man byggt en ny sko­la utrus­tad med elin­stal­la­tio­ner redo för framtiden.

Läs artikel »

Ekonomisk, ekologisk eller socialt hållbar arkitektur? – av Van Bo Le-Mentzel

Van Bo Le-Mentzel är ingen­jör, arki­tekt, konst­när, desig­ner och upp­fin­na­re. I den här arti­keln pre­sen­te­rar han sin vision om arki­tek­tu­rens framtid. 

– Det vi kan säga med säker­het är at vi inte kan fort­sät­ta som vi har gjort.

Läs artikel »

Sömnbrist skapar stressade medarbetare

Aktuell forsk­ning pekar på att när vi gör saker ofta spe­lar lika stor roll som vad eller hur vi gör dem. Vi sat­te oss ner med John Axelsson från Stressforskningsinstitutet och pra­ta­de om män­ni­skans inter­na bio­lo­gis­ka kloc­ka och hur man som före­tags­le­da­re kan före­byg­ga stress bland sina anställda.

Läs artikel »

Avsätt energi för att forma framtiden

Morgondagens tek­nik kom­mer effek­ti­vi­se­ra alla möj­li­ga pro­ces­ser och sät­ta guld­kant på till­va­ron. Samtidigt mås­te vi se till så att de insat­ser vi gör i dag inte får en bit­ter efter­smak. Framtiden for­mas av oss nu. 

Läs artikel »

Tillsammans med optimistisk syn på framtiden

Nummer ett i våra kun­ders ögon hand­lar inte om att ha kun­den i fokus utan om att se till att ha en genu­in för­stå­el­se för kun­der­na och deras behov, vil­ket inne­bär att man för­står och ser deras fokus. 

Läs artikel »