Skip to content

Färre arbetsskador med mikropauser

Sofia Billger är legitimerad fysioterapeut. För Hager Magasin förklarar hon hur överbelastningsskador hos de anställda kan förhindras och hur man som arbetsgivare bör tänka kring planerade och spontana pauser.

Att arbe­ta som elekt­ri­ker kan vara fysiskt påfres­tan­de, sär­skilt för nac­ke, armar och knän. De van­li­gas­te orsa­ker­na till över­be­last­nings­ska­dor är enligt Arbetsmiljöverket lång­va­rigt arbe­te med armar­na över axel­höjd, repe­ti­tivt arbe­te, knä­stå­en­de och lyft av mate­ri­al under tju­go kilo.
– Flera arbets­mo­ment kan orsa­ka ska­dor om man gör dem under läng­re peri­o­der utan pau­ser. Forskningsvärlden är över­ens om att arbe­te över axel­höjd ökar ris­ken avse­värt. Det sät­ter stor belast­ning på nac­ken som behö­ver vara bak­åt­böjd över lång tid, säger Sofia Billger, legi­ti­me­rad fysi­o­te­ra­peut i Kungsbacka.

Så motverkar du kemisk smärta

Vid över­be­last­ning av nac­ken kan mjuk­de­lar i nac­ken samt alla de små leder­na i nac­ken bli irri­te­ra­de och belast­nings­käns­li­ga och där­med orsa­ka smärt­pro­ble­ma­tik. Boven i dra­mat är just den sta­tis­ka belast­ning­en och resul­ta­tet kan bli kro­nisk smär­ta och värk. Arbetar man i en posi­tion länge, exem­pel­vis med armar­na över axel­höjd mins­kar blod­cir­ku­la­tio­nen, väv­na­den blir kom­pres­sions­käns­lig och mus­ku­la­tu­ren utmat­tad. Då bör­jar smär­ta sig­na­le­ras till hjär­nan. Efter ett tag upp­står en så kal­lad kemisk smär­ta, mus­keln har då fått syre­brist och det enda sät­tet att mot­ver­ka det är genom rörel­se. När du pau­sar från en akti­vi­tet och rör på dig sätts blod­cir­ku­la­tio­nen igång och trans­por­te­rar ut nytt syre till hela krop­pen sam­ti­digt som slagg­pro­duk­ter trans­por­te­ras bort.

Nackdelen med planerade pauser

Med goda avsik­ter har vis­sa arbets­plat­ser infört pla­ne­ra­de pau­ser – det vill säga pau­ser som alla de anställ­da ska ta sam­ti­digt. Många gång­er resul­te­rar det tyvärr i att de anställ­da istäl­let hop­par över sina spon­ta­na små­pa­u­ser.
– Det är inte hel­ler bra. Vissa män­ni­skor igno­re­rar allt­så krop­pens sig­na­ler och här­dar istäl­let ut genom smär­tan för att vän­ta in den styr­da pau­sen, säger Sofia och fort­sät­ter: – Det bäs­ta en arbets­gi­va­re kan göra är att upp­munt­ra sina anställ­da att lyss­na på sina krop­par. Märker en av dina anställ­da av smär­ta efter 20 minu­ters arbe­te? Säg då till den­ne att sät­ta en timer på 17 minu­ter och när kloc­kan ring­er är det dags för paus med rörel­se i ett par minu­ter.

Sofia Billger, legi­ti­me­rad fysi­o­te­ra­peut i Kungsbacka.

Växla arbetsuppgifter

Hur gör man då med yng­re med­ar­be­ta­re som kanske ännu inte fått någ­ra fysis­ka pro­blem? För des­sa män­ni­skor kan pla­ne­ra­de pau­ser vara posi­tivt, menar Sofia. Men det är arbets­upp­gif­ten som avgör. Handhållna elekt­ris­ka verk­tyg, som bor­rar, ska exem­pel­vis ald­rig använ­das allt­för långa stun­der eftersom vib­ra­tio­ner­na kan orsa­ka nerv- och kärlska­dor.
– Elektriker behö­ver väx­la arbets­upp­gif­ter – över dagen, vec­kan, måna­den och året. I bör­jan fun­kar sta­tis­ka arbets­upp­gif­ter, men suc­ces­sivt krävs det myc­ket mind­re för att trig­ga igång smär­ta.

Stress blockerar signaler

Att styr­ke­trä­na stär­ker krop­pen och gör den tåli­ga­re för belast­ning. Viktigt är dock att man trä­nar och lyf­ter på rätt sätt, gär­na till­sam­mans med en instruk­tör de förs­ta gång­er­na och att man gör fär­re repe­ti­tio­ner med pau­ser mel­lan.

För en del upp­står pro­ble­men tidigt, för and­ra tar det läng­re tid innan de fram­trä­der. Vid hög belast­ning har hjär­nan dess­utom en för­må­ga att stänga ute trött­hets­käns­lor och var­nings­sig­na­ler om att krop­pen behö­ver åter­hämt­ning. Stress kan näm­li­gen bloc­ke­ra de fysis­ka sig­na­ler­na som hjär­nan skic­kar ut för att med­de­la dig att ta det lugnt. Människor med hög stress­be­last­ning upp­le­ver ofta mer smär­ta och får stör­re kon­se­kven­ser i sitt arbets­liv av smär­tan.
– Hög belast­ning i sig är inte far­ligt, men man mås­te få tid till åter­hämt­ning. Därför är pau­ser­na och omväx­ling av arbets­upp­gif­ter otro­ligt vik­ti­ga, säger Sofia.

6 smarta rehab-övningar

  1. Gör cirk­lar med huvu­det för att stret­cha ut nac­ke och hals. Det ska kän­nas skönt och inte göra ont. Ta ut rör­lig­he­ten åt alla håll, men pres­sa inte på. Kom ihåg att andas.
  2. Rulla axlar­na med armar­na häng­an­des rakt ner, först i cirk­lar bak­åt och fram­åt.
  3. Dra upp axlar­na mot öro­nen, håll i tio sekun­der. Släpp efter och vän­ta ett par sekun­der. Upprepa.
  4. Gör sto­ra arm­cirk­lar med raka armar. Variera arm och rikt­ning. Översträck inte, det ska inte göra ont.
  5. Fäll fram över­krop­pen med rak rygg och sätt hän­der­na på låren eller smal­be­nen (bero­en­de på hur vig du är). Böj och sträck sedan benen upp och ner. Vill du kan du även stan­na med böj­da ben i ett par sekun­der innan du sträc­ker ut dem.
  6. Stå lite mer än höft­brett, med hän­der­na på höf­ter­na och gör cirk­lar med höf­ten, som om du roc­kar rock­ring.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Prefabricerade hus är framtiden

För att behål­la nuva­ran­de mark­nads­an­de­lar mås­te bygg­bran­schen indust­ri­a­li­se­ras mer anser många mark­nads­a­na­ly­ti­ker. Götenehus har där­för sat­sat 60 mil­jo­ner kro­nor på en ny fabrik för indust­ri­ell volym­hus­pro­duk­tion.

Läs artikel »

När hemmets prylar byter sida

I sep­tem­ber 2016 slog Mirai till. En rekord­stor över­be­last­ning­s­at­tack med kapa­de IT-pry­lar som sat­te sto­ra delar av inter­net ur balans. Cybersäkerhetsexperten Jonas Lejon, med bak­grund inom FRA och Försvarsmakten, hjäl­per oss att ta reda på hur KNX-system står sig mot lik­nan­de attac­ker.

Läs artikel »

Välkommen till Hager Magasin!

I pre­miärut­gå­van ser­ve­rar vi bland annat tan­kar kring hur man max­i­me­rar affä­ren med rätt för­hand­lings­tek­nik, hur man skaf­far loja­la kun­der, hur det smar­ta hem­met står sig mot hac­ke­ran­grepp och vi besö­ker The Carpenters – hant­ver­kar­na som hål­ler tiden och myc­ket mera.

Läs artikel »

Tekniken som förbättrar för de äldre

Gardiner som fladd­rar när nya med­de­lan­de finns att läsa på en skärm eller trälå­dor som skic­kar med­de­lan­de när man knac­kar på dem. Att bäd­da in tek­nik i var­dag­li­ga pry­lar är en del i det som kal­las acti­ve assisted living (AAL) inter­na­tio­nellt.

Läs artikel »

Vår dyrbara tid

Det finns bara ett visst antal tim­mar på en arbets­dag och vi har alla oli­ka för­håll­ning­sätt till hur vi han­te­rar dem. När vi är som mest effek­ti­va under dyg­nets 24 tim­mar är indi­vi­du­ellt. En del av oss är mor­gon­män­ni­skor och en del kvälls­män­ni­skor. Det du ska tän­ka på är att utnytt­ja den tiden på dyg­net då du är som mest pro­duk­tiv. Det är då du ska göra de saker som krä­ver mest av dig.

Läs artikel »

Hemautomation förändrar framtidens boende

Vi kan vara säk­ra på att IoT kom­mer påver­ka vår fram­tid. Men IoT är inte den förs­ta for­men av intel­li­gens som gör entré i bostä­der­na. Elektroniken har redan gjort bostä­der­na smar­ta­re i någ­ra årtion­den, något vi ock­så kal­lar hem­au­to­ma­tion.

Läs artikel »
ipsum ipsum consectetur libero Phasellus tristique sit elit. leo.

Den här sidan använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen. Genom att fortsätta använda webbsidan godkänner du detta. Du kan gå in under säkerhetsinställningarna i din webbläsare och välja att rensa cookies eller helt stänga av dem. Läs mer om vår policy här.

Pin It on Pinterest