Energins framtid

Leo Johnson är programledare på BBC Radio. Han är också expert på ekonomi och hållbar utveckling. I den här artikeln uppmanar han oss att tänka vidare om energins framtid och målar samtidigt med konkreta exempel upp några lösningar, en ekonomisk strategi och ett nuläge. Dessutom ger han oss några prognoser på kort och medellång sikt.

Är medborgarrörelser nyckeln till energins framtid?

”Sous les pavés, la plage”, bru­ka­de situ­a­tio­nis­ter­na säga under upp­ro­ret i Paris i maj 1968. ”Under kul­ler­ste­nar­na, stran­den.” OK, det är inte en strand, men Londons Waterloo Bridge som i van­li­ga fall är en avgas­fylld artär av tunga for­don i sta­dens hjär­ta – har stängts av och inför mina ögon för­vand­lats till en crowdsour­cad bil­fri ”Garden Bridge”. Det är ett situ­a­tio­nis­tiskt pop-up-para­dis, kom­plett med bou­le­spe­la­re, kruk­väx­ter, jong­lö­rer och tält­ser­ve­ring­ar med vegansk chi­li. Välkommen till Extinction Rebellion, utrot­nings­upp­ro­ret, en lavinar­tad folk­rö­rel­se mot kli­mat­för­änd­ring­ar som inled­des med att nak­na demon­stran­ter lim­ma­de fast stjär­tar­na på par­la­ments­hu­sets väg­gar. Är det­ta en glimt av ener­gins fram­tid? Kommer fol­kets makt, när poli­ti­ken miss­lyc­kas, att påskyn­da ankoms­ten av en fram­tid fylld av för­ny­bar energi?

Finns det fortfarande en väg ut ur den globala uppvärmningen?

Tittar man på siff­ror­na är det svårt att se en fram­kom­lig väg. Uppskattningsvis 91 pro­cent av den glo­ba­la ener­gi­an­vänd­ning­en är fort­fa­ran­de bero­en­de av fos­si­la bräns­len, en siff­ra som inte har för­änd­rats på tret­tio år. För att und­vi­ka en glo­bal upp­värm­ning på mer än 1,5 grad mås­te vi sän­ka utsläp­pen mer än dub­belt så myc­ket mot vad som sker. Men bara sedan Parisavtalet 2016 har ban­ker run­tom i värl­den istäl­let inve­ste­rat ytter­li­ga­re 1,9 bil­jo­ner dol­lar i fos­sil indu­stri. De glo­ba­la kol­di­ox­id­ut­släp­pen öka­de enligt International Energy Agency med 1,7 pro­cent 2018 till den nya rekord­ni­vån 33 mil­jar­der ton. Inte så stor anled­ning till opti­mism, tän­ker du kanske. Men det finns en vik­tig fak­tor som får mig att tän­ka att en över­gång till för­ny­bar ener­gi kan vara om hör­net, och kom­ma mer plöts­ligt än någon anar. Det är inte bara folk­rö­rel­ser­na som ger mig hopp – det är ekonomin.

Hur kan vi utforma en energistrategi? Vilket ekonomiskt verktyg måste vi använda?

Vilken siff­ra ska vi stu­de­ra för att se om en ener­gi­stra­te­gi är fram­gångs­rik eller inte? Jo, EROEI (ener­gy return on ener­gy inve­sted) – helt enkelt hur myc­ket ener­gi som krävs för att få ut ener­gi. När Henry Ford inför­de mass­pro­duk­tion för att få fram oljans lag­ra­de ener­gi var EROEI omkring 1300 till ett – man kun­de mer eller mind­re köra han­den rätt ner i mar­ken, och olja bör­ja­de ström­ma ut. Hundra år sena­re ser läget helt annorlun­da ut, och de lågt häng­an­de fruk­ter­na är redan ploc­ka­de. De fos­si­la bräns­len som utvinns i dag – skif­fer­gas, tjär­sand, fyn­dig­he­ter under salt­la­ger – för­bru­kar myc­ket ener­gi och kapi­tal, och har EROEI som vari­e­rar mel­lan fem och tret­ton till ett. Det är med and­ra ord en mark­nad där vins­ter­na på sikt blir allt mer marginella.

Hur står sig förnybara energikällor? Ligger brytpunkten närmare i tid än vi anar?

Om man å and­ra sidan grans­kar mark­na­den för för­ny­bar ener­gi ser man mot­satt för­hål­lan­de. Samma meka­nis­mer som drev ner pri­set på dator­kraft har de senas­te tju­go åren för­vand­lat eko­no­min för för­ny­bar ener­gi. Ta bilar, själ­va grun­den för den Ford-inspi­re­ra­de fos­sil­driv­na mass­pro­duk­tio­nens eko­no­mi. Kostnaden för elbat­te­ri­er har bara det senas­te året sjun­kit med 35 pro­cent, vil­ket fört oss allt när­ma­re bryt­punk­ten för elbi­lar – när det blir bil­li­ga­re att köpa ett elfor­don än ett for­don dri­vet av ben­sin eller die­sel. Denna tid­punkt, som bara år 2017 för­vän­ta­des bli år 2026, tros nu infal­la redan år 2022. Och det hand­lar inte bara om per­son­bi­lar. I maj 2018 frak­ta­de värl­dens förs­ta auto­no­ma och för­ny­ba­ra last­far­tyg 2,5 kilo­gram färs­ka muss­lor från Maldon i Storbritannien till Oostende i Belgien. Stena Line pla­ne­rar att instal­le­ra ett bat­te­ri som rym­mer 1 MWh i en av bil­fär­jor­na mel­lan Sverige och Danmark, för att så små­ning­om utö­ka det till 50 MWh vil­ket kan dri­va far­ty­get i 50 nau­tis­ka mil. Och allt det­ta är med tek­nik som redan finns i dag. Ett antal ban­bry­tan­de tek­no­lo­gi­er, som nu utveck­las i lite oli­ka takt, har poten­ti­al att rub­ba sta­tus quo ännu mer. Inom väg­tra­fik finns till exem­pel det svens­ka pilot­pro­jek­tet med induk­tiv ladd­ning via väg­ba­nan, och Hyundai erbju­der en ny modell med ett sol­tak som med hjälp av nano­tek­nik kan utnytt­ja sole­ner­gin. Uppe i luf­ten adde­rar Harbour Air, som tra­fi­ke­rar 42 kor­ta sträc­kor i British Columbia, ett elekt­riskt plan till sin flot­ta, och pla­nen är att så små­ning­om helt gå över till el. Samtidigt demon­stre­rar tys­ka Sonnen sin poten­ti­ellt revo­lu­tio­ne­ran­de tek­nik för blockchain-styr­da mikro-elnät. Blickar man ännu läng­re fram kan kvant­da­to­rer som D‑Wave, med en pro­ces­sor på 2 000 qubits (100 mil­jo­ner gång­er snab­ba­re, enligt Googles ana­lys, än värl­dens snab­bas­te kon­ven­tio­nel­la super­da­tor) möj­lig­gö­ra snab­ba­re mate­ri­al­ut­veck­ling för att öka bat­te­rika­pa­ci­te­ter. Energisystemet står vid en över­gångs­punkt. Tidsuppskattningarna är osäk­ra, men de kor­san­de kost­nads­kur­vor­na pekar tyd­ligt åt ett och sam­ma håll: det cent­ra­li­se­ra­de fos­si­la bräns­le­sy­ste­met, som enligt IMF:s beräk­ning­ar i dag sub­ven­tio­ne­ras med 5,3 bil­jo­ner dol­lar per år, kom­mer att för­svin­na till för­mån för dis­tri­bu­e­ra­de och för­ny­ba­ra alternativ.

Leo Johnson
Programledare för ”FutureProofing” på BBC Radio 4

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Gå från installatör till rådgivare inom hemautomation

Hjälp era kun­der med hem­au­to­ma­tion när nya pro­duk­ter flö­dar från de sto­ra tek­nik­gi­gan­ter­na. För att hem­ma­fix­ar­na ska få sina smar­ta hem krävs eltek­nis­ka kun­ska­per som elin­stal­la­tö­ren har och då är det vik­tigt att kun­na age­ra råd­gi­va­re till dina kunder.

Läs artikel »

Säkringen genom tiden – från fransk urmakaridé till smidiga dvärgbrytare

Ända sedan elekt­ri­ci­te­ten intro­du­ce­ra­des har den för­änd­rat vår var­dag. I takt med att vi bli­vit bero­en­de av elen har vi lyc­kats täm­ja den med allt smar­ta­re pro­duk­ter. Det här är berät­tel­sen om hur vi gått från 1800-talets smält­säk­ring till dagens snab­ban­slu­tan­de dvärgbrytare. 

Läs artikel »

Förstå dig själv, organisationen och kollegorna – Effektivitet genom självinsikt – del 2

Ledarskapscoachen Catharina Sjögren delar med sig av experttip­sen för ökad effek­ti­vi­tet genom bätt­re kom­mu­ni­ka­tion och team work.

Läs artikel »

Kampen om morgondagens smarta produkter

Sakernas inter­net (IoT) ger oss smar­ta lös­ning­ar. Denver i USA utveck­lar smar­ta sam­hälls­funk­tio­ner. Amazon öpp­nar en smart butik där du bara tar det du vill ha och får räk­ning hem. Och Uber expe­ri­men­te­rar med en smart drönar­taxi. Men vad avgör om använd­ning av IoT är smart eller inte? Emma Estborn på inUse hjäl­per oss att ta reda på vad en smart pro­dukt bör upp­fyl­la för att bli framgångsrik.

Läs artikel »

Hemautomation och installatörens roll

Hemautomation och IoT ökar snabbt sam­ti­digt som kun­der­na ofta sak­nar kun­skap. Hur kan instal­la­tö­rer­na hjäl­pa alla des­sa kon­su­men­ter med rådgivning?

Läs artikel »

Prefabricerade trähus – en framtidsspaning

Kort bygg­tid, mind­re kli­mat­på­ver­kan och läg­re kost­na­der; det finns fle­ra saker som talar för pre­fab­hus i trä. Alingsåshem har pro­vat meto­den och ser sto­ra möjligheter.

Läs artikel »