”Elbranschen är en kvarleva av det förgångna” – Bergendahls El om jämställdhet

Endast två procent av alla elektriker är kvinnor. Det vill Bergendahls El ändra på. Sedan fyra år tillbaka driver de en kampanj som ska öka koncernens kvinnliga elektriker till sex procent.

Redan i dag råder det brist på upp­åt 10 000 elekt­ri­ker. Elektrifieringen av sam­häl­let kom­mer för­mod­li­gen att öka kapa­ci­tets­tryc­ket ytter­li­ga­re. I en rap­port till riks­da­gen har orga­ni­sa­tio­nen Installatörsföretagen beskri­vit kom­pe­tens­bris­ten som vän­tas öka.

Lars Olin, vd på Bergendahls El.
Men bris­ten på elekt­ri­ker är ing­en nyhet. För unge­fär fyra år sedan insåg Lars Olin, vd på Bergendahls El, att någon­ting radi­kalt behöv­de göras för att lösa resursbristen.

– Vi skri­ker efter elekt­ri­ker och sam­ti­digt är bran­schen en av de mest ojämn­ställ­da med bara två pro­cent kvin­nor, säger Lars.

Orsakerna till att det finns så pass få elekt­ri­ker är många, tror Lars.

– I grund och bot­ten hand­lar det om de nor­mer och kul­tu­rer som vi lär våra barn redan i för­sko­le­ål­dern. Själv har jag tre vux­na dött­rar och trots mina för­sök har ing­en av dem sökt sig till mitt gebit. Så även jag har miss­lyc­kats, säger Lars.

Den störs­ta ande­len nya elekt­ri­ker kom­mer direkt från gym­na­si­et. Men i dag är el- och ener­gi­pro­gram­met ett av Sveriges mest mans­do­mi­ne­ra­de gym­na­sie­pro­gram, med 97 pro­cent kil­lar. Lars menar där­för att det är oer­hört vik­tigt att fler tje­jer ser pro­gram­met som ett alter­na­tiv för vida­re studier.

– En för­kla­ring till att så få tje­jer söker sig till el- och ener­gi­pro­gram­met kan vara att gam­la upp­fatt­ning­ar lever kvar. Exempelvis att yrket är hårt och sta­tiskt. Faktum är att det finns många områ­den som inte alls är tunga. Tvärtom finns det tjäns­ter med myc­ket vari­a­tion och som i stäl­let för fysis­ka utma­ning­ar består av logiskt tän­kan­de, säger Lars.

En annan orsak till att ande­len kvin­nor lyser med sin från­va­ro är att många arbets­plat­ser inte är anpas­sa­de för kvin­nor. På byg­gen är det inte ovan­ligt med gemen­sam­ma omkläd­nings­rum, pis­so­a­rer utan dör­rar och en macho­kul­tur i lunchrummen.

– Någon släng­er ur sig en ”rolig” kom­men­tar med kön­sa­spek­ter, kanske någon annan skrat­tar. Då bibe­hålls vis­sa bete­en­den. Vi lider av för­le­ga­de kul­tu­rer och jar­gong­er som råder i bran­schen över­lag, säger Lars och fortsätter:

– En del skul­le nog säga att vi har en macho­kul­tur och and­ra att jar­gong­en är rå men hjärt­lig. Även om det inte är illa ment så kan såda­na kom­men­ta­rer lan­da fel.

Katarina Berg är elekt­ri­ker och arbe­tar på Elektra Elteknik som ingår i Bergendahls Els kon­cern. Hon tyc­ker att jar­gong­en på byg­gen många gång­er är oacceptabel.

Katarina Berg, elekt­ri­ker på Elektra Elteknik som är en del av Bergendahls El.
– Machokulturen är fort­fa­ran­de kvar i bran­schen. Det är inte ovan­ligt att någon släng­er ur sig vad de skul­le vil­ja göra med en viss tjej som hade kun­nat vara i deras dot­ters ålder. Jag vill änd­ra nor­men och säger ifrån när någon uttryc­ker sig oac­cep­ta­belt. Jag öns­kar och hop­pas att även män­nen säger ifrån, det är inte bara kvin­nor­nas ansvar, säger Katarina.

Trots stund­vis oac­cep­tab­la kom­men­ta­rer skul­le Katarina råda kvin­nor att söka sig till branschen.

– Det är bra lön, bred arbets­mark­nad och fri­het under ansvar. Nu job­bar jag med allt fler tje­jer och det är jät­te­bra, säger Katarina och läg­ger till:

– Att vara en bra elekt­ri­ker hand­lar om kom­pe­tens, inte om kön eller etnicitet.

Vi bac­kar ban­det fyra år. Till då Bergendahls El fun­de­ra­de på hur de skul­le få bukt på kapa­ci­tets­bris­ten. Då insåg led­ning­en att de bor­de sat­sa på att rekry­te­ra kvin­nor. De skul­le bli ett modernt och inno­va­tivt företag.

– Vi kun­de inte stå kvar och stam­pa på den kon­ser­va­ti­va plats där vi befann oss. Elbranschen är en kvar­le­va av det för­gång­na – och där­för behöv­de vi sat­sa på jäm­ställd­het och mång­fald, berät­tar Lars.

Sagt och gjort. Bergendahls El tog fram en hand­lings­plan bestå­en­de av tre oli­ka spår. För det förs­ta skul­le de arbe­ta över­gri­pan­de och öka med­ve­ten­he­ten i kon­cer­nen kring kvin­nors upp­le­vel­ser om yrket. För det and­ra skul­le de för­sö­ka påver­ka skrå­et i övrigt genom bransch­or­ga­ni­sa­tio­ner och sko­lor. Och för det tred­je skul­le de job­ba med det egna varu­mär­ket för att kun­na rekry­te­ra fler kvinnor.

Satsningen gav resul­tat. Bergendahls El har kom­mit ut på sko­lor och till­sam­mans med bransch­or­ga­ni­sa­tio­nen Installatörsföretagen och ytter­li­ga­re ett par med­lems­fö­re­tag dri­ver de nu en kam­panj för att loc­ka fler kvinnor.

– Med hjälp av kvin­nor har vi iden­ti­fi­e­rat våra begrän­san­de fak­to­rer och tit­tat på hur vi kan påver­ka dem. Sedan har vi arbe­tat aktivt för att rekry­te­ra fle­ra kvin­nor genom fle­ra oli­ka kana­ler. När vi star­ta­de det här arbe­tet hade vi på Bergendahls El tre pro­cent kvinn­li­ga elekt­ri­ker. Vårt mål var att ha sex pro­cent år 2021. I dag är vi uppe i fem pro­cent så målet är inom räck­håll, säger Lars.

Tror du att branschen kommer bli mer jämställd i framtiden?

– Absolut, det är jag helt över­ty­gad om. Men en helt jäm­ställd el-bransch kom­mer vi nog inte att få upp­le­va för­rän om 30–40 år, säger Lars.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Elinstallationer och bättre skolresultat

Betygen på Svartedalsskolan har under en läng­re tid legat under snit­tet i lan­det. Under de senas­te åren har Göteborgsregionen där­för sat­sat för att höja ele­ver­nas resul­tat. Bland annat har man byggt en ny sko­la utrus­tad med elin­stal­la­tio­ner redo för framtiden.

Läs artikel »

Säkringen genom tiden – från fransk urmakaridé till smidiga dvärgbrytare

Ända sedan elekt­ri­ci­te­ten intro­du­ce­ra­des har den för­änd­rat vår var­dag. I takt med att vi bli­vit bero­en­de av elen har vi lyc­kats täm­ja den med allt smar­ta­re pro­duk­ter. Det här är berät­tel­sen om hur vi gått från 1800-talets smält­säk­ring till dagens snab­ban­slu­tan­de dvärgbrytare. 

Läs artikel »

När hemmets prylar byter sida

I sep­tem­ber 2016 slog Mirai till. En rekord­stor över­be­last­ning­s­at­tack med kapa­de IT-pry­lar som sat­te sto­ra delar av inter­net ur balans. Cybersäkerhetsexperten Jonas Lejon, med bak­grund inom FRA och Försvarsmakten, hjäl­per oss att ta reda på hur KNX-system står sig mot lik­nan­de attacker.

Läs artikel »

Så förhåller du dig till hemautomation som installatör

Du och dina instal­la­tör­s­kol­le­gor mär­ker säkert att den smar­ta och upp­kopp­la­de värl­den kom­mer allt när­ma­re. Hemautomation kom­mer få ett enormt genom­slag inom bygg­nads­in­stal­la­tio­ner. Denna utveck­ling erbju­der sto­ra möj­lig­he­ter för instal­la­tö­rer. Det här är den förs­ta delen ur en serie av tex­ter som foku­se­rar på hur du som instal­la­tör ska för­hål­la dig till hemautomationen. 

Läs artikel »

Microgrid – det lokala elnät du bör ha koll på

Allt fler aktö­rer väl­jer att byg­ga fri­ståen­de ener­gi­nät, så kal­la­de microgrids, som gör använ­da­ren mind­re bero­en­de av extern ener­gi­till­för­sel. Vi pra­ta­de med Per Löveryd, inno­va­tions­sam­ord­na­re på Akademiska hus, som dri­ver den stor­ska­li­ga microgri­den FED på Chalmers i Göteborg.

Läs artikel »

Montörens kamp mot tiden i Solna

I kam­pen om tid tar mon­tö­rer­na på pro­jek­tet Nöten 5 i Solna till dyra­re lös­ning­ar som i slutän­dad spa­rar både tid och pengar.

Läs artikel »