Ekonomisk, ekologisk eller socialt hållbar arkitektur? – av Van Bo Le-Mentzel

Van Bo Le-Mentzel är ingenjör, arkitekt, konstnär, designer och uppfinnare. I den här artikeln presenterar han sin vision om arkitekturens framtid.

– Det vi kan säga med säkerhet är at vi inte kan fortsätta som vi har gjort.

I dag är det är svå­ra­re att före­stäl­la sig fram­ti­den än vad det var för ett sekel sedan. På den tiden var det lätt att iden­ti­fi­e­ra de revo­lu­tio­ne­ran­de inno­va­tio­ner­na: nya mate­ri­al som pans­ar­be­tong­en, mobi­li­tet med bilen och nya kom­mu­ni­ka­tions­möj­lig­he­ter som tele­fo­nen innebar.

Men vad kom­mer efter arti­fi­ci­ell intel­li­gens, Blockchain samt sol- och vind­kraft? Vad kom­mer efter glo­ba­li­se­ring­en? Kommer vi att kolo­ni­se­ra Mars?

Framtidsvisionerna är många, men enligt min mening kan fram­ti­dens arki­tek­tur delas in i tre kategorier:

1: Arkitektur i obe­grän­sad tillväxt.

2: Arkitektur i en grön utopi.

3: Arkitektur i en värld utan natio­nel­la gränser.

Detta inne­bär att arki­tek­tu­ren kan vara eko­no­misk, eko­lo­gisk eller politisk.

Arkitektur för en långsiktig vision

Sociologen Harald Welzer beskri­ver sta­dens poli­tis­ka fram­tid på ett dra­ma­tiskt sätt i sin bok ”Allt kan vara annorlun­da” (ori­gi­nal­ti­tel: ”Alles könn­te anders sein”). Han skild­rar en värld där stat­li­ga insti­tu­tio­ner, som rege­ring­ar, skatte­myn­dig­he­ter och brotts­be­käm­pan­de myn­dig­he­ter fort­fa­ran­de styr, men att man tagit bort både pass och grän­ser. Arkitektur skul­le dik­te­ras av med­bor­gar­styr­da ban­ker, koo­pe­ra­tiv och före­tag med lång­sik­ti­ga per­spek­tiv. I den­na fram­tid skul­le till­va­ra­ta­gan­det av befint­li­ga bygg­na­der pri­o­ri­te­ras fram­för ny och pre­stige­fylld arki­tek­tur. Trots det­ta skul­le spek­ta­ku­lä­ra bygg­pro­jekt exi­ste­ra, exem­pel­vis genom inkre­men­tell arki­tek­tur. Denna term myn­ta­des av den chi­lens­ka arki­tek­ten Alejandro Aravena. Hans pris­be­lön­ta hus­läng­or är avsikt­ligt halv­kla­ra. De delar som sak­nas kom­mer slut­fö­ras av invå­nar­na, med hant­ver­kar­lär­ling­ar som använ­der loka­la material.

Alejandro Aravenas pris­be­lön­ta hus­läng­or som är avsikt­ligt halvklara.

Detta går hand i hand med dagens Wikipedia-anda och platt­forms­ka­pi­ta­lism (Google, Facebook, Apple, YouTube m.m), där allt lan­se­ras i beta­ver­sio­ner som mås­te för­fi­nas av kon­su­men­ten. I Welzers stad rul­lar knappt någ­ra bilar alls, istäl­let domi­ne­ras gator­na av cyklar. I grun­den ser den här typen av stä­der ut som Freiburg i syd­väst­ra Tyskland.

Återgå till naturliga material

Komposttoaletten Terra Preta.
I den eko­lo­gisk visio­nen är sta­den fram­för allt grön. Gator och par­ke­rings­plat­ser fri­görs från asfalt och SUV:ar. Bostäderna kon­strue­ras av trä halm och lera. Representativa arki­tek­ter för den här fram­tids­vi­sio­nen är Satish Kumar, Rob Hopkins och Vandana Shiva. De är träd­gårds­mäs­ta­re istäl­let för än stads­pla­ne­ra­re. Nyckelord är håll­bar odling och över­gångs­stä­der, båda prin­ci­per­na är inspi­re­ra­de av tra­di­tio­nel­la kine­sis­ka och syda­me­ri­kans­ka bön­der som före­språ­kar mång­fald, tåla­mod och mini­mal mänsk­lig inbland­ning. Tyvärr kan inte des­sa prin­ci­per lösa utma­ning­ar­na med att orga­ni­se­ra och utfod­ra våra megastä­der. Trots det­ta är idén av över­gångs­sta­den gans­ka inspi­re­ran­de. Titta bara på kom­post­to­a­let­ten Terra Preta.

Enligt ekonomer är data arkitekturens framtid

Entreprenörer som Elon Musk (Tesla) och Mark Zuckerberg (Facebook) betrak­tar inte peng­ar som sitt främs­ta kapi­tal. Istället anser de att data är ”fram­ti­dens råva­ra.” Ledaren för gäng­et är Jeff Bezos, grun­da­re av Amazon och för­mod­li­gen den rikas­te man­nen som lever. Han anser att vi mås­te eröv­ra rym­den för att till­go­do­se befolk­ning­ens behov. När jor­dens fos­si­la råva­ror kon­su­me­rats kom­mer Mars exploateras.

Ekonomernas all­män­na idé byg­ger inte nöd­vän­digt­vis på ban­bry­tan­de upp­fin­ning­ar. När allt kom­mer omkring är den själv­kö­ran­de bilen (Google Car) och datorn du kan pra­ta med (Siri) ing­et annat än uto­pi­er från sextiotalet.

Teknisk innovation – en nyckelroll i framtidens arkitektur

Arkitektur som drivs av tek­no­lo­gisk inno­va­tion. Solfångare på var­je fasad, på dina kon­takt­lin­ser och på trot­to­a­rer­na. Allt för­vand­las till resur­ser. Och om fasa­der­na inte kläs med sol­pa­nel, kan de kläs med ljus­spels­tek­nik som nyli­gen instal­le­ra­des på Infinity Tower i Seoul, Sydkorea.

Infinity Tower i Seoul, Sydkorea.

Tekniken, som gör att skyskra­pan till synes kom­mer att för­svin­na, byg­ger på ett slags ljus­spel där LED-belys­ning och kame­ror sam­spe­lar mot skyskra­pans glas­fa­sad. Hela skyskra­pan kan ock­så pro­ji­ce­ra bil­der och annon­ser: arki­tek­tur anpas­sa­de efter dagens reklamsamhälle.

Något mer intres­sant är ett av Ikeas senas­te pro­jek­ten. För förs­ta gång­en i sin före­tags­hi­sto­ria har de tagit far­väl av sina blå plåt­bygg­na­der och istäl­let sat­sat på inno­va­ti­va bygg­na­der med grö­na oaser och hotell på taken. Dessa Ikeabyggnader är pla­ce­ra­de i cen­tra­la delar av öster­ri­kis­ka stä­der. Vändpunkter som det­ta kom­mer att bli allt van­li­ga­re. Under en kon­fe­rens om inno­va­tion arran­ge­rad av REWE Group hade jag möj­lig­het att del­ta i en dis­kus­sion om urba­na träd­går­dar på tak till livsmedelsaffärer.

I den här kon­tex­ten är digi­ta­li­se­ring och auto­ma­ti­se­ring av byg­gen helt ound­vik­lig. Det beror främst på bris­ten på skick­lig arbets­kraft i och med gene­ra­tion X. Allt för få ung­do­mar utbil­dar sig till betong­ar­be­ta­re och mura­re i dag. Prefabricerade hus blir där­för stan­dard. Kanske kom­mer de spek­ta­ku­lä­ra 3D-skri­var­na att kun­na erbju­da lös­ning­ar? För när­va­ran­de är de för lång­sam­ma och använ­der för myc­ket energi.

Det vi kan säga med säker­het är at vi inte kan fort­sät­ta som vi har gjort. De glo­ba­la kol­di­ox­id­ut­släp­pen kan till stor del kopp­las till bygg­bran­schen. Stål och betong är som can­cer för pla­ne­ten. Stora före­tag igno­re­rar natio­nel­la grän­ser. Så var­för ska natio­ner ta hän­syn till grän­ser? Hur pla­ne­rar du stä­der i en värld som inte läng­re defi­nie­ras av gränser?

Klimataktivister som Greta Thunberg stäl­ler de rik­tigt sto­ra frå­gor­na. Som arki­tekt för­sö­ker jag imple­men­te­ra dem steg­vis i mitt arbe­te. Jag kom­bi­ne­rar det­ta i en uto­pisk plan som jag utveck­lat under de senas­te åren i sam­ar­be­te med stads­pla­ne­ra­re, före­tags­grup­per, nybör­ja­re, barn och hem­lö­sa. Jag kal­lar det: Den cir­ku­lä­ra sta­den (Circular City).

 

Circular City på djupet

Om du vill för­dju­pa dig i Van Bo Le-Mentzels Circular City rekom­men­de­rar vi att du tar dig en titt på hans presentation:

https://​issuu​.com/​v​a​n​b​o​l​e​-​m​e​n​t​z​e​l​/​d​o​c​s​/​c​i​r​c​u​l​a​r​_​c​i​t​y​_​i​s​suu

 

 

 

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Microgrid – det lokala elnät du bör ha koll på

Allt fler aktö­rer väl­jer att byg­ga fri­ståen­de ener­gi­nät, så kal­la­de microgrids, som gör använ­da­ren mind­re bero­en­de av extern ener­gi­till­för­sel. Vi pra­ta­de med Per Löveryd, inno­va­tions­sam­ord­na­re på Akademiska hus, som dri­ver den stor­ska­li­ga microgri­den FED på Chalmers i Göteborg.

Läs artikel »

En digital spark i baken

Vi befin­ner oss i utma­nan­de tider och vi är alla mer eller mind­re hårt pres­sa­de. Just nu påver­kar covid-19 sät­tet vi lever och arbe­tar på. Självklart hål­ler vi avstånd och upp­ma­nar alla våra kun­der och part­ners att göra lika­dant om möjligt. 

Läs artikel »

Miljarder sammankopplade apparater

Iot (inter­net of things) har fun­nits i decen­ni­er men det är främst under de senas­te åren det verk­li­ga genom­brot­tet kom­mit och ännu stör­re kom­mer det bli.

Läs artikel »

Personskyddsbrytare ger sinnesro

Med per­son­skydds­bry­ta­re hjäl­per elekt­ri­kern Jonathan Palm vil­la­kun­der som har pro­blem med åter­kom­man­de strömavbrott.

Läs artikel »

Skjuter du upp saker?

Är du en av dem som skju­ter upp saker? Du vet att du bor­de ta tag i tids­rap­por­te­ring­en, men i stäl­let skju­ter du upp den till kväl­len, näs­ta dag, näs­ta vec­ka. Sedan gör du upp­gif­ten när det är akut och far­ligt nära dead­li­ne. Eller i värs­ta fall inte alls. Ledarskapscoachen Catharina Sjögren tip­sar om hur du ska tän­ka för att slu­ta skju­ta saker på framtiden.

Läs artikel »

Så ska du prissätta dina tjänster

Hur ska du prissä­ta dina varor och tjäns­ter? Per Sjöfors ger tips på hur du kan hit­ta rätt pris­ni­vå­er för att dub­ble­ra vinst­mar­gi­na­len och tillväxttakten.

Läs artikel »