Del 2 – Kommer AI förbättra mänskligheten?

Shivvy Jervis kallar sig för innovationsfuturist. För ett tag sedan föreläste hon om innovationerna som kommer att ta mänskligheten framåt och förändra hur vi gör affärer. Under föreläsningen kom det upp en hel del frågor. Här är den andra delen av svar på era frågor.

Här kan du se före­läs­ning­en som följ­des av näs­tan 500 personer.

Historien visar att mänskligheten inte alltid använder ny teknik på bästa sätt. Hur ska driva utvecklingen och förhindra att vi förlorar kontrollen över den?

Teknik kom­mer all­tid att miss­bru­kas. Ända sedan de förs­ta per­son­da­to­rer­na kom har folk bru­tit sig in i varand­ras enhe­ter för att stjä­la data, eller bara för att visa att de är kapab­la att göra det. I modern tid har skan­da­ler som Cambridge Analytica och Snowden-läc­kor­na gjort att de poli­tiskt ansva­ri­ga mås­te age­ra snabbt.

En bland­ning av snabb, flex­i­bel lag­stift­ning och en etisk beto­ning på upp­lä­ran­det av fram­ti­da AI-ingen­jö­rer kom­mer att säker­stäl­la att vi kan mins­ka miss­bruk och kor­rekt straf­fa miss­bruk som fak­tiskt sker. Allmänheten bor­de ock­så vara bätt­re påläst om sina data­rät­tig­he­ter. Man skul­le exem­pel­vis kun­na lära ut cyber­sä­ker­het och digi­ta­la rät­tig­he­ter som ämnen i sko­lan. Det skul­le ge unga män­ni­skor en för­del när de blir äld­re och blir en del av sam­häl­let. Dessutom skul­le per­so­ner som är mer upp­märk­sam­ma på under­med­vet­na för­do­mar vara bätt­re på att han­te­ra dem när de utfor­mar programvara.

Tror du inte att alltför starkt tekniskt inflytande kan påverka relationen mellan kund och tillverkare negativt?

Jag före­språ­kar inte tek­nik som har som mål att byta ut inter­ak­tion mel­lan män­ni­skor som är myc­ket vik­tigt inom kund- och till­ver­kar­re­la­tio­ner. Teknik kan där­e­mot vara väl­digt använd­bart och ge oss mer tid att foku­se­ra på beslut­s­ta­gan­de och att byg­ga våra rela­tio­ner, när den för­bätt­rar de mänsk­li­ga insat­ser­na och tar över trött­sam­ma, repe­ti­ti­va upp­gif­ter som tar upp vår vär­de­ful­la tid.

Här följer tre aspekter som man kan överväga:

1) I vis­sa fall, som exem­pel­vis vid kund­tjänst, visar forsk­ning att kun­der­na inte nöd­vän­digt­vis före­drar en män­ni­ska eller en maskin. De före­drar snabb han­te­ring och nog­grann­het. Om någons inter­net inte fun­ge­rar och de mås­te ringa ett call­cen­ter för att få det fix­at så bryr de sig inte om att de får pra­ta med ett call­cen­ter i ett annat land för ”mänsk­lig kon­takt”. De vill bara att deras sam­tal ska besva­ras snabbt och att pro­ble­met ska lösas. Om det­ta kan göras möj­ligt tack vare tek­nik så är kun­der­na nöj­da med det.

2) Om vi kan ta bort mänsk­li­ga fel kan vi eli­mi­ne­ra miss­tag, vil­ket ock­så för­bätt­rar rela­tio­ner­na mel­lan kun­der, före­tag och B2B-ele­ment. Ingen kan hel­ler ankla­ga AI för att vara oför­skämd, och tek­nik blir ald­rig arg eller har dåligt tålamod.

Tekniken gör ock­så att vi kan vara mer inklu­de­ran­de i kundåtaganden 

3) Teknik gör ock­så att vi kan vara mer inklu­de­ran­de i kundå­ta­gan­den. Kunder som är stum­ma, döva eller blin­da har väl­digt oli­ka behov och möter oli­ka hin­der när de söker den kund­tjänst de behö­ver. Teknik som text till tal, rösti­gen­kän­ning, tal till text och myc­ket annat gör rela­tio­nen mel­lan kund och leve­ran­tör lät­ta­re och mer menings­full för fler män­ni­skor. Att ha myc­ket tek­nik till hands ger kun­der­na stör­re möj­lig­he­ter oav­sett vil­ka hin­der som står i vägen för bra kundtjänst.

Hur påverkar denna tekniska utveckling, som artificiell intelligens, vilka färdigheter vi borde leta efter när vi rekryterar?

Alla behö­ver inte vara AI-exper­ter, men de fles­ta anställ­da inom bran­scher där AI är en avgö­ran­de fak­tor bor­de vara bekan­ta med AI – även om det bara är en kort nybör­jar­kurs eller själv­stu­di­er i form av böcker.

En för­stå­el­se för tek­nik är en för­del när man job­bar med AI eller AI-driv­na verk­tyg. Det är dock vik­tigt att per­so­ner som sak­nar en god tek­nisk grund inte räk­nas bort, exem­pel­vis de som befin­ner sig i mit­ten eller slu­tet av sin kar­riär. Att vara vil­lig att lära sig nya digi­ta­la fär­dig­he­ter är ofta allt som behövs.

Det här hand­lar om en över­gång av ”mju­ka fär­dig­he­ter” istäl­let för kon­kre­ta, cer­ti­fi­e­ra­de aka­de­mis­ka fär­dig­he­ter. Förmågan att vara flex­i­bel, snab­ban­pas­sad, lära sig nya saker, vara inno­va­tiv och att inte­ra­ge­ra med and­ra blir allt mer efter­frå­gat, sna­ra­re än att ha en lång lis­ta av intyg och diplom.

Med det sagt, så har det ald­rig varit lät­ta­re att anstäl­la per­so­ner med spe­ci­fi­ka fär­dig­he­ter inom nya rol­ler som AI, maski­nin­lär­ning eller data­ve­ten­skap. Under sena­re år har des­sa områ­den bli­vit egna spe­ci­a­list­om­rå­den och har där­med ock­så egna spe­ci­a­list­ut­bild­ning­ar. Det finns allt från nybör­jar­kur­ser i data­ve­ten­skap onli­ne, till fyra­å­ri­ga pro­gram inom arti­fi­ci­ell intel­li­gens som nu erbjuds av många väl­kän­da uni­ver­si­tet värl­den över.

Tack vare att des­sa yrken har ökat explo­sions­ar­tat i popu­la­ri­tet finns det fler anställ­da än någon­sin som kom­mer ut i arbets­li­vet med rätt tek­nik­kun­ska­per för att lyc­kas i en data­dri­ven värld. Det är dock upp till orga­ni­sa­tio­ner­na att ska­pa de rät­ta mil­jö­er­na som loc­kar till sig des­sa kan­di­da­ter och, kanske vik­ti­gast av allt, att lära upp eller sko­la om sin nuva­ran­de arbets­styr­ka så att de kan ta med sina anställ­da på den digi­ta­la resan istäl­let för att läm­na dem utan arbete.

När vi pratar om digital förändring i covid-tider, vad ska vi vara medvetna om för att kunna anpassa oss?

Vi får inte glöm­ma bort de som för när­va­ran­de är ute­slut­na på grund av covid-19. Det vill säga de delar av sam­häl­let som redan ris­ke­rar att stäng­as ute från den digi­ta­la eko­no­min som exem­pel­vis de äld­re, de funk­tions­hind­ra­de (som upp­går i en mil­jard män­ni­skor värl­den över) som nu inte får till­gång till kur­ser eller får hem­be­sök, samt de utan inter­netupp­kopp­ling. Ett stort antal soci­a­la seg­ment ris­ke­rar att ham­na på efterkälken.

En mil­jard barn ”stäng­des ute” ur vir­tu­el­la klass­rum under pan­de­miå­ret 2020 på grund av den ”digi­ta­la splitt­ring­en”. Det vill säga att de inte hade:
a) Lämplig internetuppkoppling.
b) Enheter som de kun­de kopp­la upp sig på inter­net med.
c) Eller dator­kun­ska­per­na som kräv­des för att navi­ge­ra systemet.

För att kun­na för­änd­ras behö­ver vi ha en mot­tag­lig kul­tur. Andra fak­to­rer som vi mås­te vara med­vet­na om för digi­tal för­änd­ring under en pan­de­mi är:

  1. a) Betoning på säker­het och säk­ra­re digi­tal iden­ti­tet– både för anställ­da, slut­kun­der och sam­häl­let i stort. Kampen om vår digi­ta­la iden­ti­tet är myc­ket verk­lig och vi bor­de se digi­talt iden­ti­tets­skydd som en del av bra före­tagskul­tur. Sociala medi­e­jät­tar vill vara våra digi­ta­la pass och före­tag bor­de hjäl­pa män­ni­skor att för­stå de oli­ka nyan­ser­na av sek­re­tess och kund­rät­tig­he­ter, och även flyt­ta oli­ka sek­to­rer när­ma­re ett mer öppet eko­sy­stem. Utan insyn kan för­änd­ring star­ta bra, men ris­ke­rar ock­så att dö ut snabbt.
  2. b) Överväga ”grö­na för­änd­ring­ar”. Att defi­ni­e­ra och före­språ­ka håll­bar­hets­mål för orga­ni­sa­tio­ner är väl­digt vik­tigt, lik­som att upp­ma­na före­tag av alla stor­le­kar att stor­ska­ligt för­bätt­ra mil­jö­av­tryc­ket från sin digi­ta­la infra­struk­tur. En grön för­änd­ringscy­kel tar före­ta­get en bra bit på vägen mot att inte­gre­ra håll­bar­het och resurs­han­te­ring i den digi­ta­la ekonomin.
  3. c) Talang, talang, talang!Att sät­ta väl­för­tjänt vär­de på nya talang­er, smar­ta begåv­ning­ar och idéer och att väl­kom­na fler fri­tän­ka­re leder till goda affärs­re­sul­tat. Dessa fri­tän­ka­re leder ofta till bätt­re för­änd­rings­re­sul­tat tack vare att de vågar upp­munt­ra det expe­ri­men­te­ran­de som många före­tag despe­rat behö­ver för att trap­pa upp.

Dynamiken i en pan­de­mi bety­der att för­änd­rings­pro­gram som tidi­ga­re kart­la­des inom en tids­ram på två år nu påskyn­das! Fördelen med det­ta är att vi kom­mer att se mer expe­ri­men­te­ran­de och snabb utveck­ling för att tes­ta nya verk­tyg. Arbetskraften kom­mer att besva­ra det­ta och feed­back-cyk­ler­na kom­mer att bli snab­ba­re och effektivare.

Shivvy Jervis, inno­va­tions­fu­tu­rist och huvudtalare

 

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Öka arbetsglädjen med handfasta tips

Vill du kän­na hög­re grad av moti­va­tion, arbets­lust och gläd­je på job­bet? Ledarskapscoachen Catharina Sjögren delar med sig av sina bäs­ta knep för att hit­ta arbets­gläd­jen. Tipsen bidrar dess­utom till att du kan pre­ste­ra bättre.

Läs artikel »

Nu viker konjunkturen nedåt – så drabbas elbranschen

Hur påver­kas elbran­schen när kon­junk­tu­ren viker nedåt? Antalet påbör­ja­de bostads­byg­gen fal­ler från 53 000 för­ra året till 49 000 i år, men utveck­ling­en vän­tas dock inte drab­ba de svens­ka elin­stal­la­törs­fö­re­ta­gen sär­skilt hårt. Det som räd­dar bran­schen är en fort­satt stark renoveringsmarknad.

Läs artikel »

Elinstallationer och bättre skolresultat

Betygen på Svartedalsskolan har under en läng­re tid legat under snit­tet i lan­det. Under de senas­te åren har Göteborgsregionen där­för sat­sat för att höja ele­ver­nas resul­tat. Bland annat har man byggt en ny sko­la utrus­tad med elin­stal­la­tio­ner redo för framtiden.

Läs artikel »

5 steg till fler lojala kunder

”Nöjda kun­der kom­mer till­ba­ka” bru­kar det heta.. Men en nöjd kund är mer benä­gen att byta leve­ran­tör, för­sök istäl­let att ska­pa loja­la kunder.

Läs artikel »

Med digitalisering kommer sårbarhet

Skickar din vär­me­pump dina per­son­upp­gif­ter till brotts­ling­ar? Är din kaf­fe­ko­ka­re en del av en mas­siv cybe­r­at­tack? För att und­vi­ka att någon utnytt­jar säker­hets­bris­ter­na i IoT-enhe­ter krävs åtgär­der, både från till­ver­ka­re och användare.

Läs artikel »

Precis som Alfons Åberg

I mor­gon, på mån­dag, eller näs­ta månad då ska ni få se! Är du som jag? Det vill säga att du fal­ler för fres­tel­sen att skju­ta upp saker som känns lite job­bi­ga. Det behö­ver givet­vis inte vara jobb­re­la­te­rat utan kan hand­la om att för­änd­ra livs­stil, kost, motions­va­nor, famil­je­si­tu­a­tio­nen eller helt enkelt om att bry­ta en dålig vana.

Läs artikel »