Därför blev personskyddsbrytaren standard i Norge

I Norge har personskyddsbrytaren i stort sett ersatt dvärgbrytaren. Vi vände oss till Elsäkerhetsverket och SEK Svensk Elstandard för att ta reda på varför svensk installationskultur inte gått samma väg tillmötes.

Tore Bjørklund, tek­nisk chef på Hager i Norge.
Övergången till per­son­skydds­bry­ta­re beror på en rad fak­to­rer som påver­kat instal­la­tions­kul­tu­ren i vårt grann­land i väs­ter. Under tidigt 90-tal till­kom ett all­mänt krav om att van­li­ga kon­su­men­ter ska skyd­das mot far­li­ga berö­rings­spän­ning­ar vid fel upp till <50V AC eller 120 V DC. För att upp­fyl­la det­ta kräv­des att en jord­fels­bry­ta­re med 30 mA utlös­nings­ström var anslu­ten till instal­la­tio­nen.

– Med fler norm­pro­duk­ter, kon­kur­rens och redu­ce­ra­de pri­ser blev det efter någ­ra år hög­re tryck på att mins­ka kon­se­kven­ser­na av oav­sikt­lig avstäng­ning på grund av pro­dukt­fel och sli­tage. Detta led­de till att det i prak­ti­ken blev krav på upp­del­ning av instal­la­tio­ner, fle­ra jord­fels­bry­ta­re och grup­per. Så när per­son­skydds­bry­ta­ren kom ut på den nors­ka mark­na­den runt 2003 fick den ett enormt genom­slag, säger Tore Bjørklund som är tek­nisk chef på Hager i Norge. Han fort­sät­ter:

– I Sverige har ni lik­nan­de lagar, det som skil­jer är helt enkelt kul­tu­ren. I en van­lig vil­la har ni 10–15 dvärg­bry­ta­re och en jord­fels­bry­ta­re. Här i Norge har vi istäl­let 10–15 per­son­skydds­bry­ta­re som rea­ge­rar på oli­ka belast­ning­ar. Enligt oss ökar det säker­he­ten och till­för­lit­lig­he­ten.

Den nya elsäkerhetslagen

Den 1 juli 2017 träd­de en ny elsä­ker­hets­lag i kraft i Sverige. Reglerna som tidi­ga­re fanns i, bland annat, ella­gen, stark­ströms­för­ord­ning­en och elin­stal­la­törs­för­ord­ning­en finns nu i en och sam­ma elsä­ker­hets­lag. Ett över­gri­pan­de krav i regel­ver­ket är att elan­lägg­ning­ar­na ska ge betryg­gan­de säker­het mot per­son­ska­da och saks­kad, det ställs ock­så sär­skil­da krav på den som yrkes­mäs­sigt ska utfö­ra elin­stal­la­tions­ar­be­te. När det gäl­ler anlägg­nings­in­ne­ha­va­rens ansvar inne­bär det nya regel­ver­ket ing­en för­änd­ring, anlägg­ning­en ska all­tid ge betryg­gan­de säker­het.

För att ta reda på vad den svens­ka elsä­ker­hets­la­gen säger i frå­gan om per­son­skydds­bry­ta­re, vän­de vi oss till Elsäkerhetsverket.

– Föreskrifterna för hur elekt­ris­ka stark­ströms­an­lägg­ning­ar ska vara utför­da är så kal­la­de ram­fö­re­skrif­ter. Ramföreskrifterna är beskriv­na på en täm­li­gen över­gri­pan­de nivå men inne­hål­ler även någ­ra spe­ci­fi­ce­ra­de detaljkrav, säger Peter Lindberg som är Elinspektör på Elsäkerhetsverket.

Grundläggande säker­hets­krav är, bland annat att: ”En stark­ströms­an­lägg­ning ska vara utförd så att per­so­ner och hus­djur skyd­das mot elchock som kan upp­stå vid direkt berö­ring av spän­nings­fö­ran­de delar eller av utsat­ta delar som bli­vit spän­nings­fö­ran­de genom ett fel, det vill säga indi­rekt berö­ring”.

– Med and­ra ord ska det fin­nas skydd mot elchock, en vik­tig del i det­ta är att det finns skydds­ap­pa­ra­ter som auto­ma­tiskt från­kopp­lar mat­ning­en till fas­le­da­ren vid ett fel. Ett detaljkrav i före­skrif­ten ELSÄK-FS 2008:1 gäl­ler för anlägg­ning­ar i bygg­na­der som, bland annat, inrym­mer grund­sko­lor, för­sko­lor, fri­tids- eller dag­hem. I des­sa mil­jö­er ställs det krav på ett tilläggs­skydd för uttag med högst 16 A märk­ström i form av jord­fels­bry­ta­re med högst 30 mA mär­kut­lös­nings­ström, säger Peter Lindberg.

Peter Lindberg, Elinspektör på Elsäkerhetsverket.

Valfrihet framför krav

Föreskriften ger möj­lig­het till att väl­ja ett alter­na­tivt utfö­ran­de, kra­vet är att anlägg­ning­en ger minst lika god säker­het som om ett utfö­ran­de enligt före­skrift och rele­vant stan­dard. Men and­ra ord ges val­fri­het att till exem­pel instal­le­ra per­son­skydds­bry­ta­re i stäl­let för säk­ring och jord­fels­bry­ta­re.

– Men egent­li­gen är frå­gor om spe­ci­fi­ka tek­nik­val inte vår roll att besva­ra, Elsäkerhetsverket har det över­gri­pan­de ansva­ret för frå­gor som gäl­ler svensk lag­stift­ning och till­hö­ran­de före­skrif­ter. För att få ett mer spe­ci­fikt svar om var­för vi i Sverige inte använ­der per­son­skydds­bry­ta­re i sam­ma utsträck­ning som man gör i Norge ber jag att få hän­vi­sa till SEK Svensk Elstandard, säger Peter Lindberg.

En fråga om utrymme

SEK Svensk Elstandard är av rege­ring­en utsedd som svensk stan­dar­di­se­rings­or­ga­ni­sa­tion. De fast­stäl­ler svensk stan­dard inom det elektro­tek­nis­ka områ­det och det är de som ger ut Elinstallationsreglerna – SS 436 40 00.

– Våra Elinstallationsregler utgår från sam­ma euro­pas­tan­dard som Norge gör. Att ha en elcen­tral med jord­fels­bry­ta­re och dvärg­bry­ta­re är ju lika säkert som att ha en cen­tral med bara RCBO* (per­son­skydds­bry­ta­re reds. anm). Så det är upp till instal­la­tö­ren att väl­ja. Fördelen med vari­an­ten med RCBO är att fär­re delar kopp­las bort vid ett elfel.

Joakim Grafström arbe­tar med tek­nisk infor­ma­tion på SEK Svensk Elstandard.

Nackdelen är ju att RCBO är två­po­lig och där­för tar mer plats, säger Joakim Grafström som arbe­tar med tek­nisk infor­ma­tion på SEK Svensk Elstandard. Han fort­sät­ter:

– Att man i Norge gått över till RCBO tror jag beror på att deras dvärg­bry­ta­re all­tid är två­po­li­ga eftersom de använ­der två­fas­gruppled­ning­ar. Att gå över till RCBO blir allt­så en frå­ga om utrym­me i Sverige eftersom vi har enfas­gruppled­ning­ar och våra dvärg­bry­ta­re där­med är enpo­li­ga.

I Norge har skif­tet från dvärg­bry­ta­re till per­son­skydds­bry­ta­re inne­bu­rit en hel del jobb för instal­la­tö­rer­na.

– På den nors­ka mark­na­den säljs ett myc­ket stort antal per­son­skydds­bry­ta­re, kanske ett sju­siff­rigt antal om året. Eftersom mar­gi­na­ler­na är bätt­re på per­son­skydds­bry­ta­ren än vad de är på dvärg­bry­ta­ren har skif­tet gyn­nat instal­la­tö­rer­na sam­ti­digt som till­för­lit­lig­he­ten i vil­lor­na bli­vit bätt­re, säger Tore Bjørklund och tilläg­ger:

– Det finns fak­tiskt enpo­li­ga per­son­skydds­bry­ta­re på den eng­els­ka mark­na­den som kanske kan utveck­las till en pro­dukt som kan använ­das på den svens­ka mark­na­den i fram­ti­den.

* Personskyddsbrytare och per­son­skydds­au­to­mat är pro­dukt­be­näm­ning­ar som används i mark­nads­fö­ring. Joakim använ­der den stan­dar­di­se­ra­de ter­men RCBO, vil­ken bety­der jord­fels­bry­ta­re med inbyggt över­ströms­skydd (Residual Current Breaker with Overcurrent pro­tec­tion).

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

KNX är redo för framtiden

Hur fun­kar KNX och integ­ra­tio­nen av IoT? Det finns två sätt att göra det på i dag: via gate­ways från en av de många KNX-till­ver­kar­na eller via KNX Web Services, lös­ning­en från KNX Association.

Läs artikel »

Installatörens ansvar och cybersäkerhet

Åsa Schwarz är IT-säker­hetskon­sult på Knowit delar med sig av sina insik­ter kring cyber­sä­ker­het i instal­la­törs­bran­schen.

Läs artikel »

Kan värderingar påverka bolagets resultat?

Tydliga vär­de­ring­ar är avgö­ran­de för hur che­fer och före­tag utveck­las. Dels för att det är eko­no­miskt gynn­samt men ock­så för att per­so­na­len stan­nar kvar läng­re på såda­na bolag. Företagscoachen Catharina Sjögren Froborg delar med sig av sina insik­ter kring ett vär­destyrt före­tag.

Läs artikel »

Miljarder sammankopplade apparater

Iot (inter­net of things) har fun­nits i decen­ni­er men det är främst under de senas­te åren det verk­li­ga genom­brot­tet kom­mit och ännu stör­re kom­mer det bli.

Läs artikel »

Robotarnas intrång i byggbranschen

Prefabricerade hus, auto­ma­ti­se­ra­de arbets­pro­ces­ser och öka­de sam­hälls­klyf­tor. Så ser fram­ti­den ut enligt mark­nads­a­na­ly­ti­ker Bengt Henricson på Prognoscentret. Frågan är hur des­sa sam­hälls­för­änd­ring­ar kom­mer påver­ka instal­la­törs­bran­schen.

Läs artikel »

Därför är svenskarna skeptiska till det smarta hemmet

Fastighetsbolaget Swebostad sat­sat på smar­ta hem-lös­ning­ar i sina bostä­der och tror på en stark utveck­ling inom seg­men­tet. Samtidigt upp­ger majo­ri­tet av svens­kar­na att de inte vill ha fler upp­kopp­la­de pry­lar i sina hem.

Läs artikel »