Därför blev personskyddsbrytaren standard i Norge

I Norge har personskyddsbrytaren i stort sett ersatt dvärgbrytaren. Vi vände oss till Elsäkerhetsverket och SEK Svensk Elstandard för att ta reda på varför svensk installationskultur inte gått samma väg tillmötes.

Tore Bjørklund, tek­nisk chef på Hager i Norge.
Övergången till per­son­skydds­bry­ta­re beror på en rad fak­to­rer som påver­kat instal­la­tions­kul­tu­ren i vårt grann­land i väs­ter. Under tidigt 90-tal till­kom ett all­mänt krav om att van­li­ga kon­su­men­ter ska skyd­das mot far­li­ga berö­rings­spän­ning­ar vid fel upp till <50V AC eller 120 V DC. För att upp­fyl­la det­ta kräv­des att en jord­fels­bry­ta­re med 30 mA utlös­nings­ström var anslu­ten till instal­la­tio­nen.

– Med fler norm­pro­duk­ter, kon­kur­rens och redu­ce­ra­de pri­ser blev det efter någ­ra år hög­re tryck på att mins­ka kon­se­kven­ser­na av oav­sikt­lig avstäng­ning på grund av pro­dukt­fel och sli­tage. Detta led­de till att det i prak­ti­ken blev krav på upp­del­ning av instal­la­tio­ner, fle­ra jord­fels­bry­ta­re och grup­per. Så när per­son­skydds­bry­ta­ren kom ut på den nors­ka mark­na­den runt 2003 fick den ett enormt genom­slag, säger Tore Bjørklund som är tek­nisk chef på Hager i Norge. Han fort­sät­ter:

– I Sverige har ni lik­nan­de lagar, det som skil­jer är helt enkelt kul­tu­ren. I en van­lig vil­la har ni 10–15 dvärg­bry­ta­re och en jord­fels­bry­ta­re. Här i Norge har vi istäl­let 10–15 per­son­skydds­bry­ta­re som rea­ge­rar på oli­ka belast­ning­ar. Enligt oss ökar det säker­he­ten och till­för­lit­lig­he­ten.

Den nya elsäkerhetslagen

Den 1 juli 2017 träd­de en ny elsä­ker­hets­lag i kraft i Sverige. Reglerna som tidi­ga­re fanns i, bland annat, ella­gen, stark­ströms­för­ord­ning­en och elin­stal­la­törs­för­ord­ning­en finns nu i en och sam­ma elsä­ker­hets­lag. Ett över­gri­pan­de krav i regel­ver­ket är att elan­lägg­ning­ar­na ska ge betryg­gan­de säker­het mot per­son­ska­da och saks­kad, det ställs ock­så sär­skil­da krav på den som yrkes­mäs­sigt ska utfö­ra elin­stal­la­tions­ar­be­te. När det gäl­ler anlägg­nings­in­ne­ha­va­rens ansvar inne­bär det nya regel­ver­ket ing­en för­änd­ring, anlägg­ning­en ska all­tid ge betryg­gan­de säker­het.

För att ta reda på vad den svens­ka elsä­ker­hets­la­gen säger i frå­gan om per­son­skydds­bry­ta­re, vän­de vi oss till Elsäkerhetsverket.

– Föreskrifterna för hur elekt­ris­ka stark­ströms­an­lägg­ning­ar ska vara utför­da är så kal­la­de ram­fö­re­skrif­ter. Ramföreskrifterna är beskriv­na på en täm­li­gen över­gri­pan­de nivå men inne­hål­ler även någ­ra spe­ci­fi­ce­ra­de detaljkrav, säger Peter Lindberg som är Elinspektör på Elsäkerhetsverket.

Grundläggande säker­hets­krav är, bland annat att: ”En stark­ströms­an­lägg­ning ska vara utförd så att per­so­ner och hus­djur skyd­das mot elchock som kan upp­stå vid direkt berö­ring av spän­nings­fö­ran­de delar eller av utsat­ta delar som bli­vit spän­nings­fö­ran­de genom ett fel, det vill säga indi­rekt berö­ring”.

– Med and­ra ord ska det fin­nas skydd mot elchock, en vik­tig del i det­ta är att det finns skydds­ap­pa­ra­ter som auto­ma­tiskt från­kopp­lar mat­ning­en till fas­le­da­ren vid ett fel. Ett detaljkrav i före­skrif­ten ELSÄK-FS 2008:1 gäl­ler för anlägg­ning­ar i bygg­na­der som, bland annat, inrym­mer grund­sko­lor, för­sko­lor, fri­tids- eller dag­hem. I des­sa mil­jö­er ställs det krav på ett tilläggs­skydd för uttag med högst 16 A märk­ström i form av jord­fels­bry­ta­re med högst 30 mA mär­kut­lös­nings­ström, säger Peter Lindberg.

Peter Lindberg, Elinspektör på Elsäkerhetsverket.

Valfrihet framför krav

Föreskriften ger möj­lig­het till att väl­ja ett alter­na­tivt utfö­ran­de, kra­vet är att anlägg­ning­en ger minst lika god säker­het som om ett utfö­ran­de enligt före­skrift och rele­vant stan­dard. Men and­ra ord ges val­fri­het att till exem­pel instal­le­ra per­son­skydds­bry­ta­re i stäl­let för säk­ring och jord­fels­bry­ta­re.

– Men egent­li­gen är frå­gor om spe­ci­fi­ka tek­nik­val inte vår roll att besva­ra, Elsäkerhetsverket har det över­gri­pan­de ansva­ret för frå­gor som gäl­ler svensk lag­stift­ning och till­hö­ran­de före­skrif­ter. För att få ett mer spe­ci­fikt svar om var­för vi i Sverige inte använ­der per­son­skydds­bry­ta­re i sam­ma utsträck­ning som man gör i Norge ber jag att få hän­vi­sa till SEK Svensk Elstandard, säger Peter Lindberg.

En fråga om utrymme

SEK Svensk Elstandard är av rege­ring­en utsedd som svensk stan­dar­di­se­rings­or­ga­ni­sa­tion. De fast­stäl­ler svensk stan­dard inom det elektro­tek­nis­ka områ­det och det är de som ger ut Elinstallationsreglerna – SS 436 40 00.

– Våra Elinstallationsregler utgår från sam­ma euro­pas­tan­dard som Norge gör. Att ha en elcen­tral med jord­fels­bry­ta­re och dvärg­bry­ta­re är ju lika säkert som att ha en cen­tral med bara RCBO* (per­son­skydds­bry­ta­re reds. anm). Så det är upp till instal­la­tö­ren att väl­ja. Fördelen med vari­an­ten med RCBO är att fär­re delar kopp­las bort vid ett elfel.

Joakim Grafström arbe­tar med tek­nisk infor­ma­tion på SEK Svensk Elstandard.

Nackdelen är ju att RCBO är två­po­lig och där­för tar mer plats, säger Joakim Grafström som arbe­tar med tek­nisk infor­ma­tion på SEK Svensk Elstandard. Han fort­sät­ter:

– Att man i Norge gått över till RCBO tror jag beror på att deras dvärg­bry­ta­re all­tid är två­po­li­ga eftersom de använ­der två­fas­gruppled­ning­ar. Att gå över till RCBO blir allt­så en frå­ga om utrym­me i Sverige eftersom vi har enfas­gruppled­ning­ar och våra dvärg­bry­ta­re där­med är enpo­li­ga.

I Norge har skif­tet från dvärg­bry­ta­re till per­son­skydds­bry­ta­re inne­bu­rit en hel del jobb för instal­la­tö­rer­na.

– På den nors­ka mark­na­den säljs ett myc­ket stort antal per­son­skydds­bry­ta­re, kanske ett sju­siff­rigt antal om året. Eftersom mar­gi­na­ler­na är bätt­re på per­son­skydds­bry­ta­ren än vad de är på dvärg­bry­ta­ren har skif­tet gyn­nat instal­la­tö­rer­na sam­ti­digt som till­för­lit­lig­he­ten i vil­lor­na bli­vit bätt­re, säger Tore Bjørklund och tilläg­ger:

– Det finns fak­tiskt enpo­li­ga per­son­skydds­bry­ta­re på den eng­els­ka mark­na­den som kanske kan utveck­las till en pro­dukt som kan använ­das på den svens­ka mark­na­den i fram­ti­den.

* Personskyddsbrytare och per­son­skydds­au­to­mat är pro­dukt­be­näm­ning­ar som används i mark­nads­fö­ring. Joakim använ­der den stan­dar­di­se­ra­de ter­men RCBO, vil­ken bety­der jord­fels­bry­ta­re med inbyggt över­ströms­skydd (Residual Current Breaker with Overcurrent pro­tec­tion).

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Sju steg till vass projektledning enligt Bravida

Alla inblan­da­de vill att pro­jekt ska bli lyc­ka­de och lön­sam­ma – och för att nå dit krävs att pro­jekt­led­ning­en sit­ter som den ska. Hampus Hellgren, pro­jekt­le­da­re på Bravida, har varit i bran­schen i över tju­go år, de senas­te tio som pro­jekt­le­da­re. Här bju­der han på sina bäs­ta tips.

Läs artikel »

När hemmets prylar byter sida

I sep­tem­ber 2016 slog Mirai till. En rekord­stor över­be­last­ning­s­at­tack med kapa­de IT-pry­lar som sat­te sto­ra delar av inter­net ur balans. Cybersäkerhetsexperten Jonas Lejon, med bak­grund inom FRA och Försvarsmakten, hjäl­per oss att ta reda på hur KNX-system står sig mot lik­nan­de attac­ker.

Läs artikel »

Så löste Midroc den pressade tidsplanen

Midroc har anli­tats som el-ent­re­pre­nör när NCC byg­ger ut Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Det som utmär­ker pro­jek­tet är den pres­sa­de tids­pla­nen. För att effek­ti­vi­se­ra föreslog Midroc att kanal­sy­ste­men skul­le vara för­mon­te­ra­de innan de anlän­de till byg­get.

Läs artikel »

The Carpenters – byggfirman som håller tiden

Byggfirman The Carpenters i Göteborg har hit­tat ett arbets­sätt som upp­skat­tas av kun­der­na. Det gör att de blir kla­ra på utsatt tid och till utlo­vat pris. Något säll­synt i bran­schen. Därför är de ock­så myc­ket upp­skat­ta­de av kun­der­na. Men hur gör de…?

Läs artikel »

Sömnbrist skapar stressade medarbetare

Aktuell forsk­ning pekar på att när vi gör saker ofta spe­lar lika stor roll som vad eller hur vi gör dem. Vi sat­te oss ner med John Axelsson från Stressforskningsinstitutet och pra­ta­de om män­ni­skans inter­na bio­lo­gis­ka kloc­ka och hur man som före­tags­le­da­re kan före­byg­ga stress bland sina anställ­da.

Läs artikel »

Microgrid – det lokala elnät du bör ha koll på

Allt fler aktö­rer väl­jer att byg­ga fri­ståen­de ener­gi­nät, så kal­la­de microgrids, som gör använ­da­ren mind­re bero­en­de av extern ener­gi­till­för­sel. Vi pra­ta­de med Per Löveryd, inno­va­tions­sam­ord­na­re på Akademiska hus, som dri­ver den stor­ska­li­ga microgri­den FED på Chalmers i Göteborg.

Läs artikel »
sit tempus elit. amet, adipiscing leo. ut vulputate, dolor quis, Lorem

Den här sidan använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen. Genom att fortsätta använda webbsidan godkänner du detta. Du kan gå in under säkerhetsinställningarna i din webbläsare och välja att rensa cookies eller helt stänga av dem. Läs mer om vår policy här.

Pin It on Pinterest