Det går dåligt för byggbranschen. Inte när det gäller omsättning – som bekant har det byggts massor de senaste decennierna. Men när det gäller produktivitet och lönsamhet har man i många år stått och stampat på samma fläck. Mikael Anjou, tidigare vd på flera av bolagen i Einar Mattsson-gruppen, belyser branschens grundläggande problem i sin bok.
Boken ”Den ineffektiva byggbranschen” (Ekerlids förlag, 2019) är skriven för att vara ett debattinlägg om i vilken riktning branschen bör gå i framtiden.
– Det är inte på något sätt någon uppgörelse med något enskilt bolag eller ens med branschen som helhet. Folk vill göra ett bra jobb. Men branschen är fast i strukturer som gör att den inte utvecklas. Vi kommer inte framåt. Och med tanke på att det är Sveriges största bransch, och att den i kombination med fastighetsbranschen står för störst utsläpp, så är det ett stort problem, säger Mikael Anjou.
Han menar att medan andra branscher har gjort stora framsteg när det gäller lönsamhet kräver byggbranschen lika mycket resurser i dag som för 20 år sen.
– Byggkostnaderna har mer än fördubblats på 20 år. Bara kvalitetsproblemen kostar enligt Boverket 100 miljarder kronor om året. Andra branscher får ut allt mer med mindre resurser, medan vi får ut allt mindre med mer resurser. Orsaken till det tror jag är en kombination av många faktorer, säger Mikael Anjou.
I sin bok pekar han ut framför allt fyra faktorer som påverkar, och den första av dem är alla regleringar. Dels är regelverket ofta snårigt, vilket gör att man ofta tvingas jobba för att följa reglerna och inte för kundernas bästa. Dels tolkar kommunerna byggreglerna på olika sätt och ställer ofta särkrav.
– Det betyder att varje projekt blir unikt, så man inte kan ta med sig lärdomar från tidigare byggen. Det blir inga samordningseffekter. Relaterat till detta är också att branschen är låst i sin syn på ansvar och risk: risk är en konstant som ska fördelas, snarare än minimeras, säger Mikael Anjou.
Den andra faktorn är vad han kallar ”upphandlingssjukan” – tendensen att konkurrensutsätta alla projekt.
– Det har bland annat till följd att man genom att byta entreprenör och personal mellan varje projekt inte heller här får med sig några lärdomar från tidigare byggen. Upphandlingarna leder också till att man pressar timpriserna så mycket att man får använda påslag på materielen för att kompensera. Man kommer in i en snurra som driver produktiviteten åt fel håll, säger Mikael Anjou.
En tredje faktor är strukturer i underentreprenörsledet, och inte minst el- och VVS-branscherna med kickbacks i grossistledet, alldeles för stora materialpåslag och snedvridna rabattsystem.
– Jag har stött på så höga rabatter som 97 procent. Det är ju varken rimligt eller sunt.
Den fjärde och sista faktorn som hindrar byggbranschens utveckling är kollektivavtalen.
– De är alldeles förlegade och har i princip inte ändrats sedan slutet av 1980-talet, när förutsättningarna var helt annorlunda än idag. I avtalen finns till exempel inga incitament för kompetensutveckling. En elektriker som också vill bli snickare får först gå som lärling i flera år till 80 procents lön, men får inget som helst lönepåslag när han eller hon är färdigutbildad. Trots att det är något som kan vara bra både för personen i sig, och för firman den jobbar på, säger Mikael Anjou.
Hur problemen inom branschen kan lösas menar Mikael Anjou ser olika ut beroende på var i kedjan man jobbar, men han gör några övergripande funderingar.
– De flesta förändringarna bör komma från beställarleden, för det är de som har mest att vinna. Men jag tror att både politiker, företagare och branschorganisationer behöver arbeta för att attackera strukturerna. Det behövs enklare byggregler som fokuserar på det som är viktigt, och de kommunala särkraven måste minska – hus som funkar i Alingsås måste i princip också funka i Botkyrka. Arbetsmarknadsparterna behöver få fram ett nytt, modernt kollektivavtal och satsa på att rekrytera in unga människor i branschen, säger Mikael Anjou.
Han är ändå optimistisk, och menar att det faktiskt finns en stark vilja att förändras i branschen.
– Det har varit en enorm produktionstakt de senaste åren, och då har det varit naturligt att man har fokuserat mer på volymerna. Men nu när konjunkturen håller på att vända kommer det att bli allt mer intressant att arbeta med effektivitetsfrågor.
Dela artikeln om du gillade den!
Fler artiklar om byggbransch, framtiden, lönsamhet m.m.
Förslag på mer läsning
Färre arbetsskador med mikropauser
Sofia Billger är legitimerad fysioterapeut. För Hager Magasin förklarar hon hur överbelastningsskador hos de anställda kan förhindras och hur man som arbetsgivare bör tänka kring planerade och spontana pauser.
Läs artikel »Kampen om morgondagens smarta produkter
Sakernas internet (IoT) ger oss smarta lösningar. Denver i USA utvecklar smarta samhällsfunktioner. Amazon öppnar en smart butik där du bara tar det du vill ha och får räkning hem. Och Uber experimenterar med en smart drönartaxi. Men vad avgör om användning av IoT är smart eller inte? Emma Estborn på inUse hjälper oss att ta reda på vad en smart produkt bör uppfylla för att bli framgångsrik.
Läs artikel »Projektpackade leveranser sparar tid och pengar
Vid omfattande installationer på stora byggen blir logistiken, när det gäller försörjning av material och verktyg, enormt viktig. Risken för svinn och fel när man hanterar stora lager är alltid stor. Den risken kan minskas genom att utnyttja projektpackade leveranser med precis det som behövs för dagen.
Läs artikel »Prefabricerade trähus – en framtidsspaning
Kort byggtid, mindre klimatpåverkan och lägre kostnader; det finns flera saker som talar för prefabhus i trä. Alingsåshem har provat metoden och ser stora möjligheter.
Läs artikel »Hemautomation för villakunder
ISO-standarden KNX fyller 29 år i år. Störst genomslag har den fått i kommersiella fastigheter, men enklare KNX-paket har gjort att en del villaägare intresserat sig för tekniken. Håkan Pettersson premiärinstallerade nyligen en KNX-lösning i en villa, nu tror han att förfrågningarna från villakunder kommer öka.
Läs artikel »