Byggbranschen står och stampar

Det går dåligt för byggbranschen. Inte när det gäller omsättning – som bekant har det byggts massor de senaste decennierna. Men när det gäller produktivitet och lönsamhet har man i många år stått och stampat på samma fläck. Mikael Anjou, tidigare vd på flera av bolagen i Einar Mattsson-gruppen, belyser branschens grundläggande problem i sin bok.

Boken ”Den inef­fek­ti­va bygg­bran­schen” (Ekerlids för­lag, 2019) är skri­ven för att vara ett debat­tin­lägg om i vil­ken rikt­ning bran­schen bör gå i framtiden.

Mikael Anjou, tidi­ga­re vd på fle­ra av bola­gen i Einar Mattsson-gruppen

– Det är inte på något sätt någon upp­gö­rel­se med något enskilt bolag eller ens med bran­schen som hel­het. Folk vill göra ett bra jobb. Men bran­schen är fast i struk­tu­rer som gör att den inte utveck­las. Vi kom­mer inte fram­åt. Och med tan­ke på att det är Sveriges störs­ta bransch, och att den i kom­bi­na­tion med fas­tig­hets­bran­schen står för störst utsläpp, så är det ett stort pro­blem, säger Mikael Anjou.

Han menar att medan and­ra bran­scher har gjort sto­ra fram­steg när det gäl­ler lön­sam­het krä­ver bygg­bran­schen lika myc­ket resur­ser i dag som för 20 år sen.

– Byggkostnaderna har mer än för­dubb­lats på 20 år. Bara kva­li­tets­pro­ble­men kos­tar enligt Boverket 100 mil­jar­der kro­nor om året. Andra bran­scher får ut allt mer med mind­re resur­ser, medan vi får ut allt mind­re med mer resur­ser. Orsaken till det tror jag är en kom­bi­na­tion av många fak­to­rer, säger Mikael Anjou.

I sin bok pekar han ut fram­för allt fyra fak­to­rer som påver­kar, och den förs­ta av dem är alla regle­ring­ar. Dels är regel­ver­ket ofta snå­rigt, vil­ket gör att man ofta tving­as job­ba för att föl­ja reg­ler­na och inte för kun­der­nas bäs­ta. Dels tol­kar kom­mu­ner­na bygg­reg­ler­na på oli­ka sätt och stäl­ler ofta särkrav.

– Det bety­der att var­je pro­jekt blir unikt, så man inte kan ta med sig lär­do­mar från tidi­ga­re byg­gen. Det blir inga sam­ord­nings­ef­fek­ter. Relaterat till det­ta är ock­så att bran­schen är låst i sin syn på ansvar och risk: risk är en kon­stant som ska för­de­las, sna­ra­re än mini­me­ras, säger Mikael Anjou.

Den and­ra fak­torn är vad han kal­lar ”upp­hand­lings­sju­kan” – ten­den­sen att kon­kur­rens­ut­sät­ta alla projekt.

– Det har bland annat till följd att man genom att byta ent­re­pre­nör och per­so­nal mel­lan var­je pro­jekt inte hel­ler här får med sig någ­ra lär­do­mar från tidi­ga­re byg­gen. Upphandlingarna leder ock­så till att man pres­sar tim­pri­ser­na så myc­ket att man får använ­da påslag på mate­ri­e­len för att kom­pen­se­ra. Man kom­mer in i en snur­ra som dri­ver pro­duk­ti­vi­te­ten åt fel håll, säger Mikael Anjou.

En tred­je fak­tor är struk­tu­rer i unde­rent­re­pre­nörs­le­det, och inte minst el- och VVS-bran­scher­na med kick­backs i gros­sist­le­det, all­de­les för sto­ra mate­ri­alpåslag och sned­vrid­na rabattsystem.

– Jag har stött på så höga rabat­ter som 97 pro­cent. Det är ju var­ken rim­ligt eller sunt.

Den fjär­de och sista fak­torn som hind­rar bygg­bran­schens utveck­ling är kollektivavtalen.

– De är all­de­les för­le­ga­de och har i prin­cip inte änd­rats sedan slu­tet av 1980-talet, när för­ut­sätt­ning­ar­na var helt annorlun­da än idag. I avta­len finns till exem­pel inga inci­ta­ment för kom­pe­tens­ut­veck­ling. En elekt­ri­ker som ock­så vill bli snic­ka­re får först gå som lär­ling i fle­ra år till 80 pro­cents lön, men får ing­et som helst löne­påslag när han eller hon är fär­dig­ut­bil­dad. Trots att det är något som kan vara bra både för per­so­nen i sig, och för fir­man den job­bar på, säger Mikael Anjou.

 

Boken ”Den inef­fek­ti­va bygg­bran­schen” (Ekerlids för­lag, 2019) är skri­ven för att vara ett debat­tin­lägg om i vil­ken rikt­ning bran­schen bör gå i framtiden.

Hur pro­ble­men inom bran­schen kan lösas menar Mikael Anjou ser oli­ka ut bero­en­de på var i ked­jan man job­bar, men han gör någ­ra över­gri­pan­de funderingar.

– De fles­ta för­änd­ring­ar­na bör kom­ma från bestäl­lar­le­den, för det är de som har mest att vin­na. Men jag tror att både poli­ti­ker, före­ta­ga­re och bransch­or­ga­ni­sa­tio­ner behö­ver arbe­ta för att attac­ke­ra struk­tu­rer­na. Det behövs enkla­re bygg­reg­ler som foku­se­rar på det som är vik­tigt, och de kom­mu­na­la särkra­ven mås­te mins­ka – hus som fun­kar i Alingsås mås­te i prin­cip ock­så fun­ka i Botkyrka. Arbetsmarknadsparterna behö­ver få fram ett nytt, modernt kol­lek­tivav­tal och sat­sa på att rekry­te­ra in unga män­ni­skor i bran­schen, säger Mikael Anjou.
Han är ändå opti­mis­tisk, och menar att det fak­tiskt finns en stark vil­ja att för­änd­ras i branschen.

– Det har varit en enorm pro­duk­tions­takt de senas­te åren, och då har det varit natur­ligt att man har foku­se­rat mer på voly­mer­na. Men nu när kon­junk­tu­ren hål­ler på att vän­da kom­mer det att bli allt mer intres­sant att arbe­ta med effektivitetsfrågor.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Färre arbetsskador med mikropauser

Sofia Billger är legi­ti­me­rad fysi­o­te­ra­peut. För Hager Magasin för­kla­rar hon hur över­be­last­nings­ska­dor hos de anställ­da kan för­hind­ras och hur man som arbets­gi­va­re bör tän­ka kring pla­ne­ra­de och spon­ta­na pauser.

Läs artikel »

Kampen om morgondagens smarta produkter

Sakernas inter­net (IoT) ger oss smar­ta lös­ning­ar. Denver i USA utveck­lar smar­ta sam­hälls­funk­tio­ner. Amazon öpp­nar en smart butik där du bara tar det du vill ha och får räk­ning hem. Och Uber expe­ri­men­te­rar med en smart drönar­taxi. Men vad avgör om använd­ning av IoT är smart eller inte? Emma Estborn på inUse hjäl­per oss att ta reda på vad en smart pro­dukt bör upp­fyl­la för att bli framgångsrik.

Läs artikel »

Projektpackade leveranser sparar tid och pengar

Vid omfat­tan­de instal­la­tio­ner på sto­ra byg­gen blir logisti­ken, när det gäl­ler för­sörj­ning av mate­ri­al och verk­tyg, enormt vik­tig. Risken för svinn och fel när man han­te­rar sto­ra lager är all­tid stor. Den ris­ken kan mins­kas genom att utnytt­ja pro­jekt­pac­ka­de leve­ran­ser med pre­cis det som behövs för dagen.

Läs artikel »
Leo Johnson

Energins framtid

Hur ska vi tän­ka om ener­gins fram­tid och vil­ka kon­kre­ta exem­pel på lös­ning­ar finns idag och i framtiden?

Läs artikel »

Prefabricerade trähus – en framtidsspaning

Kort bygg­tid, mind­re kli­mat­på­ver­kan och läg­re kost­na­der; det finns fle­ra saker som talar för pre­fab­hus i trä. Alingsåshem har pro­vat meto­den och ser sto­ra möjligheter.

Läs artikel »

Hemautomation för villakunder

ISO-stan­dar­den KNX fyl­ler 29 år i år. Störst genom­slag har den fått i kom­mer­si­el­la fas­tig­he­ter, men enkla­re KNX-paket har gjort att en del vil­laä­ga­re intres­se­rat sig för tek­ni­ken. Håkan Pettersson pre­miärinstal­le­ra­de nyli­gen en KNX-lös­ning i en vil­la, nu tror han att för­fråg­ning­ar­na från vil­la­kun­der kom­mer öka. 

Läs artikel »