Att slå på strömmen i Sverige och utomlands

Hur kommer det sig att strömbrytare och eluttag ser så annorlunda ut när du är utomlands? Den frågan har Hagers designchef Erwin van Handenhoven funderat en hel del på. I den här texten berättar han om hur elektriker och olika kulturer format elinstallationerna i andra delar av världen.

Du kom­mer kanske ihåg när du som barn var på semes­ter utom­lands och det inte bara var maten som såg annorlun­da ut, utan ock­så lamp­knap­par­na? Om du minns det så har du stött på ett feno­men som sträc­ker sig myc­ket läng­re bak­åt i tiden och över ett stör­re geo­gra­fiskt områ­de än du kan före­stäl­la dig. Den där kons­ti­ga lamp­knap­pen avspeg­lar en viss kul­tur, sak­kun­ska­pen hos kul­tu­ren och alla oli­ka kom­po­nen­ter som gjor­de dess el unik. För enkel­he­tens skull defi­ni­e­rar vi kul­tur som ”sät­tet som vi gör saker och ting på här”. Sättet som vi bru­ka­de göra saker och ting på förr i tiden har en enorm inver­kan på hur vi gör saker och ting i dag. Vi i egen­skap av en stor till­ver­ka­re läg­ger ner myc­ket av vår tid på att för­stå hur allt häng­er ihop! Men låt oss kom­ma med lite bak­grunds­in­for­ma­tion och kon­text först.

Hagers design­chef Erwin van Handenhoven

El är likadan överallt, visst?

Den ström­mar in likt magi via kab­lar och du ska inte peta på en led­ning. Det är något som vi alla har fått lära oss.

El är dock inte lika­dan över­allt. Eller ja, den är det och den är det inte, och det finns histo­ris­ka orsa­ker till var­för det är så. Tänk på stan­dar­den för det brit­tis­ka sam­väl­det och dess räck­vidd, eller på den ame­ri­kans­ka stan­dar­den; båda två gjor­de fram­steg när bygg­nads­tek­ni­ken för­bätt­ra­des. Andra fak­to­rer såsom kli­mat och bygg­nads­stil och ‑mate­ri­al spe­la­de ock­så en myc­ket vik­tig roll (och fort­sät­ter att göra ännu i dag).  Tänk bara på skill­na­der­na mel­lan trä, betong, tegel, stål och glas. I bör­jan täv­la­de många ban­bry­tan­de elbo­lag om att vin­na mark­nads­till­trä­de eller till och med ska­pa sin egen mark­nad. Det var san­ner­li­gen en skön ny värld.

En lokal berättelse

Men låt oss bac­ka ban­det lite. År 1880 kom elen in i våra hem, men det tog 70 år att anslu­ta de fles­ta euro­pe­is­ka gator. Tillgången på el drevs på av tusen­tals pri­vat­per­so­ner som alla hade sina egna idéer om hur det skul­le göras.  Så redan i det här ske­det kan vi urskil­ja loka­la skill­na­der och grun­den för stil och inno­va­tion bör­ja­de läg­gas. Idén om ”för­en­lig­het” befann sig i sin lin­da och det­ta sam­mel­su­ri­um av hop­ko­ka­de till­vä­ga­gångs­sätt har rul­lat vida­re. Det var först efter 1945 som elen verk­li­gen kom till sin rätt. Under de påföl­jan­de åren, med hög befolk­nings­till­växt, gjor­des enor­ma inve­ste­ring­ar i infra­struk­tu­ren och med tiden såd­des frö­na för fram­ti­dens nor­mer och stan­dar­der. Samarbete kun­de anas i luften.

En internationell berättelse

Samma expan­sion åter­speg­la­des i de snabb­väx­an­de efter­krigs­ti­da eko­no­mi­er­na värl­den runt, men olik­he­ter fort­sat­te att upp­stå i takt med att elekt­ri­ker­na för­fi­na­de sina egna kul­tu­rellt beting­a­de meto­der (det vill säga sina vanor) gäl­lan­de elin­fra­struk­tur. Hur är kon­duk­ti­vi­tet, led­ning­ar – är det stelt eller flex­i­belt? Svaren på des­sa frå­gor avgjor­da vil­ka verk­tyg som till­ver­ka­des. Och elekt­ri­ker­na kläd­de sig på oli­ka sätt; vis­sa i ove­rall, and­ra i jeans. Var alla elekt­ri­ker stö­ki­ga eller är det bara en urban myt? Det här är ett kul ämne att dis­ku­te­ra med vän­ner från oli­ka delar av värl­den. En sak är dock säker, alla gjor­de saker och ting på sitt eget sätt.

Från 1950-talet fram till i dag har ökat väl­stånd och befolk­nings­mängd dri­vit på beho­vet av el och sät­tet att till­ver­ka den på. Allt från kol‑, vat­ten­kraft och die­sel till kärn­kraft, vind- och sole­ner­gi – alla har de för­sökt att till­go­do­se den ökan­de efter­frå­gan. De sist­nämn­da fak­to­rer­na kom­mer att spe­la en avgö­ran­de roll i hur elen kom­mer att utveck­las under de kom­man­de 70 åren. Men vi går hän­del­ser­na i förväg …

Elens tidevarv … och elektrikernas!

Vi kan före­stäl­la oss hur de tidi­ga­re nämn­da sce­na­ri­er­na hade utveck­lats om glo­ba­li­se­ring­en ald­rig hade skett – var­je land skul­le ha gått sin egen väg, vil­ket hade fått radi­kalt oli­ka följ­der. I Europa blev där­e­mot and­ra fak­to­rer avgö­ran­de, såsom grun­dan­det av den euro­pe­is­ka gemen­ska­pen (EG). Vid det laget som EG bli­vit EU hade vi instif­tat inter­na­tio­nel­la stan­dar­der och nor­mer. Men de kul­tu­rel­la skill­na­der­na för hur vi när­mar oss allt som har att göra med eldis­tri­bu­tion hål­ler i sig än i dag. I Portugal hit­tar du elcen­tra­len i var­dags­rum­met och när hus byggs i Australien är elcen­tra­len det förs­ta som instal­le­ras och själ­va huset byggs runt den. I Nederländerna har de ett tek­nik­rum. Döljer vi var elen kom­mer ifrån eller visar vi det? Hus eller lägen­het? Det är så många oli­ka fak­to­rer i omlopp.

”Imagine all the people”

Precis som The Beatles bör­ja­de män­ni­skor röra på sig mer. Mycket myc­ket mer. Det är nu som upp­fatt­ning­ar om säker­het och design verk­li­gen blir avgö­ran­de. Tyska elekt­ri­ker gil­la­de att instal­le­ra metall­ra­mar runt ström­bry­tar­na och ansåg att det var bil­ligt att använ­da plast! I Frankrike var det istäl­let plast som gäll­de, eftersom slu­tan­vän­da­ren viss­te att metall är ledan­de och tänk­te på chock­ris­ken. Därför blev instal­la­tions­de­vi­sen ”plast är kung” även om metall­ra­mar är pre­cis lika säk­ra. Dagens blan­da­de lös­ning­ar med både metall och plast kan nå en bre­da­re publik. Med jet­pla­nens ankomst sked­de en för­flytt­ning från natio­nellt till inter­na­tio­nellt tän­kan­de i takt med att idéer rör­de på sig mel­lan län­der­na. Skulle det vara möj­ligt att expor­te­ra elkul­tur? Fanns det en efter­frå­gan på coo­la nya pro­duk­ter från utlan­det? Fungerade de och var de säk­ra att använ­da? I nulä­get har vi kom­mit över­ens om nor­mer och stan­dar­der, så en del av des­sa frå­gor har besvarats.

En sak har alla elekt­ri­ker dock gemen­samt, de har tra­di­tio­nellt sett varit en var­sam yrkes­grupp oav­sett land. De är över­ens om att det oftast är bäst att hål­la sig till beprö­va­de meto­der för att vara på den säk­ra sidan. Det är de inte ensam­ma om. I de fles­ta län­der är alla par­ter i dis­tri­bu­tions­ked­jan ifrå­ga­sät­tan­de, inklu­si­ve gros­sis­ter, slu­tan­vän­da­re och för­säl­ja­re. Det är en utma­ning för desig­nern att hit­ta de sätt som får alla inblan­da­de att tes­ta säk­ra nya saker och över­ty­ga kun­der­na om tek­ni­kens fram­steg och vad man har att erbjuda.

Slutanvändaren är en nörd

De tek­niskt kun­ni­ga slu­tan­vän­dar­na och före­tags­in­stal­la­tö­rer­na är de som kän­ner till vad som är tek­niskt möj­ligt. De vet redan hur de max­i­me­rar poten­ti­a­len hos våra pro­duk­ter i sina liv, anting­en hem­ma eller på job­bet. De ser expan­sions­möj­lig­he­ter­na för elektro­tek­nik; från för­ny­ba­ra ener­gikäl­lor till hem­au­to­ma­tion, stil­säk­ra till­be­hör och lös­ning­ar för lag­ring. Den beläs­ta och ofta beres­ta kun­den är nu öppen för ”tek­ni­kens under” eftersom tek­nik ger dem hög­klas­si­ga pro­duk­ter som för­bätt­rar deras liv. De som tidigt bör­jar säl­ja skräd­dar­syd­da lös­ning­ar kom­mer att vara fram­gångs­ri­ka. Kanske kan des­sa indi­vi­der ock­så räk­nas till det ökan­de anta­let ”pro­su­men­ter” som nu är en del av elbran­schen, det vill säga män­ni­skor som pro­du­ce­rar och kon­su­me­rar el via för­ny­ba­ra resur­ser såsom sol­pa­ne­ler och till­sam­mans med en anord­ning för lag­ring av el till och med kan säl­ja sin över­skotts­el till nätet.

Men trots dyli­ka inno­va­tio­ner rör saker och ting på sig lång­samt när det gäl­ler el. Sakta men säkert är mot­tot. För de fles­ta män­ni­skor, både slu­tan­vän­da­re och elekt­ri­ker, är det vad som upp­fat­tas som bekant och säkert som oftast vin­ner. Vad en ser och inte ser är sedan ock­så av bety­del­se – i Storbritannien bör det synas att allt är ordent­ligt fast­skru­vat, men i Tyskland vill de att skru­var­na göms undan. I Indien, lik­som i Frankrike, vill de se mär­ket på pro­duk­ten men i Tyskland är det bätt­re om det inte syns. Alla des­sa ota­li­ga vari­ab­ler och oför­stå­e­li­ga orim­lig­he­ter fro­das fort­fa­ran­de i elens värld!

Sen mås­te vi för­stås ock­så dis­ku­te­ra använ­dar­vän­lig­he­ten. Ofrånkomligt kopp­lat till design är eltill­be­hör som upp­fyl­ler våra moder­na ergo­no­mis­ka krav, men sam­ti­digt beskå­dar vi fram­gång­en för ber­ker Serie 1930-utta­get – en ret­ro­de­sign som kun­der­na äls­kar. Så är det nostal­gi som möter tek­nik­ut­veck­ling? Är vi på väg mot mikromång­fald eller inter­na­tio­nell över­ens­stäm­mel­se? Och kom­mer den öka­de efter­frå­gan på skräd­dar­syd­da lös­ning­ar att för­vand­la elekt­ri­ker till influ­e­ra­re när de stolt visar upp sina fram­gång­ar på soci­a­la medi­er som med sin glo­ba­la räck­vidd kan dri­va ige­nom förändring?

Produkter och människor som är redo för framtiden

Det är så myc­ket som behö­ver tas i beak­tan­de, eftersom dyna­mi­ken änd­ras med var­je minut som går. Men våra olik­he­ter över­byggs lite hela tiden, våra vanor änd­ras och vi kikar inte läng­re på gran­nens ström­bry­ta­re utan letar istäl­let efter en ny i Hagers E‑katalog. Vi till­ver­ka­re kan i dagens läge vara när­ma­re våra kun­der över hela värl­den tack vare den digi­ta­la transformationen.

Sammanfattningsvis kan vi med säker­het skri­va under föl­jan­de påstå­en­den om de tre huvud­om­rå­de­na av elkul­tur som vi har snud­dat vid här: Inom ener­gi­dis­tri­bu­tio­nen sker för­änd­ring­ar lång­samt, eltill­be­hör för­änd­ras snabbt och appar änd­ras dag­li­gen. När det gäl­ler elekt­ri­ker visar det sig att de påver­kar oss lika myc­ket som vi påver­kar dem; för dig, med dig skul­le man kun­na säga. Vi är i sym­bi­os med varand­ra och utma­nar stän­digt varand­ra med våra meto­der och sätt.

En av de vik­ti­gas­te för­de­lar­na som talar för Hagers fram­gång är att vi står med föt­ter­na sta­digt i två oli­ka kul­tu­rer – den frans­ka och den tys­ka – sam­ti­digt som vi har en stark euro­pe­isk vision. Vi för­står oss på kul­tur. Vi kan inte få nog av den.

Vi kom­mer där­för att fort­sät­ta att strä­va efter att ta reda på vad våra oli­ka mark­na­der för­vän­tar sig och accep­te­rar. Under elens föl­jan­de 70 år av utveck­ling kom­mer vi att anpas­sa vår design efter tek­ni­ken ännu mer för att låta värl­dens oli­ka sti­lar influ­e­ra oss och vice ver­sa. Fortsätt att lyss­na, jäm­fö­ra och tes­ta pre­cis som vi gör, utan att döma eller kom­ma med för­ut­fat­ta­de mening­ar. Kom ihåg att det verk­li­gen inte finns något som är full­kom­ligt ratio­nellt i det hela!

Det hand­lar om hur vi gör saker och ting hos oss, och Hager finns över hela världen.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Kan värderingar påverka bolagets resultat?

Tydliga vär­de­ring­ar är avgö­ran­de för hur che­fer och före­tag utveck­las. Dels för att det är eko­no­miskt gynn­samt men ock­så för att per­so­na­len stan­nar kvar läng­re på såda­na bolag. Företagscoachen Catharina Sjögren Froborg delar med sig av sina insik­ter kring ett vär­destyrt företag.

Läs artikel »

Ekonomisk, ekologisk eller socialt hållbar arkitektur? – av Van Bo Le-Mentzel

Van Bo Le-Mentzel är ingen­jör, arki­tekt, konst­när, desig­ner och upp­fin­na­re. I den här arti­keln pre­sen­te­rar han sin vision om arki­tek­tu­rens framtid. 

– Det vi kan säga med säker­het är at vi inte kan fort­sät­ta som vi har gjort.

Läs artikel »

Skjuter du upp saker?

Är du en av dem som skju­ter upp saker? Du vet att du bor­de ta tag i tids­rap­por­te­ring­en, men i stäl­let skju­ter du upp den till kväl­len, näs­ta dag, näs­ta vec­ka. Sedan gör du upp­gif­ten när det är akut och far­ligt nära dead­li­ne. Eller i värs­ta fall inte alls. Ledarskapscoachen Catharina Sjögren tip­sar om hur du ska tän­ka för att slu­ta skju­ta saker på framtiden.

Läs artikel »

Snårigt regelverk försvårar utveckling

Det svull­na och krång­li­ga regel­ver­ket är en bidra­gan­de orsak till att bygg­bran­schen har svårt att utveck­la sin pro­duk­ti­vi­tet och lön­sam­het. Det menar Mikael Anjou, tidi­ga­re vd på fle­ra av bola­gen i Einar Mattsson-grup­pen, och för­fat­ta­re till boken ”Den inef­fek­ti­va byggbranschen”.

Läs artikel »

Så väljer du rätt hemautomations-protokoll

I vår senas­te text om hem­au­to­ma­tion gick vi ige­nom för- och nack­de­lar med oli­ka öpp­na system. Vet du fort­fa­ran­de inte vil­ket pro­to­koll du ska sat­sa på? Här föl­jer någ­ra vik­ti­ga punk­ter som hjäl­per dig att göra ett klokt val.

Läs artikel »

9 orsaker varför era bästa medarbetare slutar

Riskerar du att för­lo­ra duk­ti­ga med­ar­be­ta­re? Management kon­sul­ten Donn Carr lis­tar nio skäl till var­för de bäs­ta med­ar­be­tar­na säger upp sig.

Läs artikel »